Syftet med denna uppsats är att undersöka genusföreställningar som förknippas med förskolläraryrket från förskolepersonalens perspektiv. Vidare undersöks om förskolepersonalen upplever att de påverkas av dessa föreställningar. För att studera fenomenet har jag förhållit mig till två teoretiska ramverk: doing gender perspektivet och Collins perspektiv om genus. Dessa är teoretiska förhållningssätt som betonar att genus skapas i den vardagliga praktiken bland människor i social interaktion. Empirin har tagits fram med hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden, där sammanlagt sex intervjuer har gjorts med jämn könsfördelning. Denna fördelning var en strategisk sådan för att få en så rättfärdigad bild av fenomenet som möjligt. Resultatet visade att förskolepersonalen är medvetna om de genusföreställningar som förknippas med deras yrke men tycker att denna tvetydiga syn är väldigt gammalmodig. Förskolläraryrket präglas av föreställningar kring vad som anses vara maskulint och feminint, detta är något som även uttrycks i skillnaden i arbetsuppgifter mellan kvinnlig och manlig personal. Respondenterna beskriver också hur skillnader i bemötande bland vänner, familj och barnens föräldrar påverkar det dagliga arbetet och menar att det kan ligga till grund för den låga representationen av män i yrket. Vidare menar samtliga respondenter att förskolan skulle gynnas av att fler män söker sig till yrket.