Disclaimer: This paper contains content that can be perceived as offensive or upsetting. Considerable progress has been made in Artificial intelligence (AI) and Natural language processing (NLP) in the last years. Neural language models (LM) like Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) show impressive results, generating high-quality text seemingly written by a human. Neural language models are already applied in society for example in creating chatbots or assisting with writing documents. As generative LMs are trained on large amounts of data from all kinds of sources, they can pick up toxic traits. GPT-3 has for instance been shown to generate text with social biases, racism, sexism and toxic language. Therefore, filtering for toxic content is necessary to safely deploy models like GPT-3. GPT-3 is trained on and can generate English text data, but similar models for smaller languages have recently emerged. GPT-SWE is a novel model based on the same technical principles as GPT-3, able to generate Swedish text. Much like GPT-3, GPT-SWE has issues with generating toxic text. A promising approach for addressing this problem is to train a separate toxicity classification model for classifying the generated text as either toxic or safe. However, there is a substantial need for more research on toxicity classification for lower resource languages and previous studies for the Swedish language are sparse. This study explores the use of toxicity classifiers to filter Swedish text generated from GPT-SWE. This is investigated by creating and annotating a small Swedish toxicity dataset which is used to fine-tune a Swedish BERT model. The best performing toxicity classifier created in this work cannot be considered useful in an applied scenario. Nevertheless, the results encourage continued studies on BERT models that are pre-trained and fine-tuned in Swedish to create toxicity classifiers. The results also highlight the importance of qualitative datasets for fine-tuning and demonstrate the difficulties of toxicity annotation. Furthermore, expert annotators, distinctive well-defined guidelines for annotation and fine-grained labels are recommended. The study also provides insights into the potential for active learning methods in creating datasets in languages with lower resources. Implications and potential solutions regarding toxicity in generative LMs are also discussed. / Varning: Denna studie omfattar innehåll som kan uppfattas som stötande eller upprörande. Betydande framsteg har gjorts inom Artificiell intelligens (AI) och Språkteknologi (NLP) de senaste åren. Utvecklingen av Neurala språkmodeller har fört med sig framgångsrika modeller likt Generative pre-trained transformer 3 (GPT-3) som visat på imponerande resultat i att generera högkvalitativ text, till synes skriven av en människa. Språkmodeller tillämpas redan på flera platser i samhället till exempel för att hjälpa till med att skriva dokument eller för att skapa chatbots. Eftersom språkmodeller tränas på stora mängder data från många typer av källor kan de fånga upp toxiska egenskaper. GPT-3 har till exempel visat sig generera text med sociala fördomar, rasism, sexism och toxiskt språk. En nödvändighet för att säkert distribuera modeller som GPT-3 inkluderar således filtrering av toxiskt innehåll. GPT-3 är tränad på och kan generera engelsk textdata men liknande modeller för mindre språk har nyligen börjat dyka upp. GPT-SWE är en ny modell som bygger på samma tekniska principer som GPT-3 men kan generera svensk text. Likt GPT-3 så har GPT-SWE problem med genererad toxisk text. För att lösa problemen med toxicitet är ett lovande tillvägagångssätt att träna en separat toxicitetsklassificeringsmodell för att klassificera genererad text som toxisk eller säker. Det finns dock en brist på tidigare studier om detta för det svenska språket och det finns ett stort behov av mer forskning kring toxicitetsklassificering för språk med lägre resurser. Följaktligen undersöker detta projekt möjligheterna att använda toxicitetsklassificerare för att filtrera genererad text från svenska språkmodeller. Detta undersöks genom att skapa och annotera ett litet svenskt toxicitets-dataset som används för att finjustera en svensk BERT-modell. Den bäst presterande toxicitetsklassificeraren som skapades inom detta arbete kan inte anses användbar i ett tillämpat scenario. Resultaten uppmuntrar dock fortsatta studier på BERT-modeller förtränade och finjusterade på svenska för att skapa toxicitetsklassificerare. Resultatet skiftar också ytterligare fokus mot vikten av ett kvalitativt dataset för finjustering och påvisar svårigheterna med toxicitets-annotering. Vidare rekommenderas expert-annoterare, distinkta väldefinierade riktlinjer för annotering samt användandet av fler och mer specificerade kategorier för toxicitet. Arbetet ger dessutom insikter om potentialen för metoder som aktiv inlärning för att skapa dataset inom språk med lägre resurser. Fortsättningsvis diskuteras också implikationer och potentiella lösningar angående toxicitet i språkmodeller.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-320377 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Pettersson, Isak |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2022:380 |
Page generated in 0.0033 seconds