Bakgrund: Ett trycksår är en skada i huden eller underliggande vävnad som uppkommer genom tryck eller skjuv, särskilt vid utstickande benpartier. Trycksår drabbar en del patienter när de vårdas inom slutenvård och kan leda till försämrad hälsa och livskvalitet relaterat till smärtsamt lidande samt risken för komplikationer. Att undersöka vilka erfarenheter sjuksköterskor har av trycksårsförebyggande arbete är av vikt för möjligheten till god omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikten med induktiv ansats har byggts på 15 artiklar av kvalitativ samt kvantitativ design. Samtliga artiklar har inhämtats från Cinahl och PubMed. Analysprocess av kvalitativa artiklar genomfördes med stöd av Graneheim och Lundman (2004), analysprocess av kvantitativa artiklar genomfördes utifrån Fribergs förslag för datareduktion (2022) och har integrerats de kvalitativa huvudfynden. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Behovet av kompetens; Barriärer och broar; Organisatoriska utmaningar samt sex subkategorier: Kunskap och fortbildning; Utveckling av praktisk kunskap; Käppar i hjulet; Positiva attityders betydelse; Nyckelpersoners tydliga styrning; Sjuksköterskans roll i teamet. Diskussion: Diskussion av huvudfynd i form av behovet av sjuksköterskors kompetensutveckling; förbättrad resursfördelning samt teamarbetets betydelse kopplat till Katie Erikssons caritativa teori om lidande, med betoning på vårdlidande och medlidande. Slutsats: Teamets förhållningssätt är av betydelse, likväl som en engagerad ledning, för att prioritera fortbildning och kompetensutveckling samt för att förbättra det trycksårsförebyggande arbetet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / <p>2023-12-20</p>

Bakgrund Trycksår som uppstår under vårdtiden kan förebyggas. Dock utgör de fortfarande ettpågående säkerhets- och kvalitetsproblem inom vården. Olika evidensbaserade preventivainsatser finns för att undvika skadan. Trots detta är implementering i klinisk praxisbegränsad. En förståelse för de möjligheter och hinder i genomförandet av dessa insatser urolika perspektiv är av stor betydelse, så att riktade strategier kan införlivas igenomförandeplaner. Syfte Syftet var att belysa möjligheter och hinder för att förebygga trycksår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklarmed både kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed och CINAHL.Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag förvetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades meden integrerad dataanalys. Resultat I sammanställningen identifierades hur olika faktorer påverkar implementeringen avtrycksårsförebyggande arbete. Dessa faktorer delades in i tre huvudkategorier:organisation, personal och patienter. Möjligheter som en stödjande organisation,regelbundna utbildningsmöjligheter, tillgång till utrustning, positiva attityder, kompetentpersonal och patientmedverkan kan underlätta implementeringen. Otillräckliga resurser,bristande kunskap och utbildning, bristande dokumentation, negativa attityder,patientmotstånd, medicinskt instabil patient samt patientens bristande förståelse förtrycksårsprevention utgör hinder för implementering. Slutsats Möjligheter och hinder för att förebygga trycksår identifieras inom flera områden.För ett framgångsrikt trycksårsförebyggande arbete som leder till en signifikant minskningav uppkomsten av trycksår behövs en stödjande organisation som är beredd att göraförbättringsåtgärder för att åstadkomma bra förutsättningar så att personalen kan jobbaaktivt och effektivt med implementering av trycksårsförebyggande åtgärder. / Background Pressure ulcers that occur during the period of care can be prevented. However, they stillrepresent an ongoing safety and quality problem in healthcare. Various evidence-basedpreventive measures are available to avoid the damage. Despite this, implementation inclinical practice is limited. An understanding of the possibilities and barriers in theimplementation of these efforts from different perspectives is of great importance, so thattargeted strategies can be incorporated into implementation plans. Aim The aim was to identify facilitators and barriers to prevent pressure ulcers. Method A non-systematic literature review based on 16 original scientific articles using bothqualitative and quantitative methods from the databases PubMed and CINAHL. Thequality of the articles was checked based on Sophiahemmet University's assessment basisfor scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed in anintegrated data analysis. Results In the compilation, identified how various factors affect the implementation of pressureulcer prevention work. These factors were divided into three main categories: organization,health care professionals and patients. Opportunities such as a supportive organization,regular educational opportunities, access to equipment, positive attitudes, competent staff,and patient involvement can facilitate the implementation. Insufficient resources, lack ofknowledge and training, lack of documentation, negative attitudes, patient resistance,medically unstable patients, and the patient's lack of understanding of the pressure ulcerprevention measures are barriers to implementation. Conclusions Possibilities and barriers to prevent pressure ulcers were identified in several areas. For asuccessful pressure ulcer prevention that leads to a significant reduction in the occurrenceof pressure ulcers, a supporting organization is needed to prepare to make improvementmeasures to create good conditions so that the staff can work actively and efficiently withthe implementation of pressure ulcer prevention measures.