<p>Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande</p><p>som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt.</p><p>Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och</p><p>pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och</p><p>könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla</p><p>förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var</p><p>hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och</p><p>handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som</p><p>modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi</p><p>använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i</p><p>hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan</p><p>förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd</p><p>reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring</p><p>begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett</p><p>förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår</p><p>verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner</p><p>om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda</p><p>påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland</p><p>annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en</p><p>liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt</p><p>arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av.</p><p>Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.</p>

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag på förskolan med hjälp av aktionslärande som metod har startat ett förändringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssätt. Syftet var att vi pedagoger skulle få syn på vårt agerande och bemötande gentemot flickor och pojkar. I läroplanen står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. En central fråga var hur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier och handledning fått en gemensam grund för vårt arbete. Genom att utgå från aktionslärande som modell för förändringsarbetet har vi arbetat med att konstatera – analyser – konstruera. Vi använde skuggning som metod för att få syn på vårt bemötande mot flickor och pojkar i hallen. Genom reflektion analyserade vi observationerna och kom vi fram till hur vi kan förändra. Det viktigaste i processen har varit pedagogernas möjligheter till ostörd reflektionstid. Vi har fått möjlighet att reflektera utifrån våra olika erfarenheter kring begreppet genus och hur vi kan utveckla ett genusmedvetet arbetssätt på vår förskola. Ett förändringsarbete är en lång process som vi startat genom att fokusera på en liten del av vår verksamhet nämligen påklädningstillfället i hallen. Vi upprättade detaljerade handlingsplaner om hur aktionen skulle gå till. Genom aktionen i hallen har vi lärt oss hur vi kan använda påklädningstillfället till en strukturerad genusmedveten pedagogisk kvalitetstid genom bland annat kompensatorisk träning för flickor och pojkar. Det kan synas som om vi förändrat en liten del av verksamheten men jag är övertygad att det kan sprida sig till andra delar av vårt arbete. Vi har nu fått ett verktyg, aktionslärande, att använda oss av. Jag har varit den som analyserat och dokumenterat processen genom detta arbete.