Syftet med studien är att undersöka och belysa hur det förekommer skillnader kring maskulint respektive feminint, i två utvalda reklamfilmer för varumärkena Gillette och Gillette Venus. Reklamfilmerna som valdes ut sändes på svensk kommersiell TV under april 2016. Studien undersöker och besvarar frågeställningarna om hur varumärkena och biologiskt kön visualiseras i reklamfilmerna och hur språkbruket uttrycker sig för att tilltala respektive målgrupp. Det teoretiska ramverket utgår från genusteori, varumärkesteori och semiotisk teori. För att undersöka alla betydelsebärande element i reklamfilmerna studeras de utifrån det direkta innehållet och därefter det underliggande inom dem. Det direkta innehållet motsvarar de element som kan ses vid första anblick och därefter vilken underliggande betydelse de kan ha. Dessa motsvarar begreppen denotation och konnotation som varit utgångspunkt i studiens analys. Gillettes reklamfilmer innehåller enligt denna studie stereotyper och normer som skapar fack för hur individer ska förhålla sig till skildringar av förväntad maskulinitet och femininitet. Dessa skildringar uppdagades genom att ställa reklamfilmerna mot varandra i analysen, för att se hur de skiljer sig från varandra. Först beskrivs Gillette Venus reklamfilm för kvinnor och sedan Gillettes reklamfilm för män. Båda utgår från det denotativa innehållet för att sedan analyseras utifrån konnotationer. I sammanställningen av analys och resultat av båda reklamfilmerna diskuteras mytbegreppet i förhållande till denotation och konnotation. Här analyseras de gemensamt utifrån studiens teoretiska ramverk, genus- och varumärkesteori. Studiens resultat i förhållande till valda teorier visar att företaget Gillette upprätthåller och reproducerar genussystemet genom att skildra skeva presentationer av kön. Företagets alla betydelsebärande element skildrar tydliga bilder av hur män och kvinnor ska förhålla sig till varumärkena genom maskulina och feminina drag. Gillette har ett starkt varumärkesbyggande genom att de är tydliga med sitt budskap och lyckas tilltala två skilda målgrupper kvinnor och män. Men utifrån ett genusperspektiv reproduceras stereotyper och normer genom att särskilja biologiskt kön utifrån förväntade preferenser av design. Slutsatsen besvarar studiens frågeställningar genom att delas upp i separata rubriker: Visualisering, Maskulinitet och femininitet, Språkbruk. Vår slutsats i denna studie är att Gillettes och Gillette Venus presentationer av biologiska kön, är stereotypa och blir begränsande för individer som uppmanas att placera sig i maskulina och feminina fack. / The purpose of this study is to examine and shed light on differences surrounding masculinity respective femininity in two selected commercials for the brand Gillette and Gillette Venus. The commercials were broadcasted on Swedish commercial TV during April 2016. The study examines and answers the formulation of questions of how the brands and biological sex are visualized in the commercials and how language use is expressed to appeal to respective target audience. The theoretical framework proceeds from gender theory, brand theory and semiotic theory. To examine all significant elements in the commercials, they are being studied through the direct content and later the subliminal content within. The direct content corresponds the elements which can be seen at first glance and later which subliminal importance it may have. These correspond to the terms denotation and connotation which has been the benchmark of the study’s analysis. Gillette’s ads contain, according to this study, stereotypes and norms which creates categories for how individuals should act until depictions of expected masculinity and femininity. These depictions are uncovered by contrasting the commercials to discover how they diverse differ from each other. Firstly, Gillette Venus commercial for women is described and later Gillette’s commercial for men. Both proceed first from the denotative content and later analyzed based on connotations. In the compilation of analysis and result of both the commercials, myth is discussed in relation to denotation and connotation. This part analyzes the common basis of the study's theoretical framework, gender and brand theory. The study’s result, in relation to selected theories, indicates how the brand Gillette maintains and reproduces gender order through depraved representation of gender. The company's all important structural elements depict transparent images of how men and women should relate to the brands through masculine and feminine traits. Gillette has a strong brand building in that they are clear about their message and manages to appeal to two different target groups of women and men. However, from a gender perspective reproduced stereotypes and norms by distinguishing biological sex based on expected preferences of design. The end result answers the study’s questions by being divided into separate headlines: Visualisering, Maskulinitet och femininitet, Språkbruk. Our conclusion is that Gillette and Gillette Venus’ presentations of biological sex is stereotypical and becomes limiting to people who are encouraged to allocate themselves to a masculine and feminine category.

Problemformulering ochs syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Gillette och Gillette Venuskommunikativt anpassar sig efter aktuell samhällsdiskurs i deras reklamfilmer, samt hur de inkluderar intersektionella identiteter. Denna studie bidrar med empiriskt material till forskningsområdena inklunderande kommunikation, varumärkesaktivism och woke washing. Att ta ställning i en sociopolitisk fråga blir allt viktigare för organisationer för att kunna konkurrera på dagens marknad där konsumenterna har allt högre krav. Komplexiteten grundar sig i företag som kommersialiserar på sociopolitiska frågor utan att dessa är förankrade i företagets övriga verksamhet och värderingar. Metod och material: Studien är en kvalitativ diskursanalys där två reklamfilmer från Gillette och Gillette Venus analyserats med hjälp av en semiotisk multimodal analys. Huvudresultat: Det går att utläsa tydliga kopplingar till samhällsdiskurser samt tendenser av varumärkesaktivism i båda reklamfilmerna. I Gillettes reklamfilm berörs samhällsdiskursen #metoo och i Gillette Venus reklamfilm berörs samhällsdiskursen kroppspositivism där även intersektionella identiteter porträtteras. Det går dock att utläsa tendenser av woke washing i båda reklamfilmerna. Det finns stora skillnader på hur företaget kommunicerar till respektive målgrupp. Till den kvinnliga målgruppen är huvudfokus utseende, medan till den manliga målgruppen är huvudfokus beteende.

The aim of the diploma thesis is to assess the current marketing strategy of the Gillette brand with focus on men's shaving products in the Czech and Slovak markets. The theoretical part explains basic marketing terminology that helps to understand the practical part of the diploma thesis. The goal of the practical part is to implement specific proposals for improving various tools of the marketing mix that could help the Gillette brand strengthen and build its market share in the future.

The research question is as follows: Have Gillette chosen to market their products from a gender perspective and if so, what are those differences?   The purpose of the study is to compare the ways in which Gillette portrays the individual in their respective gender presentation. The theories used in this analysis come under the heading of  'gender theory' alongside 'feminist theory'. With these theories as a foundation this essay explores the differences between each Instagram account.   In order to depict a fair and balanced overview, a systematic random selection has been used for each account type. The sample for this study included 100 images from the female account and 100 images from the male account. The research question has been analyzed using specific variables with associative values, all of which are directly based on previous research and are linked to the original question. When the study was completed, a large portion of the results were consistent with existing research, with some exceptions.   In conclusion, the answer to the research question was; Yes, the individual accounts differ depending on which marketing group was targeted and it could be argued that Gillettes marketing is consistent with existing gender-related stereotypes of today’s society. However it is worth nothing that there were some occasions when the representations break from gender norms.

No description available.

Thesis (M.A.)--Brigham Young University Dept. of Dramatic Arts.

Thesis (M.A.)--Brigham Young University Dept. of Dramatic Arts. / Electronic thesis. Also available in print ed.

Följande studie syftar till att kvalitativt undersöka reklamfilmer av varumärket Gillette Venus, genom en multimodal kritisk diskursanalys. Det valda materialet analyseras på två nivåer: denotation och konnotation. Syftet med studien är att diskursivt analysera hur kvinnors kroppsbehåring konstrueras diskursivt, samt om diskurserna har utvecklats med tiden. Avsikten med studien är att bidra med kunskap om hur kvinnors kroppsbehåring konstrueras i reklamfilmer och att belysa den bakomliggande ideologin bakom skildringen. Studien kommer att undersöka fyra reklamfilmer av Gillette Venus: "Gillette Venus Disposable Razor" (2005), "Venus Embrace" (2010), "#UseYourAnd" (2015) och "My Skin. My Way. Stories: Ofey” (2021). För att uppnå syftet med studien, använder analysen sig av det teoretiska ramverket av genusperformativitet, könsnormer och genus i reklam. Resultaten av studien visar att sättet som Gillette Venus konstruerar kvinnors kroppsbehåring har förändrats delvis till följd av förändringen från tredje vågen av feminism till fjärde vågen av feminism i början av 2010-talet. Utöver detta drar studien slutsatsen att Gillette Venus fortsätter att skildra en traditionell syn på kvinnors kroppshår, genom att de inte visar det eller nämner det i sina respektive reklamfilmer. Den skildrade kontextualiseringen av varför kvinnor bör raka sig förändras dock. Därför är den primära slutsatsen av studien att kvinnors kroppshår fortsätter att porträtteras i Gillette Venus reklamfilmer som något kvinnor måste bli av med, även om resonemanget varför förändras med tiden. / The following study aims to qualitatively examine commercials by the brand Gillette Venus, through a multimodal critical discourse analysis. The chosen material is analysed on two levels: denotation and connotation. The purpose of the study is to discursively analyse how women's body hair is discursively constructed and if the discourses have evolved over time. The intention of the study is to contribute with knowledge regarding how women’s body hair is portrayed in commercials and highlight the underlying ideology behind the portrayal. The study will examine four commercials by Gillette Venus: “Gillette Venus Disposable Razor” (2005), “Venus Embrace” (2010), “#UseYourAnd” (2015) and “My Skin. My Way. Stories: Ofey” (2021). In order to achieve the purpose of the study, the analysis uses the theoretical framework of gender performativity, gender norms and gender in advertising. The results of the study show that the way in which Gillette Venus constructs women's body hair has changed partly, as a result of the change from third wave feminism to the fourth wave of feminism in the early 2010s. Furthermore, the study also concludes that Gillette Venus continues to portray a traditional view on women's body hair, in that they do not show it nor mention it in their respective commercials. However, the portrayed contextualisation as to why women should shave does change. Thus, the prominent conclusion of the study is that women’s body hair continues to be portrayed in Gillette Venus commercials as something women must get rid of, although the reasoning behind it does change with time.

L'objectif de cette recherche est la création d'un cadre visant à cartographier les risques stratégiques dans la création de valeur économique à long terme par des opérations de fusions et acquisitions. A la base de notre riche revue de littérature, nous avons exposé les motivations stratégiques des opérations de fusions et acquisitions et nous avons décrit les principales étapes du processus d'exécution d'une telle opération. Dans un deuxième temps, nous avons exploré les types de risques stratégiques. La maîtrise des éléments spécifiques à ces deux axes de recherche (les opérations de fusions et acquisitions et la gestion des risques) nous a ensuite servi à l'élaboration d'une cartographie complète des risques propres des opérations de fusions et acquisitions. La deuxième étape de cette recherche est dédiée au test et à la validation de la cartographie proposée à partir de l'analyse de la fusion entre Procter&Gamble et Gillette. Les critères qui sont à la base de ce choix sont multiples et variés et ils sont largement expliqués dans les chapitres 2 et 4. À partir de notre cartographie vérifiée selon les données secondaires recueillies, réorganisées et analysées, nous avons élaboré nos conclusions, en soulignant nos contributions personnelles à l'amélioration des connaissances. La principale contribution de cette recherche consiste dans la réalisation d'une cartographie intégrée d'identification des risques induits par des opérations de fusions et acquisitions, qui réunit plusieurs concepts; méthodes et outils propres aux diverses disciplines de gestion (la gestion financière, la gestion stratégique, la gestion intégré des risques, la gestion des organisations). Cette approche intégrée différencie notre recherche par rapport à la majorité des études dans le domaine, où les fusions et acquisitions sont généralement analysées soit d'un point de vue financier soit d'un point de vue organisationnel. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Opérations de fusions et acquisitions, Cartographique des risques, Gestion intégrée des risques.

I den här studien analyseras företaget Gillettes visualisering av maskuliniteter i deras reklamfilm We Believe: The best men can be. Undersökningen utgår från hur företaget förhåller sig till genus efter rörelsen #metoo som slog igenom 2017. Genom en kvalitativ semiotisk analys, studeras utvalda klipp från reklamfilmen för att få en förståelse över symboler i reklamfilmen. De har sedan analyserats med hjälp av storytelling, representations teori och teoretiska begrepp, såsom maskulinitet, toxisk maskulinitet och woke-washing. Utifrån undersökningen ska en förståelse nås om Gillette som globalt företag har förändrat sin visuella kommunikation efter #metoo. Resultatet av studien är att Gillette inte skapar någon normbrytande gestaltning av maskulinitet. Istället visualiseras två olika former av maskuliniteter i reklamfilmen We Believe: The best men can be. Den första är en toxisk maskulinitet som Gillette tar avstånd från. Den andra är en traditionell hegemonisk maskulinitet, som bygger mycket på att en man ska beskydda och vara en förebild.