Begabungs- und Begabtenförderung gewinnt im österreichischen Bildungssystem zu-nehmend an Bedeutung. Mit dem ECHA-Zertifikat existiert für diesen Bereich ein Weiterbildungsformat, in dem sich Lehrpersonen zu Specialists in Gifted Education ausbilden lassen können. Die Wirksamkeit dieses Lehrgangs wird in vorliegender Arbeit untersucht. Ausgehend vom Begabungsbegriff, welcher als ein dynamischer und multidimensiona-ler verstanden wird, werden der Arbeit zugrundeliegende Modelle vorgestellt. Es folgt eine Beschreibung der Sekundarstufe I des österreichischen Bildungssystems mit einer detaillierten Vorstellung des ECHA-Zertifikats. Im Anschluss werden die zentralen Merkmale schulischer Begabungs- und Begabtenförderung – begabungsfördernde Lehrperson, begabungsfördernder Unterricht und begabungsfördernde Schule – thematisiert. Den Abschluss des theoretischen Teils bilden die Darstellung des aktuellen Forschungsstands zur Wirksamkeit von Lehrer*innen-Fort- und Weiterbildung sowie die Ableitung der Hypothesen. Im empirischen Teil kommt im Quasiexperiment ein hybrides Forschungsdesign zum Einsatz. Dessen ersten, quantitativen Forschungsteil bildet eine Längsschnittstudie in Form einer Fragebogenuntersuchung. Dabei werden die Teilnehmenden der ECHA-Lehrgänge der PH Niederösterreich und der PH Steiermark als Versuchsgruppe sowie die Lehrpersonen einer Schule der Sekundarstufe I als Vergleichsgruppe befragt. Im daran anschließenden qualitativen Forschungsteil erfolgt eine Befragung typischer Repräsentant*innen der quantitativen Untersuchung mittels leitfadengestützter Interviews. Das Ergebnis der Studie bestätigt eine Wirksamkeit der untersuchten Lehrgänge in den Bereichen Begabungsfördernde Lehrperson und Begabungsfördernder Unterricht. Für den Bereich Begabungsfördernde Schule kann hingegen keine Wirksamkeit nachgewiesen werden.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa. Riskbedömningarna innefattar alla kemikaliersom används i Ljung och i Ölsremma, inklusive rengöring och städ.En kemisk riskkälla är något som kan skada hälsan eller orsaka en olycka där orsaken ärkemisk. Alla företag där kemiska riskkällor kan förekomma är skyldiga att riskbedöma dessa.Det finns en stor mängd regler och bestämmelser kring kemiska riskkällor och grunden tilldessa är föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker: Arbetsmiljöverkets författningssamling(AFS 2011:19). De risker som finns ska undersökas och åtgärder vidtas för att arbetet skakunna utföras säkert. Riskbedömningsprocessen kan beskrivas på följande sätt: förstdokumenteras vilka kemiska riskkällor som finns, vilka kemiska egenskaper de har och vilkaföreskrifter det är som gäller. Därefter ska farliga situationer identifieras och val av åtgärdergöras.Flera myndigheter och förordningar styr hanteringen av kemikalier idag. I EU:skemikalielagstiftning, som upprätthålls av ECHA (European Chemical Agency), ingår Reachsom reglerar kemikalier och deras användning från tillverkare till slutanvändare.Arbetsmiljöverkets uppgift är, utifrån de yttre ramar som riksdagen beslutat, att utforma lagenpå detaljnivå och se till att alla företag tar ansvar och följer arbetsmiljölagen.iChemistry är ett kemikaliehanteringssystem för riskbedömningar som tillhandahålls av ettföretag inom IT-branchen som heter Intersolia. iChemistry REGISTER är den grundläggandenivån som kan byggas på med någon av de mer avancerade varianterna SERVICE,COMPLIENCE eller MANAGER. Arbetet sker via webben och uppkoppling på internetkrävs för att få tillgång till databaserna. Varje företag designar sin egen organisation medlämpligt antal grenar, exempelvis med en gren för varje avdelning och inventerar därefter insina kemikalier. Varje kemikalie har sin egen sida där information om hantering, lagring,skyddsutrustning och riskbedömning görs. Genom att riskbedöma kemikalien utifrån dessriskfraser fås en rättvisande bild av om och hur en kemikalie är farlig.De farligaste kemikalierna har i denna rapport sammanställts i bilaga 2 och Pipelife skallutifrån det här försöka byta ut de farligaste kemikalierna mot mindre farliga eller helt ofarligakemikalier. Nästan 350 kemikalier har riskbedömts och av dessa är det cirka 40 stycken somklassas som farliga för hälsan. De miljöfarliga kemikalierna är något fler, cirka 80 stycken.Resultatet av riskbedömningarna visar att skaderisken är mycket låg. Regler föravfallshantering och arbetstagarnas närhet till iChemistry är omständigheter som bidrar till attPipelife har en bra och förhållandevis säker arbetsmiljö kring sina kemikalier. / Program: Teknologie kandidatexamen i kemi

This master’s thesis deals with conditions and procedures of testing network echo cancellers according to recommendation ITU-T G.168. The point of it’s interest is design of test application which will perform the objective testing their basic and extended features in MATLAB. Theoretical section is concentrated on declaration the ground of echo cancellers and conditions of their testing. Procedures of particular tests follow in next part. The last section designs the testing function which results in entire application which tests submitted canceller and in chosen file write out the report and is also able to display results like graph.

This thesis deal with digital signal proccessing methods, possibilities their processing and especially audio signal watermarking like possibility safeguard author's rights of audio content. In this thesis are foreshadoweds basic audio watermarking methods and possibilities of watermark detection. To idea generation about watermarking there is described audio watermarking method known as Echo Hiding. This method embed watermarks to audio content in time-domain while watermark detection is made in kepstral-domain by using Fast Fourier Transform and correlation function. Method is implemented like VST plug - in and along with ASIO drivers that minimize signal latency provides audio signal watermarking in real - time. Aim of the first volume of this thesis is introduction of VST technology, ASIO driver and creating VST plug – in‘s. Alternative volume of thesis deal with implementation watermarking methods in conjunction with VST technology.

Kosmetika är något som används i stor utsträckning i dagens samhälle. Läkemedelsverket är den ansvariga myndigheten för kosmetika och är de som definierar vad begreppet kosmetika innefattar. På EU-nivå är det Kosmetikaförordningen som reglerar vilka ingredienser som får förekomma i kosmetika. För miljöskadliga ämnen ska EU:s kemikalielagstiftning REACH säkerställa att dessa inte får användas. Dock finns det brister i både REACH och Kosmetikaförordningen. Det är därför möjligt att det idag används kosmetiska produkter med ingredienser som är belastande eller till och med farliga för miljön. För att få en tydligare bild av huruvida detta är ett problem, har i detta projekt undersökts ca 1440 kosmetiska ingredienser. Undersökningen har skett med avseende på ingrediensernas persistens, bioackumuleringsförmåga och toxicitet. Projektet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen. Syftet var att fylla på Naturskyddsföreningens egna kosmetikadatabas med information om vilka ämnen som är klassade som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. De klassade ingredienserna togs även vidare för att ta reda på om de förekommer ute i svenska vatten. Projektet genomfördes genom att söka upp ingredienserna i ECHA, som är EU:s kemikaliemyndighets databas, där information om ingrediensernas PBT-utredningar fanns att hämta. Ett ämne klassas som PBT om det uppfyller kraven för både persistent, bioackumulerande och toxisk. Ett ämne kan också vara mycket persistent och mycket bioackumulerande, vPvB. De ingredienser som var P, B, T, vP och/eller vB, togs sedan vidare att jämföras med vattenanalysresultat från IVL:s screeningdatabas. En sammanställning gjordes av vilka ämnen som förekom även där, och i vilka halter de uppmätts. Under projektets gång påträffades svårigheter såsom att ganska många ämnen saknade en registrerad PBT-utredning i ECHA. Ämnen som idag inte har någon registrerad PBT-utredning är troligtvis de ämnen som produceras eller importeras i mängder om 1-100 ton/år. Detta eftersom dessa ämnen fått en tidsfrist till år 2018 innan registreringen i ECHA måste göras. Resultatet av projektet blev att av 1440 ämnen kunde endast 880 stycken som hittas i ECHA:s databas. Av dessa hade 300 ämnen en registrerad PBT-utredning, och 270 stycken av dem var inte klassade som persistenta, bioackumulerande eller toxiska. De kvarvarande 30 ämnena var - eller kunde inte uteslutas vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Då de 30 ämnena jämfördes mot IVL:s databas, återfanns nio av dem även där. Ämnena förekom i dessa analyser i koncentrationer om upp till 32 μg/l. Zinc pyrithione var det ämne som hade det högst detekterade värdet. Resultatet har också jämförts med tidigare arbeten inom området, och där kan framförallt konstateras att ett ämne som kommit på fråga i flera av dem är Cetrimonium chloride. Under projektets gång har konstaterats att vi i dagens läge inte har riktigt koll på alla de ämnen vi tillåter släpps ut i vår miljö. Kanske man i framtiden borde följa och analysera samtliga ämnen som klassas som persistenta, bioackumulerande och/eller toxiska. Inte bara de som redan är känt miljöfarliga och som importeras/produceras i mängder större än ett ton per år. Slutsatsen blev att av 1440 undersökta ämnen återfanns 30 stycken som är klassade som - eller inte kan uteslutas att vara - persistenta, bioackumulerande eller toxiska. Av dem återfanns nio stycken i IVL:s vattenanalyser. En intressant aspekt är att hela fyra av dessa ämnen, är sådana som används för UV-skydd i kosmetiska produkter. Man bör därför utreda dessa ingredienstyper närmare och försöka hitta bättre alternativ till dem. Särskilt då vi under sommaren smörjer in en stor del av kroppen med produkter innehållandes UV-skydd och sedan badar med det. Det innebär antagligen att det varje år läcker ut relativt stora mängder av dessa miljöbelastande ämnen i våra sjöar och hav, utan att de passerar några reningsverk som skulle kunna rena bort dem. / The use of cosmetics is widely spread in today’s society. In Sweden, the Medical Products Agency (Läkemedelsverket) is the authority responsible for cosmetic products, and they define which products belongs in that category. When it comes to which ingredients a cosmetic product may contain, it is in the European Union defined in the Cosmetics Regulation. For environmentally harmful substances, the REACH Regulation shall make sure these are not used. There are however some shortages in both the REACH and Cosmetics Regulation. Therefore, there may today still be products in use on the market containing ingredients that are harmful to the environment. To get a better picture of whether this is a problem or not, this project has consisted in examining the environmental harmfulness of approximately 1440 cosmetic ingredients. The project was done in cooperation with the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen). The purpose of the project was to supply their database of cosmetic ingredients with another bit of information - if the ingredients are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. The ingredients that had a classification were then compared to results from analyzes done on Swedish waters. The information of whether the substances were persistent, bioaccumulating and/or toxic, was found in the database of the European Chemicals Agency, ECHA. The results from the water analyzes were found in the database of IVL. An issue that occurred during the project, was that some substances did not have a registered PBT-assessment in ECHA. PBT stands for persistent, bioaccumulating and toxic, and if a substance fulfills the criteria of all these three, it is classified as PBT. A substance can also be vPvB, very persistent and very bioaccumulating. The substances that today are missing a registered PBT-assessment in ECHA, are most likely those that are produced or imported in quantities of 1 000 – 100 000 kilograms per year. This is because these substances have been given time until year 2018 before they have to be registered. The result of the project is that out of 1440 substances, only 880 were found in ECHA. Out of these, 300 substances had a registered PBT-assessment. Among them, 270 were not classified as persistent, bioaccumulating or toxic. The remaining 30 substances had a classification - or could not be entirely excluded. Nine of the remaining 30 substances were found in IVL’s database. These substances turned out to occur in Swedish waters in concentrations of up to 32 μg/liter. The substance with the highest concentration value was Zinc pyrithione. When comparing the result of the project with earlier studies done within this subject, it can be concluded that the substance Cetrimonium chloride occurred in several of them. From the project it can be concluded that we are not fully aware of which substances we let out into our environment today. In the future it would perhaps be better to do water analyzes for all substances that are classified as persistent, bioaccumulating and/or toxic. Not just for the substances that are already known to be environmentally harmful, and imported or produced in amounts of over 1 000 kilograms per year. The overall conclusion of the project was that out of 1440 examined substances, 30 had – or were suspected to may have – a classification as persistent, bioaccumulating or toxic. Nine of these substances were also found in water analysis results from IVL. An interesting fact is, that four out of these substances are used in cosmetic products as UV-protection. Therefore, products containing UV-protection, such as sunscreen, should definitely be examined further, and maybe even the ingredients should be exchanged for better alternate ones in the future. Especially since most of us cover ourselves in sunscreen products during sunny days, and then go swimming in our seas and oceans. This probably causes the release of a large amount of these environmentally harmful ingredients into our waters. Water that does not pass any water treatment plant that could possibly purify it from the substances.

Tato disertační práce analyzuje artefakty v NMR obrazech. V lékařské praxi mohou artefakty zabránit diagnostice patologických tkání, a proto je třeba tyto nežádoucí jevy odstranit. Vzhledem k nutnosti vyloučit artefakty způsobené nehomogenitou statického magnetického pole jsou v dané souvislosti diskutovány také nové možnosti měření deformací. Práce popisuje metodu pro měření základního pole i RF pole a jejich nehomogenit na základě měření MR obrazů T2 a T2*. Metoda kombinuje akviziční postupy pro spinové a gradientní echo za účelem rozlišení relaxačních časů T2 a T2*. V této souvislosti také vyvstává potřeba provést exponenciální aproximaci relaxačního procesu. Experimentální výsledky pro plastové i měděné vzorky jsou prezentovány v příslušné části práce. Pokud jde o vlastní členení popisovaných jevů, je třeba uvést, že významný problém představují artefakty způsobené magnetickou susceptibilitou. Různé hodnoty magnetické vodivosti na rozhraní mezi dvěma materiály mohou způsobit deformaci magnetického pole, přičemž může dojít i k úplné ztrátě signálu.

This work deals with digital signal processing in the field of adaptive filtering. Fundamental basics of adaptive filtering are described and primary aim is to create executable laboratory examples, using adaptive filtering, in LabView programming language. These laboratory examples are intended to be used by students fo studying and during laboratory lessons. Objective is to connect the examples with external devices, such as microphone. A microphone is used as an user's speech input acquiring interface. In the thesis is depicted Wiener's filter and problem of adaptive filtering is discussed. Contemporary adaptive algorithms are described and their applications as well. Most mentioned is the LMS algorithm and it's forms. Laboratory examples use following concepts: Adaptive Echo Cancellation, Active Noise Control and System Identification. Each of these examples is solely executable (need for LabView or Run-time engine), consisting also of theory with diagrams. Examples therefore are usable even without manual.

I Europa kan omkring 20 miljoner människor vara exponerade för dricksvatten som innehåller evighetskemikalien PFAS. Tidigare har försök att begränsa enskilda PFAS-ämnen endast resulterat i att det förbjudna ämnet i fråga har bytts ut till ett annat PFAS-ämne. Den europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har utfärdat rapporten Annex XV Restriction Report, Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) där två förslag om hur begränsningen av PFAS-ämnena kan utformas har introducerats. Rapporten presenterar möjligheten att utfärda ett generellt förbud av alla PFAS-ämnen. Om beslutet om en generell begränsning fattas i den Europeiska unionen (EU) kan det bli ett av de största förbuden någonsin mot kemiska ämnen i Europa. Arbetets syfte är att utreda huruvida de presenterade förslagen för hur PFAS ska begränsas i begränsningsrapporten är ändamålsenligt utformade utifrån konceptet av effektorienterad lagstiftning. Begränsningsförslagen analyseras med hjälp av miljörättsvetenskaplig metod och ställs i relation till begreppet hållbar utveckling. Att undersöka om begränsningsförslagen är ändamålsenligt utformade är särskilt intressant, eftersom ett beslut som begränsar PFAS-användningen enligt de presenterade förslagen skulle påverka såväl EU:s ekonomi som ekologi. Om ett juridiskt beslut fattas, måste det vara väl avvägt och nå önskad effekt, särskilt när det påverkar hela EU. I uppsatsen utreds vidare vilket begränsningsförslag som bäst tillgodoser behovet av god dricksvattenkvalitet och människors hälsa, samt hurbegränsningsförslagen förhåller sig till en hållbar utveckling. Efter en analys av begränsningsrapporten dras slutsatsen att båda begränsningsförslagen är ändamålsenligt utformade utifrån effektorienterad lagstiftning. Begränsningsförslagen är utformade så att de riktar begränsningar mot aktörer (människor) för att motverka att deras agerande har negativ inverkan på reaktörer (naturen och miljön). Begränsningsförslagen är dock olika orienterade. Begränsningsförslag två är mer aktörsorienterat än begränsningsförslag ett, eftersom begränsningsförslag två tar en större hänsyn till industrisektorns intressen. Båda begränsningsförslagen har ändå en starkt reaktörsfokuserad karaktär, eftersom de hindrar PFAS-användning från att förorena miljön. Ohållbar miljöpåverkan till följd av användning av PFAS kan motiveras i vissa fall, om det tillgodoser allmänna intressen eller är nödvändigt av lagtekniska skäl. Vidare dras slutsatsen att det begränsningsförslag som bäst tillgodoser behovet av goddricksvattenkvalitet är begränsningsförslag ett. Behovet av god hälsa bör kunna tillgodoses bäst genom begränsningsförslag ett för den största gruppen människor, eftersom detbegränsningsförslaget inte tillåter några undantag från PFAS-förbudet. Ett begränsningsförslagsom inte tillåter undantag möjliggör för en mindre mängd PFAS-exponering. Den gruppmänniskor i EU som är i behov av PFAS i medicinskt syfte kan dock dra nytta av att begränsningsförslag två tillåter användningsspecifika undantag. Avslutningsvis dras slutsatsen att båda begränsnignsförslagen leder till en reduktion av PFAS-utsläpp samt PFAS-exponering och är således hållbara utifrån ekologisk hållbarhet. Utifrån ekonomisk hållbarhet bör begränsningsförslag två vara mest gynnsamt, eftersom det är mest troligt att tillåta en hanterbar omställning för de olika industrisektorerna. Utifrån sociala aspekter av hållbarhet såsom hälsa, välbefinnande och privatekonomi, bör begränsningsförslagett vara det mest gynnsamma begränsningsalternativet. Detta trots att begränsningsförslag två tillåter medicinsk användning av PFAS samt tar en större hänsyn till industrisektorns ekonomi,vilket påverkar enskildas privatekonomi.