På grund av marknadens hårdare krav på en bra likviditetsredovisning har likviditetsplaneringen blivit allt viktigare för företag. I arbetet med likviditetsplaneringen är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt som in- och utbetalningar sker. Det är dock ett svårt arbete som påverkas av att kunder har olika betalningsvanor och av osäkra affärer i utländsk valuta.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Schenker genomför sin likviditetsplanering idag samt att undersöka ifall det finns förbättrings-möjligheter. De teorier som berörts handlar om faktorer som påverkar planeringen av likviditeten och hur de bör behandlas. Insamlingen av företagsinformation har skett genom en fallstudie av Schenker där tre intervjuer med en controller genomfördes.Studien har visat att Schenker överlag har en väl fungerande likviditetsplanering. Vi har dock funnit ett par faktorer vilka kan förändras för att effektivisera likviditetsplaneringen ytterligare. / Uppsatsnivå: C

<p>Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. </p><p>Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. </p><p>Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.</p>

Bakgrund: Vissa företag skall enligt årsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin årsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförändring under perioden. De företag som upprättar en kassaflödesanalys följer Redovisningsrådets rekommendation, som till största del är en översättning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebär att den svenska rekommendationen är harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan användas internt av företaget för att få kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, såsom investerare och långivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill beräkna lönsamheten samt studera företagets förmåga att betala sina skulder. Syfte: I vilket syfte upprättas en kassaflödesanalys och om denna analys upprättas hur används den som ett styrmedel av företagen. Vi vill även undersöka orsaken till varför företagen använder den indirekta eller direkta metoden vid redovisning av kassaflöden. Genomförande: I denna uppsats består vår primärdata av intervjuer med sammanlagt tio personer på sju olika företag och vi har valt att intervjua moderbolaget i dessa koncerner. Tre besöksintervjuer med BT, Cloetta och IFS, två intervjuer via e-post med Skandia samt tre telefonintervjuer med Föreningssparbanken, Electrolux och Arla. Resultat: Vi har i vår studie uppmärksammat att de flesta företag använder sig av bådeen intern och en extern kassaflödesanalys. Den externa analysen är den som bifogas i årsredovisningen och den används mycket sparsamt eller inte alls för intern styrning, medan den interna används i den löpande redovisningen och jämställs ofta med en likviditetsbudget. De undersökta företagen använder sig av den indirekta metoden vid upprättandet av kassaflödesanalysen och detta beror främst på att ekonomisystemet ej är uppbyggt på in- och utbetalning vilket innebär att tillämpningen av direkt metod skulle bli alltför tidskrävande. Den indirekta metoden visar också en tydlig koppling mellan redovisat resultat och kassaflödet.

Nyckelord: Kassaflödesanalys, kassaflöde, likviditetsplanering, likviditetsbudget, likviditetsprognos, likviditet och nyckeltal. Frågeställning: Hur och varför använder de fyra valda organisationerna kassaflödesanalyser och -prognoser internt? Vilka är skillnaderna i de fyra organisationernas sätt att ställa upp och använda sig av kassaflödesanalyserna och -prognoserna och beror skillnaderna på i vilken bransch de verkar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kassaflödesanalyser och -prognoser tillämpas praktiskt i de fyra stora organisationerna ABB, Västerås stad, Manpower och Gina Tricot för att identifiera om skillnader i uppförandet finns. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär då fallstudierna av organisationerna gjordes genom intervjuer med representanter på respektive organisation. Totalt genomfördes elva intervjuer med tolv personer. Data till referensramen samlades in genom sekundära källor. Insamlad data och information analyserades där referensram och empiri sattes i relation till varandra. Slutsats: Brister i metoden för hur kassaflödesanalysen ska upprättas finns då den i praktiken inte används av de undersökta organisationerna internt. Då den ändå måste upprättas på grund av lagstiftningen bör en förändring av uppställandet göras så att denna ska kunna användas mer internt. Då majoriteten av organisationerna i undersökningen gör prognoser istället för likviditetsbudget, vid likviditetsplanering, behöver forskningen inom referensramen för ämnet fokuseras på att förbättra prognosberäkningar. Studien visar på att användandet av likviditetsplanering, analys av kassaflöde, prognoser och nyckeltal kan bero på om organisationen är verksam inom privat eller offentlig sektor. / Keywords: Statement of cash flows, cash flow, cash forecast, cash flow projection, liquidity and ratio. Research question: How and why do the four organizations use the statement of cash flows and cash flow forecasts internally? Which differences are shown regarding the four organizations way of presenting and using the statement of cash flows and cash flow forecasts, and do these differences depend on the type of business? Purpose: The purpose of this study is to examine how the statement of cash flows and cash flow forecasts are used in the four large organizations ABB, Manpower, Gina Tricot and City of Västerås to identify if there are differences. Method: This quantitative study was based on twelve interviews with eleven different persons. The frame of reference was written with secondary data as material. Then collected information was processed, the frame of reference and the empirics were put together and then all was analyzed. Conclusion: There appears to be flaws in the method, in which the statement of cash flows is to be presented, because it is overall not used by organizations internally. Because the organizations are bound by law to do it a change in the method has to be made so it can be used more internally. The research of liquidity planning needs to be focused on improving the methods of calculating forecasts because the majority of the organizations in this study use forecasts to plan liquidity instead of liquidity budgets. The study shows that the use of plans of liquidity, analysis of cash flow, forecasts and ratios can depend on if the organization is private or public.

Bakgrund: Det råder ett alltmer hårt företagsklimat i dagens samhälle, därför är det viktigt att företag har en så god hantering av affärsprocesserna i verksamheten som möjligt. Det område som då blir meningsfullt att arbeta med är cash management. Cash management kan användas av företag för att förbättra både lönsamhet och finansiering. Inom ämnet ryms många olika delar, bland annat inbetalningar, utbetalningar, kundfordringar, och likviditetshantering. I nära samband med cash management uppkommer också riskhantering. Riskhantering har aldrig varit en lätt uppgift och särskilt inte för små företag. För att bemöta risker på ett så bra sätt som möjligt krävs det att företagen utformar och applicerar effektiva metoder. Det är av stor betydelse att förebygga risker snarare än att angripa dem när de väl uppstår. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur cash management samt risker relaterat till cash management hanteras i små företag. Teoretisk utgångspunkt: Arbetets teoretiska utgångspunkt är cash management och dess olika delar samt tillhörande risker. De identifierade olika delarna är inbetalningar, utbetalningar, kredittid, kundfordringar, likviditetsplanering, placering av likvida överskott och likviditetsreserv. De tillhörande riskerna utgörs av kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom tidigare forskning visat att detta är en lämplig metod för att undersöka problemområdet. Studiens empiri är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio olika småföretag. Slutsatser: Studien pekar på att småföretag arbetar med cash management på olika sätt, i olika utsträckning och att det finns utrymme för förbättring. Även riskhantering i små företag ser olika ut samt att små företag är exponerade olika mycket för olika risker. Vi ser kopplingar mellan riskhantering och cash management i de små företagen och oftast går hantering av goda cash management-rutiner ihop med en minskad riskexponering. / Background: There is an increasingly rough business climate in today’s society, therefore it is important for enterprises to have a good management of the business processes as possible. What becomes meaningful to work with then is cash management. Cash management can be used by enterprises to improve both profitability and financing. The topic includes different parts such as payments, accounts receivable and liquidity management. Also risk management is often associated with cash management. Risk management has never been an easy task and especially not for small enterprises. To deal with this it is required for the enterprises to design and apply efficient methods and strategies. It is of great importance to prevent these risks than deal with them once they occur. Purpose: The purpose of the study is to research how cash management and risks related to cash management are managed in small enterprises. Theoretical starting point: The theoretical starting point of the study is cash management and its different elements and associated risks. The different identified elements are payments,credit period, accounts receivables, liquidity management, investment of liquid surpluses and liquidity reserve. The related risks are credit risk, liquidity risk, interest rate risk and currency risk. Method: The study is based on a quantitative approach since previous studies shown that this is an appropriate method in order to research the issue. The empirical data is collected by semi-structured interviews with ten different small enterprises. Conclusions: The study shows that small enterprises work with cash management differently, in different extent and there is room for improvements. Also risk management in small enterprises tends to differ and the enterprises are exposed in different extent for various risks. There is a connection between risk management and cash management in small enterprisesand good management of cash often tends to minimize risk exposure.