Penningtvätt är ett ständigt växande problem som kräver effektiva gränsöverskridande åtgärder för att upprätthålla en god finansiell stabilitet. Ett av de mest handfasta och effektiva redskap för banker att tillgå för att förhindra penningtvätt är kundkännedomsprocessen. Under våren 2015 antog EU ett fjärde penningtvättsdirektiv, vilket innehåller förenklade men skärpta krav på när kundkännedomsåtgärder ska vidtas. Direktivet har en ökad betoning på det riskbaserade förhållningssättet, vilket innebär att bankerna ska genomföra riskbedömningar och anpassa kundkännedomsåtgärderna därefter. Under våren 2016 antog EU även en ny dataskyddsförordning, vilken ska ge ett ökat skydd för personlig integritet. Samtidigt som kraven på kundkännedom skärps ska således enskilda personer ges större kontroll över sina personuppgifter. I framställningen behandlas kundkännedomsreglerna och huruvida bankerna kan tillämpa dessa för att arbetet mot penningtvätt ska kunna företas på ett effektivt sätt. Kärnan i kundkännedomsprocessen kan vidare sägas vara insamling och hantering av, ofta känsliga, personuppgifter. Det krävs därmed att bankerna kan utföra kundkännedomsprocessen på ett sätt som inte bryter mot reglerna om personuppgifter. Till följd av detta har systemkonflikten som finns mellan kundkännedomsreglerna och reglerna om personuppgifter analyserats och diskuterats. Av resultatet framgår att kundkännedomsreglerna, särskilt med beaktade av de nya kraven i fjärde penningtvättsdirektivet, innebär ett långtgående krav på bankerna att genomföra korrekta riskbedömningar. En misslyckad övergripande riskbedömning leder till genomgående brister i verksamhetens arbete mot penningtvätt, inte minst vad avser kundkännedomsåtgärderna. Detta innebär en negativ påverkan på regelverkets effektivitet. Vidare förutsätter kundkännedomsreglerna korrekta och kvalitativa riskbedömningar för att säkerställa väl förankrade riskklassificeringar av kunderna, vilka styrker rätten att inhämta personuppgifter i viss omfattning. Systemkonflikten mellan regelverkens motstående intressen försätter bankerna i en svår bedömningssituation där intresset av att bekämpa penningtvätt måste vägas mot intresset av att värna om den personliga integriteten.

Det fjärde penningtvättsdirektivet beskriver i skäl 22 att finansiella verksamheter ska använda ett riskbaserat förhållningssätt, där åtgärder och kontroller som vidtas ska utgå från de identifierade penningtvättsriskerna. Verksamheter ska se till helheten, risker, åtgärder och kontroller, vilket kan representeras genom kundens riskprofil, där kundens användande av produkter och tjänster samt omständigheter i övrigt ska beaktas. Ett evidensbaserat beslutsfattande innebär att verksamheten ska beakta extern information såväl som information som framkommer i den egna verksamheten och vidta åtgärder och implementera kontroller utifrån informationen. Enligt Propositionens 2016/17:173 lagförslag förespråkas genomförande av en allmän riskbedömning där verksamhetsutövare ska identifiera de faktiska riskerna. Verksamheter ska göra en bedömning av penningtvätt- och terrorismfinansieringsrisker utifrån hot, sårbarhet, sannolikhet och konsekvenser av riskens inträffande, och riskerna kan klassificeras genom en låg-, medel- och högriskskala. Det finns flera tillvägagångssätt för genomförande av riskbedömning bland annat riskmatriser eller ESA:s och Wolfsbergsgruppens riktlinjer, där alla har sina fördelar, men även nackdelar i form av aggregeringsproblem, kognitiva bedömningssvårigheter av bland annat sannolikhet och konsekvens, viktningsproblematik för riskfaktorers påverkan samt svårighet i att förstå hur den faktiska penningtvättsrisken påverkar verksamheten. Verksamhetsutövaren ska identifiera verksamhetens riskexponering och ställa penningtvättsriskerna i relation till övriga risker i verksamheten. Det kommande regelverket ställer höga krav på de finansiella aktörerna och det finns svårigheter för verksamheter att förstå hur de ska kunna uppfylla lagkraven.

We live in a world where criminality is a part of our everyday life. In order for criminality to continue, it is essential for criminals to be able to use the financial system to launder money and finance terrorism. Money laundering means that funds of illegal origin are laundered in the financial system in order to later become legal. Unlike money laundering, funds used to finance terrorism can have both illegal and legal origins. Transactions linked to money laundering and terrorist financing are suspected to account for 1% of the EU’s annual economic activity and thus pose a threat to the EU’s financial stability.  Today, the responsibility for monitoring and supervising money laundering and terrorist financing is decentralized to the Member States. EU-regulation is currently not clear enough or efficient. Member States’ enforcement of the regulation is asymmetric, the supervisory work of national authorities is insufficient and cross-border cooperation is deficient. In order to combat money laundering and terrorist financing, it is essential that the supervisory work is effective in order to detect and prevent these crimes. A change is needed and in July 2021 the European Commission therefore presented a proposal for a legislative package containing a number of measures to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. The most central part of this package contains a proposal to centralize the supervision by setting up an EU-level authority. The authority shall monitor the supervisory work of national authorities and be responsible for direct and indirect supervision. This thesis examines how monitoring and supervision should be organized within the EU in order to prevent the financial system from being used for money laundering and terrorist financing. In addition, the thesis discusses whether a change in the institutional structure can lead to a more efficient supervisory work for national supervisory authorities.  The conclusion of this thesis is that a change in the institutional structure is necessary in order to change the supervisory work of national authorities and make it more efficient. Centralized monitoring and supervision at EU-level must therefore be considered as beneficial. The commission’s proposal to set up an EU-level authority is currently the most effective way of organizing monitoring and supervision. The authority can, by adopting guidelines and by exercising direct and indirect supervision, contribute to a reduced uncertainty regarding the application of the regulation and the exercising of supervision. Hence, the commission’s proposal most likely will lead to a decrease in money laundering and terrorist financing. / Vi lever i en värld där kriminalitet är en del av vardagen. För att kriminaliteten ska kunna fortlöpa är det essentiellt för de kriminella att de kan utnyttja det finansiella systemet för att tvätta pengar och finansiera terrorism. Penningtvätt innebär att medel med illegalt ursprung tvättas i det finansiella systemet för att sedermera bli legala. Till skillnad från penningtvätt kan medel som används för att finansiera terrorism härröra från såväl illegal som legal verksamhet. Transaktioner kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism misstänks utgöra 1% av EU:s årliga ekonomiska aktiviteter och utgör ett hot mot EU:s finansiella stabilitet.  Ansvar för övervakning och tillsyn av penningtvätt och finansiering av terrorism är i nuläget decentraliserat till medlemsstaterna. EU-regleringen är i dagsläget inte tillräckligt tydlig och effektiv. Medlemsstaternas tillämpning av regleringen är asymmetrisk, nationella myndigheters tillsynsarbeten är otillräckliga och de gränsöverskridande samarbetena är bristfälliga.  För att kunna bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism är det essentiellt att tillsynen är effektiv i syfte att upptäcka och förhindra dessa brott. En förändring behöver ske och Europeiska kommissionen lade därför i juli 2021 fram ett förslag till lagstiftningspaket innehållande ett antal åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagstiftningspaketets mest centrala delinnehåller ett förslag till att centralisera tillsynen genom att inrätta en myndighet på EU-nivå. Myndigheten ska övervaka nationella myndigheters tillsynsarbeten samt ansvara för direkt och indirekt tillsyn. I uppsatsen utreds hur övervakning och tillsyn bör organiseras inom EU för att förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessutom utreds huruvida en förändring av den institutionella strukturen kan leda till att nationella tillsynsmyndigheters arbeten effektiviseras.  Slutsatsen i denna uppsats är att en förändring av den institutionella strukturen är nödvändig för att förändra och effektivisera nationella myndigheters tillsynsarbeten. Att centralisera övervakning och tillsyn på EU-nivå får därför anses fördelaktigt. Kommissionens förslag att inrätta en myndighet på EU-nivå är i dagsläget troligen det mest effektiva sättet att organisera övervakning och tillsyn på. Myndigheten kan, genom att anta riktlinjer samt utöva direkt samt indirekt tillsyn, bidra till att osäkerheten avseende tillämpningen av reglering och utövandet av tillsynen minskas. Kommissionens förslag kan därför med stor sannolikhet förväntas leda till en minskning av såväl penningtvätt som finansiering av terrorism.

Allt fler banker tillämpar artificiell intelligens (AI) i syfte att bekämpa finansiell brottslighet. Med den ökade användningen av AI uppkommer etiska utmaningar som banker behöver hantera för att säkerställa en god etik vid nyttjande av AI vid finansiell brottsbekämpning. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden som ligger till grund för hur banker som använder AI hanterar etiska utmaningar inom finansiell brottslighet. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri samt en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. En tematisk analys har gjorts för hur banker hanterar etiska utmaningar vid nyttjandet av AI för att bekämpa finansiell brottslighet, vilket ledde till följande slutsatser: banker hanterar etik både på individuell och organisatorisk nivå genom att undvika partiskhet, följa lagkrav, vara transparenta gentemot kunder att de övervakas samt följa upp beslut fattade av AI. Studiens resultat diskuteras utifrån etiska förhållningssätt såsom utilitarism, pliktetik och dygdetik. / More and more banks are applying artificial intelligence (AI) to fight financial crime. With the increased use of AI, ethical challenges arise that banks need to handle in order to ensure good ethics when using AI when fighting financial crime. The purpose of the study was to investigate which stances are the basis for how banks that use AI handle ethical challenges in financial crime. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews to gather empirical evidence and a literature study to answer the research question. A thematic analysis has been made of how banks deal with ethical challenges when using AI to fight financial crime, which led to the following conclusions: banks deal with ethics both at an individual and organizational level by avoiding bias, complying with legal requirements but using the exceptions that exist for combating money laundering, being transparent to customers that they are being monitored, following up on decisions made by AI. The study's results are discussed based on different ethical approaches such as utilitarianism, duty ethics and virtue ethics.

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.