No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i Kalmar och Karlskrona kommun arbetar med drama och hur de synliggör genus i dramaarbetet. Genom att använda enkäter försökte vi bilda oss en uppfattning om pedagogernas tankar och syften med drama, om de använder sig av drama samt vad de anser inkluderas i en dramaverksamhet. Enkäten riktade sig även på genus, där pedagogernas syn på flickor och pojkar kunde synliggöras. Samtliga förskolor ansåg att det inte förekom någon skillnad mellan pojkar och flickor i deras dramaverksamhet. Tre förskolor observerades för att ge ytterligare djupare förståelse i ämnena genus och drama. Pedagogernas arbete med drama och deras förhållningssätt gentemot barnen låg i fokus vid observation. Utifrån vårt synsätt kunde vi se hur genus kom till uttryck i deras dramaverksamhet.

No description available.

Syftet med vår studie var att undersöka fem förskollärares genusmedvetenhet samt deras förhållningssätt gentemot könsstereotypa föreställningar i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen grundar sig i de tre barnböcker som vi ber varje förskollärare välja ut och som de föredrar att läsa i respektive barngrupp. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, vilket är en lämplig metod för att få reda på förskollärarnas genusmedvetenhet och förhållningssätt. Förskollärarna fick först välja ut tre barnböcker som de föredrar att läsa i barngruppen för att sedan i intervjun svara utifrån sina tre valda barnböcker. Fem förskollärare intervjuades och resultatet visade att genusaspekten inte var så framträdande i den övervägande delen av förskollärarnas val av barnlitteratur. Barnböckerna som förskollärarna valde ut visade sig ändå vara relativt genus neutrala. Tre av förskollärarnas valda barnböcker innehöll könsstereotypa föreställningar där pojkarna presenteras som tuffa och flickorna som mer omhändertagande och känslosamma. Tre av barnböckerna var relativt neutrala och fyra barnböcker bröt mot de könsstereotypa förställningar genom att de framställde flickorna som tuffa och starka, medan pojkarna som känslosamma. Vissa förskollärare ansåg att barnen inte påverkades av könsstereotypa föreställningar i barnlitteraturen förrän barnen blev äldre runt fyra till fem år. En förskollärare visade dock en genusmedvetenhet och visade kunskap i att reflektera över genus i både text och bild i hennes val av barnlitteratur.