1 |
"Nu får du hålla käft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolanAndersson, Emma, Christiansen, Rebecka January 2012 (has links)
Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ”[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet. Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor, i vilka olika kategorier av metoder för ökad genusmedvetenhet har framkommit. Däribland vikten av pedagogernas egen medvetenhet och bemötande, arbeta med könsuppdelade grupper, utöka förskolans leksaksarsenal med mer könsneutrala leksaker och vikten av att få med föräldrarna för att få verksamheten mer genusmedveten. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att det centrala i ett arbete med genus- och jämställdhet är pedagogens egen medvetenhet och vilja att utvecklas, bemötande i form av språkbruk samt miljöutformning. Synligt är också att pedagogerna upplever tid, resurs och föräldrar som något av ett hinder för ett lyckat genusmedvetet arbete i förskolan.
|
2 |
Genusmedveten pedagogik i förskolan - aktionslärande en möjlig vägJohansson, Annika January 2007 (has links)
<p>Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande</p><p>som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.</p><p>Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och</p><p>pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och</p><p>könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla</p><p>förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var</p><p>hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och</p><p>handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som</p><p>modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi</p><p>använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i</p><p>hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan</p><p>förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd</p><p>reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring</p><p>begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett</p><p>förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår</p><p>verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner</p><p>om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda</p><p>påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland</p><p>annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en</p><p>liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt</p><p>arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av.</p><p>Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.</p>
|
3 |
Genusmedveten pedagogik i förskolan - aktionslärande en möjlig vägJohansson, Annika January 2007 (has links)
Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt. Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av. Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.
|
4 |
Genusmedvetenhet i förskolan : Förskollärares tankar kring hur genusmedvetenhet synliggörs i förskolanPalmqvist, Malin, Christiansson, Sara January 2013 (has links)
Syftet med vår studie är att synliggöra hur förskollärare kan arbeta genusmedvetet i förskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats då intervjuer genomförts. Resultatet visar att förskollärare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genom att tänka på hur de använder språket, de lägger vikt vid vilket material som finns och hur miljön utformas, många väljer att se till individens behov och intressen istället för till könet och att de låter barnen välja fritt i leken. Det framkom också att några av förskollärarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra inte har en godkänd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fått fram är att förskollärare arbetar olika med genus beroende på vilken fortbildning de fått och att det är viktigt att ledningen ser att genusarbetet måste vidareutvecklas.
|
5 |
"Varför ska man bli ihoptutad med någon man inte vill leka med?" : En studie av förskolepedagogers syn på könssegregering, möjligheter och begränsningar gällande barns lek.Sjödin, Josefine January 2014 (has links)
Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju äldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket också var den första forskningsfrågan. Den andra forskningsfrågan var vid vilken ålder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och främja lek mellan flickor och pojkar, vilket också var den tredje forskningsfrågan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn på vad som påverkade barnens lek utifrån kön och genus. Den ena var en syn på genus som socialt konstruerat och förändringsbart genom påverkan från miljö och material samt pedagogers språk och bemötande av barnen. Den andra var en essentiell syn på att biologin styr att flickor och pojkar leker på olika sätt vilket inte är förändringsbart. Pedagogerna ansåg att könssegregeringen började synas vid 4-6 års ålder. För att främja lek mellan flickor och pojkar behöver pedagoger mer kunskap inom genuspedagogik för att sedan kunna problematisera verksamheten och sina förhållningssätt i förhållande till kön och genus samt diskutera vilken gemensam grund de har att stå på. Genom kunskap om hur genus konstrueras kan pedagogerna minska segregeringen genom att få barnen att känna sig som en gemensam grupp barn istället för en grupp flickor och en grupp pojkar.
|
6 |
Pedagoger och genusBergsmeds, Marica, Strandgren, Monica January 2007 (has links)
<p>Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen. Vi fann att pojkarna var de som dominerade talutrymmet, något som förvånade pedagogerna eftersom de trodde att talutrymmet i klassrummet fördelades rättvist. Pedagogerna själva ansåg sig dock arbeta genusmedvetet, men poängterade att de såg till individen i första hand och inte till könet. Vi kunde även tydligt se hur pedagogernas traditionella syn på manligt och kvinnligt som framkom i intervjuerna även genomsyrade observationerna, något som vi tolkar som att den traditionella synen på manligt och kvinnligt fortfarande råder på dessa två skolor.</p>
|
7 |
"Vi gör som vi alltid har gjort" : Fördelningen av arbetsuppgifter bland gymnasielärare utifrån ett genusperspektivvan Eijk, Sandra, Stengarn, Madelene January 2009 (has links)
<p>Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:</p><p> Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?</p><p> Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten?</p><p>Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus.</p><p>För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar.</p><p>I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.</p>
|
8 |
Pedagoger och genusBergsmeds, Marica, Strandgren, Monica January 2007 (has links)
Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen. Vi fann att pojkarna var de som dominerade talutrymmet, något som förvånade pedagogerna eftersom de trodde att talutrymmet i klassrummet fördelades rättvist. Pedagogerna själva ansåg sig dock arbeta genusmedvetet, men poängterade att de såg till individen i första hand och inte till könet. Vi kunde även tydligt se hur pedagogernas traditionella syn på manligt och kvinnligt som framkom i intervjuerna även genomsyrade observationerna, något som vi tolkar som att den traditionella synen på manligt och kvinnligt fortfarande råder på dessa två skolor.
|
9 |
”Barnlitteraturen skickar signaler till pojkar och flickor” : En intervjustudie om fem förskollärares genusmedvetenhet samt förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i barnböcker.Lindgren, Elin, Gunnarsson, Helen January 2011 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur. Barnböckerna som förskollärarna valde ut visade sig ändå vara relativt genus neutrala. Tre av förskollärarnas valda barnböcker innehöll könsstereotypa föreställningar där pojkarna presenteras som tuffa och flickorna som mer omhändertagande och känslosamma. Tre av barnböckerna var relativt neutrala och fyra barnböcker bröt mot de könsstereotypa förställningar genom att de framställde flickorna som tuffa och starka, medan pojkarna som känslosamma. Vissa förskollärare ansåg att barnen inte påverkades av könsstereotypa föreställningar i barnlitteraturen förrän barnen blev äldre runt fyra till fem år. En förskollärare visade dock en genusmedvetenhet och visade kunskap i att reflektera över genus i både text och bild i hennes val av barnlitteratur.
|
10 |
Socialarbetares genusmedvetenhet i bedömningar av behov och insatser : En kvalitativ vinjettstudieHassel, Anne, Jansson, Cecilia January 2011 (has links)
The aim of this essay was to study if social workers have a gender awareness in the social work they perform and if it appears in the assessment of needs and intervention. A qualitative vignette study with four social workers who handle adult- and addictive clients have been performed. Gender theory is used to interpret the empirical results. The results of the study show that social workers doesn´t see any differences in the clients situation, or make any different assessment of needs depending on if the client is a man or a woman. Social workers also propose the same interventions to men and women. The interviews was done in two parts, before and after the primary design of the study was unveiled. In the first part the social workers didn´t reflect about gender at all, when they assessed the introduced vignette. In the second part of the interviews, a certain attention appeared concerning gender when the social workers reflected about social interventions that is given to men and women with an addiction. Based on the definition of gender awareness, the empirical material, the analysis of the result, prior research and gender theory the conclusion is drawn that social workers have some gender awareness in the social work they perform.Keywords: Gender, sex, gender awareness, social worker, assessment, equality
|
Page generated in 0.0686 seconds