Titel: En förändrad framtid. En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen. Sjukdomen behandlas med kirurgi, cytostatika och strålning. Kvinnor upplever att deras livsvärld förändras vid en cancerdiagnos. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien baserades av nio kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Sökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: förändrad kvinnlighet och sexualitet, livet förändras vid livmoderhalscancer och känna stöd från omgivningen. Dessa kategorier beskriver hur livet förändrades och hur påfrestande detta kunde vara för kvinnan. Behov av stöd från närstående och en individanpassad information var viktigt. Konklusion: Kvinnor upplever förändrad kvinnlighet och sexualitet till följd av behandling mot livmoderhalscancer. Bristande information medför oro och rädsla. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger individuellt anpassad information som leder till ökat stöd i kvinnornas tillvaro.

Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bättre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer är i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förändringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebär en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sätt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten. I det moderna samhället ses bröstet som markör för den vuxna fertila kvinnan och förknippas med kvinnlig identitet och sexualitet. Det medicinska synsättet hjälper oss inte förstå upplevelsen av att leva med en sjukdom. Det är först när man ser människan utifrån ett holistiskt perspektiv som upplevelsen kan förstås och ges mening. Vid vård av kvinnor med bröstcancer måste därför sjuksköterskan uppmärksamma och ta hänsyn till de emotionella aspekter bröstcancer kan medföra. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors kroppsbild efter bröstcancerrelaterad mastektomi vid adjuvant behandling. Metod En litteraturbaserad studie har genomförts. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Totalt inkluderades 16 artiklar varav en genom manuell sökning. Resultat Kvinnor som genomgått mastektomi beskrev en förändrad kroppsbild som ledde till negativa tankar och känslor om kroppen i allmänhet och bröstet i synnerhet. Bland annat uttrycktes en rädsla för sina ärr. Att möta sin spegelbild var en smärtsam upplevelse och kroppen beskrevs som tjock, ful, skallig eller vanställd. Kvinnorna tänkte inte på det förlorade bröstet när de bar kläder men blev medvetna om bröstet när de klädde av sig. Kvinnligheten försvann med bröstet och det uppstod ett behov av att omdefiniera sig själv och anpassa sig till avsaknaden av sitt bröst. Kvinnorna konfronterades med rådande ideal och normer och beskrev andra människors reaktioner som betydelsefulla. Slutsats Bröstcancerrelaterad mastektomi leder till individuella negativa förändringar av kvinnors kroppsbild. Upplevelsen av att känna sig stympad, främmande för sin egen kropp, skev och mindre hel beskrivs. Svårighet att möta sin egen spegelbild samt att ärren till följd av mastektomi orsakade många känslor, däribland rädsla. Bröstet förknippas tydligt med kvinnlig identitet och moderskap varför den förändrade kroppsbilden efter mastektomi kan påverka kvinnlighet och identitet. Vidare har rådande ideal och normer i samhället stark påverkan på kvinnor vilket kan leda till stigmatisering. Personer med bättre kroppsbild har en starkare tro på sin förmåga att klara av sjukdomen och dess behandling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika typer av femininiteter gestaltas i populärtelevision. Undersökningen kommer att utföras genom att analysera tre utvalda avsnitt ur fantasy serien Game of Thrones. Uppsatsen avser att undersöka hur olika typer av femininiteter konstrueras i narrativet i relation till makt, överlevnad och det maskulina för att slutligen undersöka vilka femininiteter som premieras.   Undersökningen kommer att utföras ur ett narrativt perspektiv, en analysmetod hämtad från boken ”How to Study Television” (1995) av Keith Selby och Ron Cowdery, där konstruktion och narrativ är centrala begrepp. Jostein Gripsrud redogör för hur en berättelse kan definieras i boken ”Mediekulturer Mediesamhälle”(2002) som även används i undersökandet av serien. Den teoretiska ramen för studien består av teorier och begrepp som berör femininitet, feminism, representation som är relevanta för analysen. Stuarts Halls representationsteorier kring stereotyper och skillnader kommer att användas i uppsatsen. Judith Butlers teorier och feministiska perspektiv används genomgående i uppsatsen samt hennes begrepp performativitet. Carrie Paechter redogör för ”hon” och diskuterar terminologin av femininiteter och maskuliniteter utifrån flera perspektiv som också appliceras på analysen. Studiens resultat kommer att relateras till Rosalind Gill som nämns i den tidigare forskningen.   Den genomförda analysen behandlar hur de olika karaktärerna och deras femininiteter kan förstås i relation till makt och överlevnad utifrån deras femininitetsideal. Alla karaktärers femininitet står i grund för hur de tillskrivs sina identiteter och gestaltas i serien. Min slutsats indikerar på att de femininiteter som premieras högst i serien är de som erhåller en specifik makt över sig själva som kvinnor. De flytande karaktärerna och deras femininitetsideal blir mer gynnande än de stereotypa. Min studie påvisar på att makt i sig inte gynnar karaktärerna mest, utan makt över sig själva som karaktärer är den representationen av femininitet som värderas högst.     Nyckelord: Femininitet, Game of Thrones, populärkultur, representation, kvinnlig identitet, performativitet.

Bakgrund: Varje år får cirka 500 000 kvinnor beskedet livmoderhalscancer runt om i världen. Sjukdomen kan föra med sig komplikationer så som svårigheter med det sexuella livet och att bli gravid. Kvinnorna kan även få ångest inför framtiden och vara oroliga för återinsjuknande. Livmoderhalscancer är en ångestladdad sjukdom och sjuksköterskor behöver ökad förståelse för de frågor och tankar patienter upplever i samband med livmoderhalscancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Data samlades in från olika sökoperatörer och analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att livmoderhalscancer kan medföra oro för framtiden, ångest för återinsjuknande och rädsla för infertilitet. Kvinnorna beskrev också att vardagslivet och det sexuella livet påverkats av sjukdomen. Kvinnorna kände sig som en belastning för familjerna på grund av de rollförändringar som kunde ske i hemmet under sjukdomsförloppet. Det sexuella livet blev lidande av komplikationerna från behandlingen. Kvinnorna önskade mer information från vårdpersonal angående behandlingens bieffekter och ansåg dessutom att vårdpersonal borde visa mer medlidande. Kvinnorna upplevde inte stödet från vårdpersonal som tillfredställande utan såg familj och vänner som en viktig källa till stöd. Medpatienter ansågs även vara ett stort stöd då det var skönt att prata med någon i samma situation. Slutsats: Kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer upplever oro, ångest och rädsla. De upplevde förändringar i det sexuella- och vardagliga livet vilket fick dem att ifrågasätta sin kvinnliga identitet. Genom att uppmärksamma kvinnors upplevelser av livmoderhalscancer kan sjuksköterskan bidra till minskat lidande hos dessa kvinnor. Vårdpersonal bör ge kvinnor som insjuknat i livmoderhalscancer mer information om eventuella bieffekter från behandling för att öka kvinnors möjligheter att hantera sjukdomen.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur framställningen av kvinnliga identiteter konstrueras i det första samt det sista avsnittet av TV-serien Sex and the City. Uppsatsen ska undersöka hur identiteten hos de fyra kvinnliga huvudkaraktärerna i Sex and the City skapas och definieras, hur olika identifikationsgemenskaper konstrueras samt hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter förändras mellan det första och det sista avsnittet. Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys av TV-program ur boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med fokus på begreppen narrativ och konstruktion, och med inslag av narratologiska begrepp ur boken Medier och kultur av Kirsten Drotner (m.fl.). Den teoretiska ramen för uppsatsen består av ett antal begrepp och teorier användbara för uppsatsens syfte. Analysen utgår från Johan Fornäs begrepp identitetsordningar och teorier om ”vi” och ”de andra”, Ulrika Olaussons teorier om individuella respektive kollektiva identiteter, identifikation samt det som i uppsatsen benämns andrefiering, Linda Fagerström och Maria Nilsons definition av representation samt Judith Butlers begrepp performativitet. Analysens resultat kommer även att relateras till tidigare forskning om Sex and the City av Rosalind Gill och Kim Akass och Janet McCabe. Den genomförda analysen visar hur framställningen av de fyra kvinnliga huvudkaraktärernas identiteter i båda analyserade avsnitt konstrueras dels genom ett tema eller en struktur som är genomgående i avsnitten, och dels i relation till andra karaktärer. I det första avsnittet utgörs det övergripande temat av två olika inställningar till sex och relationer, en känslobefriad och en känslobetonad, och i det sista avsnittet är temat kärlek och ett känslomässigt uppvaknande förbundet med andra karaktärer i de fyra huvudkaraktärernas närhet. Inom ramen för dessa teman konstrueras även de olika identifikationsgemenskaper som de fyra karaktärerna är en del av, och den förändring av framställningen av karaktärernas identiteter som sker mellan det första och det sista avsnittet. De olika inställningar till sexuella relationer som karaktärernas identiteter konstrueras kring i det första avsnittet har i det sista avsnittet likriktats till en gemensam strävan efter kärlek och en traditionell relation mellan en man och en kvinna.