Bakgrund: Dagens användning av antibakteriellt silver i vardagsprodukter leder till att silverförorenat avlopp hamnar i reningsverken. Ett näringsrikt slam bildas i reningsverken och används som växtnäring på jordbruksland. Ett problem som kan uppstå är att silverföroreningarna ifrån slammet överförs till mark. Eftersom silver är känt för sina antibakteriella egenskaper så är syftet med denna studien att undersöka silvrets effekt på jord och marklevande organismer. Resultat: Den lägsta koncentrationen på 0,56 mg/kg silvret NM-300K hämmade nitritproduktionen i jorden med 16%. Silvernitrat hämmade den mikrobiella massa i jord med 50% efter 7 dygn. Vid lägre silverkoncentrationer på 0,19 mg/kg gynnades nitritproduktionen i mark istället. Antalet markbakterier sjönk i den silverkontaminerade marken i jämförelse med kontrollgruppen. En PVP täckt silvernanopartikel visade sig vara mer toxisk mot nitrifikations bakterier än en silver nanopartikel otäckt yta. Slutsats: Silver har visat sig vara toxisk mot mikroorganismer i mark, dock kan ingen gemensam toxisk koncentration fastställas för alla markorganismer då olika typer av nanosilver och silverföreningar har olika effekt beroende på vilken storlek, form, yta och vad de omvandlas till i naturen.

Syftet med den här uppsatsen är att med ett diskurspsykologiskt perspektiv analysera diskussioner om våld skrivna av incels. Med bakgrund av tidigare forskning som inriktas på incels våldskapital och maskulinitet, samt med begreppen hegemonisk maskulinitet och toxisk maskulinitet skapas djupare förståelse kring fenomenet och normaliseringen av våldet. Incels är unga män som lever i ofrivilligt celibat, då de enligt dem själva inte betraktas som potentiella partners av kvinnor. Incels anser att feminismens ökade inflytande i samhället medfört att kvinnor har för stor frihet att själva välja sexuella partners, vilket härlett till incels ensamhet och utanförskap från den sexuella marknaden. Det är en rörelse som har växt fram och utvecklats inom digitala miljöer, där det har skapats olika forum där enbart självindentifierade incels är välkomna. Rörelsens ideologi innehåller kvinno- och samhällshat, där våld har normaliserats och präglar rörelsens diskussioner. Analysens resultat indikerar hur våldsdiskussioner konstrueras med hjälp av incels världsbild, samt hur djupt inbäddade de är i ideologin. I våldsdiskussionerna legitimeras och reproduceras bruk av våld i större grad än vad det ifrågasätts, där våld ses som ett hjälpmedel att erövra makt och dominans.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som fortsätter att eskalera världen över. En betydande orsak till detta är den så kallade toxiska miljön vilken medför att människor ständigt exponeras för energität mat och dryck, vilket kan påverka ätbeteendet. Denna studie är viktig att genomföra då det saknas studier som undersöker människors egna upplevelser av miljöstimulis inverkan på ätbeteenden. Syfte: Att undersöka människors upplevelser av att exponeras för ett stort utbud av energirik mat och dryck, hur de upplever att denna exponering påverkar deras och andras ätbeteende samt vilka hälsosamma alternativ de upplever finns i deras närmiljö. Metod: Eftersom det som beskrivs i denna studie är upplevelser av miljöstimuli valdes en explorativ kvalitativ ansats. Som urvalsmetod användes variationsurval för att få en så stor variation som möjligt bland deltagarna. Som datainsamlingsmetod användes halvstrukturerade intervjuer. Analysmetoden i denna studie är innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Femton informanter deltog i denna studie. Resultat: Dataanalysen resulterade i nio kategorier samt ett övergripande tema; En kamp mellan externa miljöstimuli som styr ätbeteendet och en önskan om att ha kontroll över sitt eget ätbeteende. Kategorierna är; exponering, priser, lättillgänglighet, tidsbrist, synergi, seder, kognitiva faktorer, självkontroll och hälsosamma val. Samtliga informanter upplevde en ganska stark påverkan av externa miljöstimuli, både på andras och det egna ätbeteendet. Slutsats: Miljön underlättar för människor att göra ohälsosamma val då det både finns ett stort utbud av ohälsosamma alternativ och stimuli som påverkar folk att välja det ohälsosamma alternativet, medan utbudet för hälsosamma alternativ i miljön är begränsat. Ett av de viktigaste målen med folkhälsoarbete är således att öka kunskapsnivån hos människor i samhället, då ökad kunskap kan frambringa en ökad efterfrågan på hälsosamma produkter. Ett annat viktigt mål med folkhälsoarbete är att skapa hälsofrämjande miljöer, exempelvis via lagstiftning. Det framtida forskningsbehovet är att utvärdera interventioner som syftar till att påverka ätbeteenden. / Background: Obesity is a public health problem that keeps increasing worldwide. One key causal to this epidemic is the “toxic environment” which contributes to exposure to energy-dense food and high-caloric drinks that influence eating behaviour. This study is essential since there is a lack of studies focusing on people’s experiences regarding environmental influences on eating behaviour. Objective: To investigate people’s experiences regarding exposure to highly accessible, energy-dense food and high-caloric drinks, their experiences of environment’s influences on eating behaviour and their experiences of the ability to choose healthy options in their environment. Methods: Since experiences of environmental influences are described in this study, an explorative qualitative approach was chosen. To obtain maximum variation among the participants, the sampling design used is variation sampling. The data collection method used was semi-structured interviews. The method of analysis used in this study is content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Fifteen informants participated in this study. Results: The data analysis resulted in nine categories and a main theme; A struggle between external influences controlling eating behaviour and the desire to control one’s own eating behaviour. The categories are; exposure, prices, accessibility, lack of time, synergy, customs, cognitive factors, self-control and healthy choices. All informants experienced a rather strong influence from external environmental influences, both on others’ and their own eating behaviour. Conclusion: Environment is making the unhealthy choice easier since there are plenty of unhealthy options that are highly accessible while other environmental influences are affecting people to make unhealthy choices. At the same time the accessibility of healthy choices in environment is limited. One important goal of public health work is to increase knowledge in society, since increased knowledge may raise the demand of healthier products. Another important goal with public health work is to create supportive environments, for example through legislation. Future research projects need to evaluate interventions that aim to influence eating behaviour.

I den här studien analyseras företaget Gillettes visualisering av maskuliniteter i deras reklamfilm We Believe: The best men can be. Undersökningen utgår från hur företaget förhåller sig till genus efter rörelsen #metoo som slog igenom 2017. Genom en kvalitativ semiotisk analys, studeras utvalda klipp från reklamfilmen för att få en förståelse över symboler i reklamfilmen. De har sedan analyserats med hjälp av storytelling, representations teori och teoretiska begrepp, såsom maskulinitet, toxisk maskulinitet och woke-washing. Utifrån undersökningen ska en förståelse nås om Gillette som globalt företag har förändrat sin visuella kommunikation efter #metoo. Resultatet av studien är att Gillette inte skapar någon normbrytande gestaltning av maskulinitet. Istället visualiseras två olika former av maskuliniteter i reklamfilmen We Believe: The best men can be. Den första är en toxisk maskulinitet som Gillette tar avstånd från. Den andra är en traditionell hegemonisk maskulinitet, som bygger mycket på att en man ska beskydda och vara en förebild.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

Kosmetika är något som används i stor utsträckning i dagens samhälle. Läkemedelsverket är den ansvariga myndigheten för kosmetika och är de som definierar vad begreppet kosmetika innefattar. På EU-nivå är det Kosmetikaförordningen som reglerar vilka ingredienser som får förekomma i kosmetika. För miljöskadliga ämnen ska EU:s kemikalielagstiftning REACH säkerställa att dessa inte får användas. Dock finns det brister i både REACH och Kosmetikaförordningen. Det är därför möjligt att det idag används kosmetiska produkter med ingredienser som är belastande eller till och med farliga för miljön. För att få en tydligare bild av huruvida detta är ett problem, har i detta projekt undersökts ca 1440 kosmetiska ingredienser. Undersökningen har skett med avseende på ingrediensernas persistens, bioackumuleringsförmåga och toxicitet. Projektet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen. Syftet var att fylla på Naturskyddsföreningens egna kosmetikadatabas med information om vilka ämnen som är klassade som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. De klassade ingredienserna togs även vidare för att ta reda på om de förekommer ute i svenska vatten. Projektet genomfördes genom att söka upp ingredienserna i ECHA, som är EU:s kemikaliemyndighets databas, där information om ingrediensernas PBT-utredningar fanns att hämta. Ett ämne klassas som PBT om det uppfyller kraven för både persistent, bioackumulerande och toxisk. Ett ämne kan också vara mycket persistent och mycket bioackumulerande, vPvB. De ingredienser som var P, B, T, vP och/eller vB, togs sedan vidare att jämföras med vattenanalysresultat från IVL:s screeningdatabas. En sammanställning gjordes av vilka ämnen som förekom även där, och i vilka halter de uppmätts. Under projektets gång påträffades svårigheter såsom att ganska många ämnen saknade en registrerad PBT-utredning i ECHA. Ämnen som idag inte har någon registrerad PBT-utredning är troligtvis de ämnen som produceras eller importeras i mängder om 1-100 ton/år. Detta eftersom dessa ämnen fått en tidsfrist till år 2018 innan registreringen i ECHA måste göras. Resultatet av projektet blev att av 1440 ämnen kunde endast 880 stycken som hittas i ECHA:s databas. Av dessa hade 300 ämnen en registrerad PBT-utredning, och 270 stycken av dem var inte klassade som persistenta, bioackumulerande eller toxiska. De kvarvarande 30 ämnena var - eller kunde inte uteslutas vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Då de 30 ämnena jämfördes mot IVL:s databas, återfanns nio av dem även där. Ämnena förekom i dessa analyser i koncentrationer om upp till 32 μg/l. Zinc pyrithione var det ämne som hade det högst detekterade värdet. Resultatet har också jämförts med tidigare arbeten inom området, och där kan framförallt konstateras att ett ämne som kommit på fråga i flera av dem är Cetrimonium chloride. Under projektets gång har konstaterats att vi i dagens läge inte har riktigt koll på alla de ämnen vi tillåter släpps ut i vår miljö. Kanske man i framtiden borde följa och analysera samtliga ämnen som klassas som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. Inte bara de som redan är känt miljöfarliga och som importeras/produceras i mängder större än ett ton per år. Slutsatsen blev att av 1440 undersökta ämnen återfanns 30 stycken som är klassade som - eller inte kan uteslutas att vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Av dem återfanns nio stycken i IVL:s vattenanalyser. En intressant aspekt är att hela fyra av dessa ämnen, är sådana som används för UV-skydd i kosmetiska produkter. Man bör därför utreda dessa ingredienstyper närmare och försöka hitta bättre alternativ till dem. Särskilt då vi under sommaren smörjer in en stor del av kroppen med produkter innehållandes UV-skydd och sedan badar med det. Det innebär antagligen att det varje år läcker ut relativt stora mängder av dessa miljöbelastande ämnen i våra sjöar och hav, utan att de passerar några reningsverk som skulle kunna rena bort dem. / The use of cosmetics is widely spread in today’s society. In Sweden, the Medical Products Agency (Läkemedelsverket) is the authority responsible for cosmetic products, and they define which products belongs in that category. When it comes to which ingredients a cosmetic product may contain, it is in the European Union defined in the Cosmetics Regulation. For environmentally harmful substances, the REACH Regulation shall make sure these are not used. There are however some shortages in both the REACH and Cosmetics Regulation. Therefore, there may today still be products in use on the market containing ingredients that are harmful to the environment. To get a better picture of whether this is a problem or not, this project has consisted in examining the environmental harmfulness of approximately 1440 cosmetic ingredients. The project was done in cooperation with the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen). The purpose of the project was to supply their database of cosmetic ingredients with another bit of information - if the ingredients are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. The ingredients that had a classification were then compared to results from analyzes done on Swedish waters. The information of whether the substances were persistent, bioaccumulating and/or toxic, was found in the database of the European Chemicals Agency, ECHA. The results from the water analyzes were found in the database of IVL. An issue that occurred during the project, was that some substances did not have a registered PBT-assessment in ECHA. PBT stands for persistent, bioaccumulating and toxic, and if a substance fulfills the criteria of all these three, it is classified as PBT. A substance can also be vPvB, very persistent and very bioaccumulating. The substances that today are missing a registered PBT-assessment in ECHA, are most likely those that are produced or imported in quantities of 1 000 – 100 000 kilograms per year. This is because these substances have been given time until year 2018 before they have to be registered. The result of the project is that out of 1440 substances, only 880 were found in ECHA. Out of these, 300 substances had a registered PBT-assessment. Among them, 270 were not classified as persistent, bioaccumulating or toxic. The remaining 30 substances had a classification - or could not be entirely excluded. Nine of the remaining 30 substances were found in IVL’s database. These substances turned out to occur in Swedish waters in concentrations of up to 32 μg/liter. The substance with the highest concentration value was Zinc pyrithione. When comparing the result of the project with earlier studies done within this subject, it can be concluded that the substance Cetrimonium chloride occurred in several of them. From the project it can be concluded that we are not fully aware of which substances we let out into our environment today. In the future it would perhaps be better to do water analyzes for all substances that are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. Not just for the substances that are already known to be environmentally harmful, and imported or produced in amounts of over 1 000 kilograms per year. The overall conclusion of the project was that out of 1440 examined substances, 30 had – or were suspected to may have – a classification as persistent, bioaccumulating or toxic. Nine of these substances were also found in water analysis results from IVL. An interesting fact is, that four out of these substances are used in cosmetic products as UV-protection. Therefore, products containing UV-protection, such as sunscreen, should definitely be examined further, and maybe even the ingredients should be exchanged for better alternate ones in the future. Especially since most of us cover ourselves in sunscreen products during sunny days, and then go swimming in our seas and oceans. This probably causes the release of a large amount of these environmentally harmful ingredients into our waters. Water that does not pass any water treatment plant that could possibly purify it from the substances.

The proliferation of hate speech is a growing challenge for social media platforms, as toxic online comments can have dangerous consequences also in real life. There is a need for tools that can automatically and reliably detect hateful comments, and deep learning models have proven effective in solving this issue. However, these models have been shown to have unintended bias against some categories of people. Specifically, they may classify comments that reference certain frequently attacked identities (such as gay, black, or Muslim) as toxic even if the comments themselves are actually not toxic (e.g. ”I am Muslim”). To address this bias, previous authors introduced an Entropy-based Attention Regularization (EAR) method which, when applied to BERT, has been shown to reduce its unintended bias. In this study, the EAR method was applied not only to BERT, but also to XLNet. The investigation involved the comparison of four models: BERT, BERT+EAR, XLNet, and XLNet+EAR. Several experiments were performed, and the associated code is available on GitHub. The classification performance of these models was measured using the F1-score on a public data set containing comments collected from Wikipedia forums. While their unintended bias was evaluated by employing AUC-based metrics on a synthetic data set consisting of 50 identities grouped into four macro categories: Gender & Sexual orientation, Ethnicity, Religion, and Age & Physical disability. The results of the AUC-based metrics proved that EAR performs well on both BERT and XLNet, successfully reducing their unintended bias towards the 50 identity terms considered in the experiments. Conversely, the F1-score results demonstrated a negative impact of EAR on the classification performance of both BERT and XLNet. / Spridningen av hatpropaganda är en växande utmaning för sociala medieplattformar, eftersom giftiga kommentarer på nätet kan få farliga konsekvenser även i verkliga livet. Det behövs verktyg som automatiskt och tillförlitligt kan upptäcka hatiska kommentarer, och djupinlärningsmodeller har visat sig vara effektiva för att lösa detta problem. Dessa modeller har dock visat sig ha oavsiktliga fördomar mot vissa kategorier av människor. I synnerhet kan de klassificera kommentarer som hänvisar till vissa ofta attackerade identiteter (som homosexuella, svarta eller muslimer) som giftiga även om kommentarerna i sig faktiskt inte är giftiga (t.ex. ”Jag är muslim”). För att hantera denna bias introducerade tidigare författare en entropibaserad uppmärksamhetsregleringsmetod (EAR) som, när den tillämpas på BERT, har visat sig minska dess oavsiktliga bias. I den här studien tillämpades EAR-metoden inte bara på BERT utan även på XLNet. Undersökningen omfattade en jämförelse av fyra modeller: BERT, BERT+EAR, XLNet och XLNet+EAR. Flera experiment utfördes, och den tillhörande koden finns tillgänglig på GitHub. Klassificeringsprestandan för dessa modeller mättes med F1-poängen på en offentlig datauppsättning som innehåller kommentarer som samlats in från Wikipedia-forum. Medan deras oavsiktliga bias utvärderades genom att använda AUC-baserade mätvärden på en syntetisk datauppsättning bestående av 50 identiteter grupperade i fyra makrokategorier: Kön & Sexuell läggning, Etnicitet, Religion och Ålder & Fysisk funktionsnedsättning. Resultaten av de AUC-baserade mätvärdena visade att EAR fungerar bra på både BERT och XLNet, vilket framgångsrikt minskar deras oavsiktliga bias mot de 50 identitetstermer som beaktas i experimenten. Omvänt visade F1-score-resultaten en negativ inverkan av EAR på klassificeringsprestandan för både BERT och XLNet.

Disclaimer: This paper contains content that can be perceived as offensive or upsetting. Considerable progress has been made in Artificial intelligence (AI) and Natural language processing (NLP) in the last years. Neural language models (LM) like Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) show impressive results, generating high-quality text seemingly written by a human. Neural language models are already applied in society for example in creating chatbots or assisting with writing documents. As generative LMs are trained on large amounts of data from all kinds of sources, they can pick up toxic traits. GPT-3 has for instance been shown to generate text with social biases, racism, sexism and toxic language. Therefore, filtering for toxic content is necessary to safely deploy models like GPT-3. GPT-3 is trained on and can generate English text data, but similar models for smaller languages have recently emerged. GPT-SWE is a novel model based on the same technical principles as GPT-3, able to generate Swedish text. Much like GPT-3, GPT-SWE has issues with generating toxic text. A promising approach for addressing this problem is to train a separate toxicity classification model for classifying the generated text as either toxic or safe. However, there is a substantial need for more research on toxicity classification for lower resource languages and previous studies for the Swedish language are sparse. This study explores the use of toxicity classifiers to filter Swedish text generated from GPT-SWE. This is investigated by creating and annotating a small Swedish toxicity dataset which is used to fine-tune a Swedish BERT model. The best performing toxicity classifier created in this work cannot be considered useful in an applied scenario. Nevertheless, the results encourage continued studies on BERT models that are pre-trained and fine-tuned in Swedish to create toxicity classifiers. The results also highlight the importance of qualitative datasets for fine-tuning and demonstrate the difficulties of toxicity annotation. Furthermore, expert annotators, distinctive well-defined guidelines for annotation and fine-grained labels are recommended. The study also provides insights into the potential for active learning methods in creating datasets in languages with lower resources. Implications and potential solutions regarding toxicity in generative LMs are also discussed. / Varning: Denna studie omfattar innehåll som kan uppfattas som stötande eller upprörande. Betydande framsteg har gjorts inom Artificiell intelligens (AI) och Språkteknologi (NLP) de senaste åren. Utvecklingen av Neurala språkmodeller har fört med sig framgångsrika modeller likt Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) som visat på imponerande resultat i att generera högkvalitativ text, till synes skriven av en människa. Språkmodeller tillämpas redan på flera platser i samhället till exempel för att hjälpa till med att skriva dokument eller för att skapa chatbots. Eftersom språkmodeller tränas på stora mängder data från många typer av källor kan de fånga upp toxiska egenskaper. GPT-3 har till exempel visat sig generera text med sociala fördomar, rasism, sexism och toxiskt språk. En nödvändighet för att säkert distribuera modeller som GPT-3 inkluderar således filtrering av toxiskt innehåll. GPT-3 är tränad på och kan generera engelsk textdata men liknande modeller för mindre språk har nyligen börjat dyka upp. GPT-SWE är en ny modell som bygger på samma tekniska principer som GPT-3 men kan generera svensk text. Likt GPT-3 så har GPT-SWE problem med genererad toxisk text. För att lösa problemen med toxicitet är ett lovande tillvägagångssätt att träna en separat toxicitetsklassificeringsmodell för att klassificera genererad text som toxisk eller säker. Det finns dock en brist på tidigare studier om detta för det svenska språket och det finns ett stort behov av mer forskning kring toxicitetsklassificering för språk med lägre resurser. Följaktligen undersöker detta projekt möjligheterna att använda toxicitetsklassificerare för att filtrera genererad text från svenska språkmodeller. Detta undersöks genom att skapa och annotera ett litet svenskt toxicitets-dataset som används för att finjustera en svensk BERT-modell. Den bäst presterande toxicitetsklassificeraren som skapades inom detta arbete kan inte anses användbar i ett tillämpat scenario. Resultaten uppmuntrar dock fortsatta studier på BERT-modeller förtränade och finjusterade på svenska för att skapa toxicitetsklassificerare. Resultatet skiftar också ytterligare fokus mot vikten av ett kvalitativt dataset för finjustering och påvisar svårigheterna med toxicitets-annotering. Vidare rekommenderas expert-annoterare, distinkta väldefinierade riktlinjer för annotering samt användandet av fler och mer specificerade kategorier för toxicitet. Arbetet ger dessutom insikter om potentialen för metoder som aktiv inlärning för att skapa dataset inom språk med lägre resurser. Fortsättningsvis diskuteras också implikationer och potentiella lösningar angående toxicitet i språkmodeller.

As the media consumption among adolescents is increasing, it is crucial to study the depiction of gender norms on screen since they are strongly affecting the identity development of the young viewer. Therefore, this essay studies the depiction of femininity and masculinity in SVT’s 2019 web-based TV series Eagles from a gender perspective and discusses its didactic potential for working with common values in the subject of Swedish for upper secondary school. The study shows that the depiction of femininity in the TV series is breaking several gender norms, but meanwhile the heterosexual matrix is constantly present. The depiction of masculinity is more gender stereotypical and includes several features from traditional masculinity, but also some related to toxic masculinity. Eagles is, however, showing a progressive view on gender since some characters are developing over the season and therefore suggesting that change of gender norms is possible. Eagles shows great potential in working with common values since it does not only depict contemporary gender related topics such as locker room talk and toxic masculinity implicitly, but also explicitly discusses questions concerning body activism, the law of sexual consent and a changed view on female sexuality. The series could therefore work normatively for the students in its norm-breaking depiction of femininity and masculinity, but also be used as a scenario-based ground for discussing common values in its more stereotypical depiction of gender. / I takt med ungas ökande mediekonsumtion är det avgörande att studera gestaltningen av könsnormer på filmduken eftersom dessa starkt påverkar den unge åskådaren i hens identitetsutveckling. Denna uppsats studerar därför porträtteringen av femininitet respektive maskulinitet i SVT:s webbaserade ungdomsserie Eagles från 2019 ur ett genusteoretiskt perspektiv samt diskuterar dess värdegrundsdidaktiska potential för svenskämnet i gymnasieskolan. Undersökningen visar att gestaltningen av femininitet i tv-serien är normbrytande i stor utsträckning och ifrågasätter många av de traditionellt kvinnliga attributen inom film och litteratur, samtidigt som den heteronormativa matrisen är ständigt närvarande. Gestaltningen av maskulinitet är mer könsstereotyp och uppvisar flertalet traditionellt maskulina drag samt ett antal som kan kopplas till toxisk maskulinitet – men serien påvisar även en progressiv syn på kön eftersom karaktärer utvecklas under seriens gång, vilket visar att förändring av könsnormer är möjlig. Eagles värdegrundsdidaktiska potential är god eftersom den inte endast implicit gestaltar samtidsaktuella genusfrågor såsom locker room talk och toxisk maskulinitet, utan också explicit lyfter och diskuterar frågor rörande kroppaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet. Serien kan således verka normerande för eleverna i dess mer normbrytande gestaltning av femininitet och maskulinitet, men också nyttjas som ett scenariobaserat utgångläge för värdegrundsdiskussioner i dess mer stereotypa porträttering av kön.

Purpose/Aim: The purpose of this study is to understand the meaning of global responsibility and toxicwaste control. The Basel Convention is the UN's international regulations on the import, export andtransport of hazardous waste. According to the Basel Convention, the export of electronic waste todeveloping countries is fully legal if the recipient country has given approval in writing. Is there a linkbetween toxic colonialism, global responsibility, justice and human rights?Material/Method: A qualitative case study of what delegates from three African countries think abouttoxic colonialism and global responsibility.Main results: The essay gives an explanation of the concept of toxic colonialism in relation to the BaselConvention and the Ban Amendment, from three African UN delegates, furthermore an analysis of theimportance it can have on global responsibility, justice and views on human rights.The essay results show that the Ban Amendment of the Basel Convention is in line with Rawl'sdifference principle and the principle of freedom and would contribute to increased justice on electronicwaste coding if the amendment goes through and is used in symbiosis with human rights: UDHRArticle 25 and ICESCR Article 12.1-2.