Under åtskilliga år har organisatorisk förändring i form av sammanslagningar av organisationer varit en fortlöpande del av den operativa strategin för flertalet organisationer. Detta för att uppnå organisationell mångfald, tillväxt och rationalisering. Vad man emellertid har förbisett att ta hänsyn till är att vardera organisationen besitter en specifik organisationskultur som präglas av gemensamma och delade meningar om organisationens värderingar, normer, grundläggande antaganden och verklighetsuppfattningar. För att få till stånd en ny och framgångsrik enhet krävs en omskapad organisationskultur, där de anställda från de skilda organisationerna erfar en ny gemensam och delad mening om organisationens satta grundstenar. Vad denna studie vill bidra med är en ny vinkel beträffande en förändrad organisationskultur där man ser till de anställdas upplevelse utifrån de individuella karaktäristiska dragen; neuroticism, extrovert, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet, vilket kan komma ha betydande relevans för att uppnå en lyckad sammanslagning. Detta med anledning av att en individs beteende torde härstamma från personligheten, där personligheten belyser en individs karaktäristiska och organiserande sätt att känna, tänka och handla i olika situationer. Det är framförallt i situationer där vanor och rutiner förändras som de individuella karaktäristiska dragen blir intressanta att studera för att kartlägga hur en individ svarar på detta. En deduktiv ansats kommer därav att tillämpas med avsikten att studera en förändrad organisationskultur med en ny vinkel, vilket i detta fall är utifrån individuella karaktäristika drag. Med stöd från tidigare forskning byggs teser, vilket sedan prövas mot empirisk data som samlats in med hjälp av en organisation som genomgått en sammanslagning. Utifrån uppsatsens syfte har en kombination av metoder tillämpats i avsikt att analysera informationen från enkätundersökningen. Uppsatsens diskussion och slutsats grundas på de enkätsvar som samlats in från den specifika organisationens anställda, bortsett från ledningsgruppen. Utifrån resultaten kan det antydas att studien mätt det som var åsyftat att mäta. Däremot kunde denna studie inte påvisa att samband finns mellan dessa variabler, vilket förklaras i sista avsnittet bero på ett flertal aspekter. / For several years, organizational change in the form of mergers has been an ongoing part of the operational strategy for most organizations. This is to achieve organizational diversity, growth and rationalization. What, however, has failed to take into account is that each organization possesses a specific organizational culture of common and shared views on the organization's values, norms, basic assumptions and perceptions of reality. In order to establish a new and successful unit requires a recreated organizational culture, where employees from different organizations are experiencing a new common and shared sense of organization set foundations. What this study would like to contribute is a new angle regarding a change in organizational culture that looks to the employee experience based on the individual characteristic features; neuroticism, extroversion, openness, agreeableness and conscientiousness, which may have significant relevance for achieving a successful merger. This is on account of that an individual's behavior derives from personality features, which highlights the personality of individuals and how they feel, think and act in different situations. It is mainly in situations where the habits and routines changes as the individual characteristic features will be interesting to study to identify how an individual responds to this. A deductive approach will hence be applied with the intention of studying a change in organizational culture with a new angle, which in this case is based on individuals’ characteristics traits. With support from previous research theses have been built, which were tested against empirical data gathered with the help of an organization that has undergone a merger. Based on the purpose of the essay is a combination of methods applied in order to analyze the information from the survey. Thesis discussion and conclusion is based on the survey responses collected from the specific organization's staff, apart from the management team. From the results it can be inferred that the study measured the different variables correctly. In contrast, this study could not conclude that there were any significant relationship between these variables, which is explained in the last section of the thesis.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.

Bakgrund: Vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård har beskrivits framkalla olika känslor och präglas av en hård miljö där patienter bland annat kan vårdas mot sin vilja och vara utsatta för tvångsåtgärder och restriktioner. Aggressivitet är vanligt förekommande på dessa avdelningar och bedöms vara ett problem. En kunskapslucka finns vad gäller vilka patienter och situationer som ökar risken för aggressivitet inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Att identifiera karaktäristiska drag hos patienter med aggressivt beteende och identifiera aspekter som påverkar situationer där hot- och våldsincidenter uppstått inom psykiatrisk heldygnsvård samt syntetisera en förklaringsmodell. Metod: En integrativ litteraturöversikt beståendes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Materialet analyserades med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) arbetsprocess. Resultat: Resultatet genererade i tre huvudteman och tio underteman. Följande tre huvudteman identifierades: patienten som en trigger, vårdmiljön som en trigger och personalen som en trigger. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Resultatets huvudfynd diskuteras med stöd av tidigare forskning och i relation till Phil Barkers teori tidvattenmodellen. / Background: The care environment within psychiatric inpatient care has been described to create different emotions and is characterized as a hard environment where patients sometimes are treated against their will and can be exposed to coercive measures and restrictions. Aggressiveness is common at these wards and is considered a problem. There is a knowledge gap when it comes to patients and situations that increase the risk for aggressiveness in the context of psychiatric inpatient care. Aim: To identify characteristic features of aggressive patients and to identify aspects that effects situations where threats and violence has occurred in psychiatric inpatient care and to synthesise an explanatory model. Method: An integrative literature overview containing both qualitative and quantitative articles. The data were analysed using Whittemore and Knafl’s (2005) working procedure. Results: The result generated in three main themes and ten subthemes. Following three main themes were identified: the patient as a trigger, the care environment as a trigger and the staff as a trigger. Discussion: The method is discussed in relation to these concepts: trustworthiness, dependability, confirmability and transferability. The results are discussed with support of previous research and in relation to Phil Barker's theory the Tidal model.