Penningtvätt är idag ett samhällsproblem som hotar att förstöra förtroendet för det finansiella systemet och berörda institutioner. Bankerna kan idag betraktas ha ett viktigt ansvar i att förhindra penningtvätt, men trots ansvaret har olika banker i Sverige under de senaste åren fått negativ uppmärksamhet i media och blivit dömda till olika sanktioner. Parallellt med regelverket och den ökade digitaliseringen, värnar bankerna om sina kundrelationer på den konkurrensutsatta marknad där de är verksamma. Det går även att diskutera hur bankernas roll att bekämpa penningtvätt förhåller sig till att de som privata aktörer även har intresse i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker verksamma i Sverige ser på sin dubbla roll i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet och samtidigt bära ett stort ansvar för att förhindra penningtvätt, vilket kan beskrivas som resurskrävande brottsbekämpning. Vidare är syftet att analysera vad bankernas roll skapar för incitament, möjligheter och utmaningar för banker att förhindra penningtvätt. För att uppnå syftet har bankernas relation gentemot kunder, myndigheter och konkurrenter legat till grund för studiens analysmodell, som har använts för att analysera det insamlade materialet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med experter som dagligen arbetar med penningtvättsfrågor inom banker verksamma i Sverige.  Resultatet i denna studie tyder på att bankerna idag tar sin roll som penningtvättsbekämpare på större allvar, där mer resurser läggs på området än för bara några år sedan. Den ryktesrisk som bankerna idag behöver hantera, samtidigt som de är verksamma på en konkurrensutsatt marknad, har visat sig vara en viktig faktor i hur bankerna ser på sin roll. Trots att resultatet visar på förbättringar, har banker en utmaning i att hänga med i digitaliseringens utveckling, något som hittills mer gynnat de som tvättar pengar än bankerna. En möjlighet som resultatet visar är att bankerna efterfrågar utökat samarbete mellan banker och myndigheter, något som i framtiden kan leda till ett mer effektivt arbete mot penningtvätt. / Money laundering is today a societal problem that threatens to destroy the trust in the financial system and the institutions concerned. Banks can today be considered to have an important responsibility in preventing money laundering. Despite the responsibility, various banks in Sweden have in recent years received negative media attention and been penalized with various sanctions. In parallel with the regulations and the increased digitalization, the banks want to keep their customer relations at the competitive market in which they operate. It is also possible to discuss how banks’ role in preventing money laundering relates to the fact that they, as private actors, also have an interest in making profit as private actors.  The aim of the study is to investigate how banks operating in Sweden view their dual role in making for-profit business operations and at the same time having a big responsibility for preventing money laundering, which can be described as resource-intensive law enforcement. Furthermore, the aim is to analyze what banks’ role creates for incentives, opportunities and challenges for banks to prevent money laundering. To achieve the aim of the study, the banks relationship to customers, authorities and competitors have formed the basis of the analysis model, which has been used to analyze the result from the interviews that have been made. The study was conducted using a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted with experts who work at a daily basis with money laundering questions within banks operating in Sweden.  The results of this study indicate that banks today take their role in combating money laundering more seriously, where more resources are invested in the area comparing with just a few years earlier. The reputation risk that the banks today need to deal with, at the same time as they operate in a competitive market, has proved to be an important factor in how banks view their role. Although the results show improvements, banks have a challenge in keeping up with the digitalization and its development, something that so far have benefited money launderers more than the banks. A possibility that the result shows is that the banks request increased cooperation between banks and authorities, something that in the future may lead to a more efficient work against money laundering.

Författare: Robin Castor och André Rosenqvist  Handledare: Elias Bengtsson  Examinator: Andreas Jansson  Titel: Anti Money Laundering – Förhindra eller undvika? – En studie om svenska AML-chefers inställning till penningtvättsregelverken.  Sökord: AML, Anti-Money Laundering, Penningtvätt, Bankreglering, Compliance, KYC, Kundkännedom, Riskbedömning, Riskbaserat förhållningssätt, Rapportering, Resursallokering  Bakgrund: Penningtvätt är ett växande problem som skadar samhället. För att hantera detta problem utfärdar EU kontinuerligt nya direktiv för medlemsländerna att implementera. Den aktör som hamnat mest i fokus är banker, där skandaler visat på brister i arbetet mot penningtvätt bland svenska banker. Regelverken ställer hårda krav samtidigt som ett riskbaserat förhållningssätt låter banker tolka och implementera arbetet olika. Genom att studera AML-chefers inställning till regelverken bidrar denna studie med en synvinkel som inte tidigare beaktats i Sverige.  Syfte: Denna studie syftar att öka förståelsen kring attityder mot AML och dess regelverk inom svenska banker, om det skiljer sig mellan olika banker samt vad det kan innebära för alla berörda parter.  Metod: En kvalitativ studie med abduktiv forskningsansats har genomförts. Studien har hämtat empiri genom semistrukturerade intervjuer med fem olika AML-chefer på den svenska bankmarknaden.  Resultat/Slutsatser: Studiens resultat visar hur AML-chefer i Sverige har en kritisk syn på penningtvätts-regelverken. Regelverken upplevs ställa höga, men rimliga, krav på bankerna. Flera fördelar med det riskbaserade förhållningssättet lyfts upp, där riskbedömning och kundkännedom ger en god överblick av verksamheten i ett bolagsstyrnings-perspektiv. Regelverken låter bankerna stänga ute de kunder som inte vill samarbeta. Tyvärr kan dessa kunder gå vidare till nästa bank och fortsätta sitt misstänksamma beteende. Detta problem grundar sig i banksekretessen som gör det omöjligt för banker att dela information och samarbeta i arbetet mot penningtvätt. Studien visar därmed hur incitamenten bakom efterföljandet av regelverket till stor del bygger på rädslan av att skada bankens eget rykte eller ådra sig stora bötesbelopp. Fokus har skiftat från att faktiskt försöka stoppa penningtvätt, till att endast undvika att själv bli utsatt för penningtvätt. / Authors: Robin Castor and André Rosenqvist  Supervisor: Elias Bengtsson  Examiner: Andreas Jansson  Title: Anti Money Laundering - Prevent or Avoid? A study of attitudes towards money laundering regulations among Swedish AML-managers.  Keywords: AML, Anti-money laundering, Money laundering, Banking regulation, Compliance, KYC, Know your customer, Risk assessment, Risk-based approach, Legal reporting, Resource allocation  Background: Money laundering is a growing problem that harms society. To address this issue, the EU is continuously issuing new directives for member states to implement. The banking sector has come to be the most affected industry, where scandals have shown deficiency in the work against money laundering among Swedish banks. These regulations set strict requirements at the same time as the risk- based approach allows banks to interpret and implement the regulations in various degrees. By studying how Swedish AML-managers experience these regulations, this study contributes with a point of view that has not been considered in Sweden previously.  Purpose: This study aims to increase the understanding of attitudes and experience towards AML and its regulations within Swedish banks, if it differs between banks and what it could signify for involved parties.  Method: A qualitative study with an abductive research approach has been conducted. The study has gained empirical data through semi-structured interviews with five different AML managers in the Swedish banking market.  Results/Conclusions: The results of the study show how AML managers in Sweden have a critical view of the money laundering regulations. The regulations are perceived to put high, but appropriate, requirements in the banks. Various advantages of the risk-based approach are highlighted, where risk assessment and customer awareness (KYC) provide a good overview of the business from a corporate governance perspective. The regulations allow banks to end their business relationship with customers who do not want to cooperate. Unfortunately, these customers are able continue their suspicious behavior throughout different banks. This problem is based on the bank secrecy, which makes it impossible for banks to share information and cooperate in the work against money laundering. The study shows how the incentives behind compliance with the regulations are largely based on the fear of damaging reputation or receiving heavy fines. The focus has shifted from actually trying to stop money laundering, to only avoiding being subjected to money laundering themselves.