Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? – Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl. Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter. Dessa mål är direkt kopplade till kommunallagen. Genom att arbeta med mål och riktlinjer, och att ha en ekonomi i balans tillämpas god ekonomisk hushållning utifrån kommunallagen. En skillnad som kan ses mellan kommunerna är att de har olika mål vilket i sin tur leder till att en god ekonomisk hushållning uppnås på olika grunder. Gemensamt är strävan efter att uppnå alla de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige för att följa god ekonomisk hushållning. Den stora skillnaden som finns mellan kommunerna är att Nyköpings kommun har haft svårigheter under år 2011 och år 2012 med att uppnå en god ekonomisk hushållning i deras verksamhet. Vad konsekvenserna blir av inte uppnådd god ekonomisk hushållning är lite svårare att svara på då det inte finns några riktlinjer om vad som händer. Det som framkom under studien är att det är politikerna som hålls som ansvariga för inte uppnådd god ekonomisk hushållning men att inga repressalier utdelas. / Research questions:  How to apply good financial management in municipalities control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose:  The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn. Respondents were selected through a strategic selection and these were contacted by email. Conclusion: Eskilstuna municipality, the municipality of Nyköpings and Strängnäs are guided by the goals that the City Council sets. These objectives are directly linked to the Local Government Act. By working with the objectives and guidelines and to have a balanced economy good financial management is applied by the Local Government Act. One difference can be seen between the municipalities is that they have different goals, which in turns leads to good financial management is achieved on different grounds. The common denominator is striving to achieve all the goals set by the City Council to follow good financial management. The major difference found between municipalities is to Nyköpings Municipality has had difficulties in the year 2011 and 2012 to achieve good financial management in their economics. What consequences are not reached by good financial management is a bit more difficult to answer as there are none guidelines about what will happen. What emerged during the study is that it is the politicians who are held responsible for not achieved a good economic management, but no reprisals inflicted.

<p>Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.</p><p>Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?</p><p>Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning.</p><p>Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för.</p>

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen. Vår avsikt är att genom detta bidra till en ökad förståelse för innebörden av god ekonomisk hushållning. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer med 18 personer inom den kommunala verksamheten. Resultat: Undersökningen visar att god ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp inom kommunal verksamhet. I de undersökta kommunerna finns inga heltäckande riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. För att möjliggöra styrning krävs att politikerna tar ställning till hur kravet på god ekonomisk hushållning ska hanteras i den enskilda kommunen.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen. Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar? Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet. Uppsatsen kommer att behandla Sveriges alla kommuner i en studie om hur balanserad deras ekonomi är och om de har god ekonomisk hushållning. En del kommuner har valt att med stöd av grundlagen styra kommunen som de själva anser vara mest rätt enligt gällande redovisningsprinciper. Därmed går de emot Lagen om kommunal redovisning och har en högre ambition att ge en rättvisande bild av verksamhetens ekonomiska ställning. Genom att studera de lagar och rekommendationer som kommunerna skall följa i sin redovisning har författarna erhållit kunskap för att möjliggöra studien. En jämförelse mellan allmän redovisningsteori och empiri har gjorts och sedan analyserats. Studien visar att balanskravet och god ekonomisk hushållning baseras på en skev bild av verkligheten. Rättvisande bild är endast ett uttryck som få kommuner kan stå för.

<p>Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen. Vår avsikt är att genom detta bidra till en ökad förståelse för innebörden av god ekonomisk hushållning. </p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer med 18 personer inom den kommunala verksamheten. </p><p>Resultat: Undersökningen visar att god ekonomisk hushållning är ett centralt begrepp inom kommunal verksamhet. I de undersökta kommunerna finns inga heltäckande riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås. För att möjliggöra styrning krävs att politikerna tar ställning till hur kravet på god ekonomisk hushållning ska hanteras i den enskilda kommunen.</p>

<p>Abstract</p><p>During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions.</p><p>This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”?</p><p>To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected.</p><p>The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects.</p><p>Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.</p>

Abstract During the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted “The Balanced Scorecard” by Kaplan &amp; Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through “God ekonomisk hushållning”. Critics points out that if the “The Balanced Scorecard” is to be adopted in the public sector, it has to be adjusted and changed to the specific public conditions. This study aims to examine how the municipal community of Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” in its organization on the basis of the main question: “How has the municipal community of Vellinge used ‘The Balanced Scorecard’ to improve the financial and activity guidance”? To reach a valid result interviews have been performed and empirically relevant material has been collected. The study concludes that Vellinge has adopted “The Balanced Scorecard” with a mixture of following the original model and adaptation to own and public conditions. The adoption has helped Vellinge satisfy the demands on “God ekonomisk hushållning” through the new way of measuring both financial and activity aspects. Keywords: Balanserad styrning, Offentlig sektor, Styrning, Vellinge kommun, God ekonomisk hushållning.

Bakgrund: Enligt Kommunallagen (SFS 2017:725) ska kommunernas verksamhet bedrivas med god ekonomisk hushållning. Målet med kommunernas verksamhet är inte att uppnå finansiella resultat utan att genomföra de uppgifter kommunen måste enligt lagar och egna policyer med en ansvarsfull ekonomihantering (Prop. 1990/91:117). Kommunernas goda ekonomiska hushållning står inför utmaningar bland annat i form av en åldrande befolkning där skatteintäkterna kommer minska i förhållande till ökade kostnader för flera av kommunernas verksamheter. Den komplexa situationen kommunerna står inför gör det intressant att undersöka hur kommunerna redovisar den goda ekonomiska hushållningen idag.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kommunernas redovisning av god ekonomisk hushållning och utmaningen med att upprätthålla den när ekonomi och verksamhet sätts på prov. Kommunerna har formellt ansvar för den goda ekonomiska hushållningen men fokus för studien är hur de redovisar det.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats för att kunna ge detaljerade beskrivningar av hur kommunerna redovisar. För att uppfylla studiens syfte har tolkningar av årsredovisningar från fem kommuner gjorts. Studien framför ett resonemang kring hur kommunerna redovisar och tar sitt ansvar för den goda ekonomiska hushållningen genom att undersöka och tolka kommunernas vilja att förklara och redogöra för vad som gjorts.Slutsats: De slutsatser studien kan dra är att det finns kvalitativa skillnader i hur kommunerna redovisar. De redovisar kring kommande utmaningar men genomgående brister de i utvärdering och analys vilket även resulterar i en brist på redovisning av hur de ska klara av att möta utmaningarna. Kommunerna visar dock ett långsiktigt helhetstänk genom sitt arbete med målstyrning via visioner vilket ger en bra grund för en god strategi för kommunal hushållning. Det som upplevs saknas i årsredovisningarna kan eventuell finnas i andra dokument men för att öka tillgängligheten till information för invånarna bör dessa inkluderas i utvärderingen. / Background: According to Kommunallagen (SFS 2017:725) municipal activities must be conducted with good financial management. The goal of municipal activity is not to reach financial results but to implement the tasks the municipalities are obliged to according to law and own policies with a responsible financial management (Prop. 1990/91:117). The municipal good financial management stand before challenges, for example the effect of an ageing population with lower tax revenue relatively to the increase of costs. The complex situation the municipalities stand before making it interesting to examine how the municipality account for the good financial management today.Purpose: The purpose of this study is to examine the municipalities accounting of good financial management and the challenge of maintaining it when the economy and activity is put to test. Municipalities have the formal responsibility for good financial management, but the focus of this study is how they account for it.Methods: This study used a qualitive approach to enable the possibility to give detailed descriptions of how the municipalities account. To fulfill the purpose of this study interpretations of five municipalities’ annual reports have been completed. This study forwards a reasoning about how the municipals account for and display accountability for their good financial management through examining and interpreting the municipalities will to explain and describe what has been done.Conclusion: The conclusions of this study are that there are qualitative differences in how the municipalities account. They account for future challenges but throughout lack in evaluation and analysis which also result in lack of accounting of future plans of how they intend to deal with the challenges. The municipalities does however show a long-term holistic view through their work with goals according to visions which provide a foundation for a good approach to municipal management. What lacks from the annual reports might be found in other documents but for higher accessibility to information for the citizens this should be included in the evaluation.

<p>Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan balanskravet trädde i kraft har kommuners intresse riktats mot balanskravet i stället för mot det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. För att kommuner ska nå upp till balanskravet infördes år 2000 en modell för beräkning av kommunens pensionsskulder benämnd blandmodellen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner hanterar kravet på en god ekonomisk hushållning i skenet av den dolda pensionsskulden. Beskriva balanskravet och blandmodellen gentemot kravet på att redovisningen ska visa en korrekt bild av kommunens verkliga ekonomiska ställning och resultat, den rättvisande bilden. Samt belysa redovisningens roll och användning i en kommun.</p><p>Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Studiens kvalitativa del bygger på besöksintervjuer hos fyra utvalda kommuner medan studiens kvantitativa del bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 30 kommuner varav 18 svarade. Inom ramen för undersökningen har både primärdata och sekundärdata använts. Primärdata har inhämtas från besöksintervjuer, utskickade frågeformulär och expertiskunskap inom redovisningsområdet. Sekundärdata har bestått av litteratur, artiklar, tidskrifter, utredningar och årsredovisningar.</p><p>Resultat: Studien visar att begreppet god ekonomisk hushållning har haft en positiv effekt på kommuners ekonomi och där balanskravet ses som det mest centrala. Stor osäkerhet råder dock om vilka mål och policies kommuner ska sätta upp för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Blandmodellen är ett politiskt beslut som sätter vedertagna redovisningsprinciper ur spel och går emot några av redovisningens kvalitativa egenskaper. Undersökningens respondenter sätter gärna likhetstecken mellan rättvisande bild och god redovisningssed men det skiljer sig mellan undersökningens fyra orter hur begreppen tolkas. Studien visar också att kommuner anser sig vara skuldfria när de har en ansvarsförbindelse för pensioner som i ett flertal fall uppgår till betydande belopp. Kommuner måste ta ansvar för sina pensionsåtaganden genom att fondera medel och inte skjuta över kostnader på nästa generation.</p> / <p>Background: In 1992, the new Local Government Act took effect, which implied several changes for municipal accounting. A municipal accounting law came in 1997, and the concept of generally accepted accounting principles entered into municipal accounting. This practice is marked by special rules such as the “balanced budget requirement” (balanskrav) and the “mixed model” of accounting (blandmodellen), which are political decisions not motivated by accounting. The Local Government Act’s requirement for financial balance took effect in 2000 and is one of the cornerstones in the municipalities’ requirements for good financial management. The balanced budget requirement means that municipalities should show that income exceeds costs. Since the balanced budget requirement took effect, the municipalities have focused their interest on it, instead of on the more long-term requirement for good financial management. In order for municipalities to fulfil the balanced budget requirement, the mixed model, which calculates the municipality’s pension liabilities, was introduced in 2000.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to (1) examine how municipalities manage the requirement for good financial management despite hidden pension liabilities, (2) to describe the balanced budget requirement and mixed model in relation to the requirement that accounting records should show an accurate view of the municipality’s true financial position and income/expenditures, the true and fair view, and (3) to illustrate the role and use of accounting in a municipality.</p><p>Methods: This essay was carried out through a combination of a qualitative and a quantitative approach. The study’s qualitative component is based on interviews in four selected municipalities, whereas the quantitative component is based on a questionnaire that was sent to 30 municipalities, of which 18 submitted answers. Both primary and secondary data have been used within the framework of the study. The primary data were collected from interviews, mailed questionnaires, and expert knowledge in the accounting field. Secondary data consisted of literature, articles, journals, studies, and annual reports.</p><p>Results: The study shows that the concept of good financial management has had a positive effect on the finances of municipalities, and the balanced budget requirement is viewed as the core. There is great uncertainty, however, as to which goals and policies the municipalities should set up to constitute good financial management. The mixed model is a political decision that eliminates generally accepted accounting principles and goes against some of the qualitative properties of accounting. The study’s respondents gladly equate the true and fair view with generally accepted accounting principles, but there are differences in interpretation of the concepts in the four selected municipalities. The study also shows that the municipalities consider themselves free from debt when they have contingent liabilities for pensions, which in several cases total significant amounts. The municipalities must take responsibility for their pension commitments by reserving funds for them, and not shift the costs to the next generation.</p>