No description available.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rättens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-ärenden. Elva svenska rättsfall har analyserats och fyra fall från EU-domstolen. Följande frågor besvaras; -       hänvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus? -       går det att utläsa ur MÖD:s domskäl om försiktighetsprincipen har tillämpats? Natura 2000-regleringen baseras på två EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mångfalden inom unionen. Medlemsstaterna åläggs därför att upprätta skyddsområden för de arter och livsmiljöer som är listade i bilagor till direktiven. Medlemsstaterna är skyldiga att inrätta ett förfarande för att pröva verksamheters tillåtlighet inom skyddsområdena. Genom detta förfarande ska de nationella myndigheterna inte tillåta verksamheter som kan skada områdets integritet. Av EU-domstolens rättsfall framgår att tillståndsförfarandet ska tillämpas i ljuset av försiktighetsprincipen. Min analys av rättsfallen visar att MÖD fram till 2011 inte tillgodosett försiktighetsprincipen på ett tillfredställande sätt. Osäkerheter i utredningar angående potentiella skador har förbisetts och i något fall har det inte gått att utläsa om försiktighetsprincipen tillämpats. De två senaste åren har en positiv förändring skett. Domskälen har blivit tydligare, hänvisningar till lagstiftningen har gjorts mer tillfredställande och osäkerheter i utredningarna har lett till att tillstånd inte meddelats. Fortfarande finns dock möjlighet att förtydliga domskälen genom hänvisningar till gynnsam bevarandestatus och bevarandeplaner i aktuella områden.

Pipelife Sverige AB, som är en del av Pipelife International, har två fabriker varav en ligger iLjung och en i Ölsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mängd olikaanvändningsområden. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister från företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethär arbetet är att uppdatera varje kemikalie som företaget använder sig av med informationoch därefter göra riskbedömningar på dessa. Riskbedömningarna innefattar alla kemikaliersom används i Ljung och i Ölsremma, inklusive rengöring och städ.En kemisk riskkälla är något som kan skada hälsan eller orsaka en olycka där orsaken ärkemisk. Alla företag där kemiska riskkällor kan förekomma är skyldiga att riskbedöma dessa.Det finns en stor mängd regler och bestämmelser kring kemiska riskkällor och grunden tilldessa är föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker: Arbetsmiljöverkets författningssamling(AFS 2011:19). De risker som finns ska undersökas och åtgärder vidtas för att arbetet skakunna utföras säkert. Riskbedömningsprocessen kan beskrivas på följande sätt: förstdokumenteras vilka kemiska riskkällor som finns, vilka kemiska egenskaper de har och vilkaföreskrifter det är som gäller. Därefter ska farliga situationer identifieras och val av åtgärdergöras.Flera myndigheter och förordningar styr hanteringen av kemikalier idag. I EU:skemikalielagstiftning, som upprätthålls av ECHA (European Chemical Agency), ingår Reachsom reglerar kemikalier och deras användning från tillverkare till slutanvändare.Arbetsmiljöverkets uppgift är, utifrån de yttre ramar som riksdagen beslutat, att utforma lagenpå detaljnivå och se till att alla företag tar ansvar och följer arbetsmiljölagen.iChemistry är ett kemikaliehanteringssystem för riskbedömningar som tillhandahålls av ettföretag inom IT-branchen som heter Intersolia. iChemistry REGISTER är den grundläggandenivån som kan byggas på med någon av de mer avancerade varianterna SERVICE,COMPLIENCE eller MANAGER. Arbetet sker via webben och uppkoppling på internetkrävs för att få tillgång till databaserna. Varje företag designar sin egen organisation medlämpligt antal grenar, exempelvis med en gren för varje avdelning och inventerar därefter insina kemikalier. Varje kemikalie har sin egen sida där information om hantering, lagring,skyddsutrustning och riskbedömning görs. Genom att riskbedöma kemikalien utifrån dessriskfraser fås en rättvisande bild av om och hur en kemikalie är farlig.De farligaste kemikalierna har i denna rapport sammanställts i bilaga 2 och Pipelife skallutifrån det här försöka byta ut de farligaste kemikalierna mot mindre farliga eller helt ofarligakemikalier. Nästan 350 kemikalier har riskbedömts och av dessa är det cirka 40 stycken somklassas som farliga för hälsan. De miljöfarliga kemikalierna är något fler, cirka 80 stycken.Resultatet av riskbedömningarna visar att skaderisken är mycket låg. Regler föravfallshantering och arbetstagarnas närhet till iChemistry är omständigheter som bidrar till attPipelife har en bra och förhållandevis säker arbetsmiljö kring sina kemikalier. / Program: Teknologie kandidatexamen i kemi

<p>Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna <em>Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. </em>Som risker för undernäring<em> </em>beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna</p> / <p>The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director<strong> </strong>and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting<strong> </strong>in four categories <em>Conditions of risks for malnutrition</em>, <em>Ensuring nutritional intake</em>, S<em>tructured way to work<strong> </strong></em>and <em>Collaboration and responsibilities</em>. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.</p><p> </p>

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna / The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting in four categories Conditions of risks for malnutrition, Ensuring nutritional intake, Structured way to work and Collaboration and responsibilities. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.

Det fjärde penningtvättsdirektivet beskriver i skäl 22 att finansiella verksamheter ska använda ett riskbaserat förhållningssätt, där åtgärder och kontroller som vidtas ska utgå från de identifierade penningtvättsriskerna. Verksamheter ska se till helheten, risker, åtgärder och kontroller, vilket kan representeras genom kundens riskprofil, där kundens användande av produkter och tjänster samt omständigheter i övrigt ska beaktas. Ett evidensbaserat beslutsfattande innebär att verksamheten ska beakta extern information såväl som information som framkommer i den egna verksamheten och vidta åtgärder och implementera kontroller utifrån informationen. Enligt Propositionens 2016/17:173 lagförslag förespråkas genomförande av en allmän riskbedömning där verksamhetsutövare ska identifiera de faktiska riskerna. Verksamheter ska göra en bedömning av penningtvätt- och terrorismfinansieringsrisker utifrån hot, sårbarhet, sannolikhet och konsekvenser av riskens inträffande, och riskerna kan klassificeras genom en låg-, medel- och högriskskala. Det finns flera tillvägagångssätt för genomförande av riskbedömning bland annat riskmatriser eller ESA:s och Wolfsbergsgruppens riktlinjer, där alla har sina fördelar, men även nackdelar i form av aggregeringsproblem, kognitiva bedömningssvårigheter av bland annat sannolikhet och konsekvens, viktningsproblematik för riskfaktorers påverkan samt svårighet i att förstå hur den faktiska penningtvättsrisken påverkar verksamheten. Verksamhetsutövaren ska identifiera verksamhetens riskexponering och ställa penningtvättsriskerna i relation till övriga risker i verksamheten. Det kommande regelverket ställer höga krav på de finansiella aktörerna och det finns svårigheter för verksamheter att förstå hur de ska kunna uppfylla lagkraven.

Fenomenet med nationella riskbedömningar är relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen år 2013. Syftet i uppsatsen är att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv på nationella riskbedömningar kan se några indikatorer som hindrar policy transfer inom riskområdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jämföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda något mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk närhet och liknande interna förutsättningar kunde tänkas innebära att man även har en liknande syn på risker som länder i ens närområde. Storbritannien var ett av de första länderna att utveckla nationella riskbedömningar. En jämförande fallstudie görs mellan Sverige och Norge som fokuserar på helt olika risker, och för att kunna undersöka faktorer till detta ur ett policy-transfer perspektiv så analyseras om länderna har tagit lärdom och om det finns tecken på policy transfer inom riskområdet från Storbritannien. Resultatet visar att länderna använder sig av olika bedömningsprocesser, och kombinationen av teorin om policy transfer och lärande förklarar att det skett en policy transfer på olika nivåer, dock inte i avseendet vilka risker man har fokuserat på.

Bakgrund Trycksår som uppstår under vårdtiden kan förebyggas. Dock utgör de fortfarande ettpågående säkerhets- och kvalitetsproblem inom vården. Olika evidensbaserade preventivainsatser finns för att undvika skadan. Trots detta är implementering i klinisk praxisbegränsad. En förståelse för de möjligheter och hinder i genomförandet av dessa insatser urolika perspektiv är av stor betydelse, så att riktade strategier kan införlivas igenomförandeplaner. Syfte Syftet var att belysa möjligheter och hinder för att förebygga trycksår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklarmed både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed och CINAHL.Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag förvetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades meden integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen identifierades hur olika faktorer påverkar implementeringen avtrycksårsförebyggande arbete. Dessa faktorer delades in i tre huvudkategorier:organisation, personal och patienter. Möjligheter som en stödjande organisation,regelbundna utbildningsmöjligheter, tillgång till utrustning, positiva attityder, kompetentpersonal och patientmedverkan kan underlätta implementeringen. Otillräckliga resurser,bristande kunskap och utbildning, bristande dokumentation, negativa attityder,patientmotstånd, medicinskt instabil patient samt patientens bristande förståelse förtrycksårsprevention utgör hinder för implementering. Slutsats Möjligheter och hinder för att förebygga trycksår identifieras inom flera områden.För ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete som leder till en signifikant minskningav uppkomsten av trycksår behövs en stödjande organisation som är beredd att göraförbättringsåtgärder för att åstadkomma bra förutsättningar så att personalen kan jobbaaktivt och effektivt med implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. / Background Pressure ulcers that occur during the period of care can be prevented. However, they stillrepresent an ongoing safety and quality problem in healthcare. Various evidence-basedpreventive measures are available to avoid the damage. Despite this, implementation inclinical practice is limited. An understanding of the possibilities and barriers in theimplementation of these efforts from different perspectives is of great importance, so thattargeted strategies can be incorporated into implementation plans. Aim The aim was to identify facilitators and barriers to prevent pressure ulcers. Method A non-systematic literature review based on 16 original scientific articles using bothqualitative and quantitative methods from the databases PubMed and CINAHL. Thequality of the articles was checked based on Sophiahemmet University's assessment basisfor scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed in anintegrated data analysis. Results In the compilation, identified how various factors affect the implementation of pressureulcer prevention work. These factors were divided into three main categories: organization,health care professionals and patients. Opportunities such as a supportive organization,regular educational opportunities, access to equipment, positive attitudes, competent staff,and patient involvement can facilitate the implementation. Insufficient resources, lack ofknowledge and training, lack of documentation, negative attitudes, patient resistance,medically unstable patients, and the patient's lack of understanding of the pressure ulcerprevention measures are barriers to implementation. Conclusions Possibilities and barriers to prevent pressure ulcers were identified in several areas. For asuccessful pressure ulcer prevention that leads to a significant reduction in the occurrenceof pressure ulcers, a supporting organization is needed to prepare to make improvementmeasures to create good conditions so that the staff can work actively and efficiently withthe implementation of pressure ulcer prevention measures.

Bakgrund: Undernäring förekommer hos uppemot 30 % av äldre personer på särskilda boenden (SÄBO). Det är ett av distriktssköterskans ansvarsområden att upprätthålla en god nutritionsvård. Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av undernäring bland äldre personer (65 år och äldre) på särskilt boende samt relationer mellan undernäring och fallrisk, risk för trycksår respektive nedsatt munhälsa. Vidare var syftet att undersöka vilka preventiva åtgärder distriktssköterskan erbjöd för att förbygga alternativt behandla undernäring hos äldre personer. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats. Antalet studiedeltagare var 436 personer som bodde på SÄBO. Gruppjämförelser gjordes mellan tre oberoende grupper (ej risk för undernäring, risk för undernäring och undernärd) avseende fallrisk, risk för trycksår samt nedsatt munhälsa. Vidare gjordes logistisk regressionsanalys för att undersöka relationen mellan risk för undernäring/undernärd och fallrisk, risk för trycksår samt nedsatt munhälsa. Deskriptiv statistik användes för att beskriva preventiva och behandlande åtgärder. Resultat: Undernäring relaterar starkt till risk för trycksår. Relation kunde inte påvisas mellan undernäring och fallrisk samt munhälsa. Preventiva åtgärder användes i låg utsträckning. Slutsats: Nutritionsomvårdnad är ett komplext område vilket kräver att distriktssköterskan arbetar i ett multidisciplinärt team med riskbedömningar, utredningar, åtgärder och uppföljningar. Nutritionsåtgärder bör erbjudas i högre utsträckning till personer med risk för undernäring eller som är undernärda. / Background: Undernutrition occurs in up to 30 % of older people in special accommodation (SA). It is one of the district nurse's responsibility areas to maintain good nutritional care. Purpose: The purpose was to investigate the prevalence of undernutrition among older people (65 years and older) in special accommodation and relationships between undernutrition and fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. A further aim was to investigate the preventive measures district nurse’s offered to prevent alternatively treat undernutrition in older people. Method: The study had a quantitative approach. The number of study participants was 436 people who lived in SA. Group comparisons were made between three independent groups (not at risk of undernutrition, risk of undernutrition and undernourished) regarding fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. Furthermore, logistic regression analysis was conducted to examine the relationship between risk of undernutrition/undernourished and fall risk, risk of pressure ulcers and impaired oral health. Descriptive statistics were used to describe the preventive and treatment measures. Results: Undernutrition relate strongly to the risk of pressure ulcers. No relationship was detected between undernutrition and risk of falling and impaired oral health. Preventive measures was used to a low extent. Conclusion: Nutritional care is a complex area that requires that the district nurse work in a multidisciplinary team with risk assessments, investigations, actions and follow up. Nutritional measures should be offered to a greater extent to persons at risk of undernutrition or with manifest undernutrition.

Studien är en källstudie vars syfte är att undersöka huruvida SARA B-SAFER fungerar som riskbedömningsinstrument och om brottsutvecklingen för våld mot kvinnor i nära relationer har ökat eller minskat under tidsperioden, åren 2000-2012. Urvalet för studien är Kalmar polismyndighet och Södertörn polismästardistrikt. Underlaget för studien är tidigare forskning från hur Polisen har arbetat med SARA B-SAFER och offentlig statistik på antalet anmälda brott från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Resultaten i studien visar på en ökning av antalet anmälda brott för våld mot kvinnor i nära relationer, samtidigt som anmälningarna ligger på en förhållandevis jämn nivå. Vidare indikerar studien på att det finns en komplexitet kring SARA B-SAFER som riskbedömnings-instrument, då det finns indikationer på att instrumentet har en prediktiv validitet. Åtgärder för att skydda brottsoffren hamnar i skymundan och SARA B-SAFER fungerar då inte preventivt, vilket kan förklara antalet ökade anmälningar för att instrumentet predicerar rätt. / This study aims to appose if the SARA B-SAFER are successful as a risk-assessment tool and if the crime development for spousal against women have risen or declined between the years 2000-2012. Kalmar Police County and Södertörn Manor are participating and statistics over crimes for spousal violence against women are studied in these areas. The material for the study is earlier research and statistics from Brottförebyggande rådet (BRÅ). The result in the study show that the crimes for spousal violence against women have increased but lay on a stable level. Further there is a complexity about SARA as a risk-assessment tool, when it seems to work on a predictive level, but not as much on a preventive stage, as wishes. The predictive factor on SARA can explain the increased numbers of crimes.