<p>Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena <em>Reglemente för Markoperationer</em> och <em>Markstridsreglemente 6 – Bataljon</em> och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.</p><p>Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.</p><p>Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen</p>

<p>Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem.</p> / <p>The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them.</p>

<p>Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24. Ur teorin formas en deskriptiv fallstudie som kopplas mot det svenska arbetssättet i Afghanistan utifrån tre officerare med erfarenheter från skilda ledande befattningar från mission. Resultatet visar att doktrinen FM3-24 i stora drag efterliknas av den svenska insatsen. Vissa skillnader finns de två emellan, i huvudsak kopplat mot informationsoperationer riktade mot upprorsmakaren.</p> / <p>The Swedish Armed Forces have taken the step from an invasion defence to a defence response. This has led to the Swedish units may operate at different levels of conflict. This also allows Swedish units to operate in a conflict in an irregular context, such as Afghanistan. This paper aims to compare whether the Swedish contribution is working as the American doctrine FM3-24, this coupled with the execution of the operation. The paper describes the fifth chapter, conducting operations, from FM3-24. From theory formed a descriptive case study linked to the Swedish approach in Afghanistan from three officers with experience from various executive positions from the operation. The results show that the doctrine FM3-24 largely is implemented by the Swedish contribution. Some differences exist between the two, mainly linked to information operations against the rebel.</p>

Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen. Den hypotes som jag utgår ifrån i mitt arbete är att flygbombningar som leder till civila förluster ökar stödet tilltalibanerna i Afghanistan. För att få ett svar på min hypotes använder jag mig av statistik över antalet civila dödsfall i flygattacker mellan åren 2006-2008. Statistiken kopplas ihop med statistik över det ökade antalet rebellattacker under samma period för att se om det finns en korrelation mellan dem. Därefter presenteras ett urval av intervjuer med människor som drabbats av flygbombningar gjorda av olika nyhetsbolag samt uttalanden från utomstående personer för att styrka indikationerna från statistiken om att fler civila dödsoffer leder till ökat stöd för talibanerna. Resultatet av undersökningen verifierar min hypotes. En slutsats av undersökningen är att koalitionens användningav flygbombningar måste ändras för att minska de civila dödsoffren och på så sätt inte vända befolkningen emot dem. / The war in Afghanistan that started in 2001 has contributed to numerous civilians that have been injured and killed. One reason for this is the increased use of air power to protect ground troops. Airstrikes can be a good way to quickly strike against individuals and to operate across vast areas with great firepower. But the drawback of aerial bombing is that it in many cases affects those who are not the designated target. Could this be a contributing factor to increased dissatisfaction with the Coalition forces in Afghanistan and a direct increase in support to the rebels? The purpose of this study is to investigate whether there is a connection between the coalition air campaign in Afghanistan and the increased support for the Taliban from civilians. The hypothesis which I test in my work is that air campaign, leading to civilian casualties increases support for the Taliban in Afghanistan. To get an answer to my hypothesis, I use statistics on the number of civilian deaths in air strikes between the years 2006 to 2008. As well as on the increasing number of insurgent attacks during the same period to see if there is a correlation between them. I also present support from secondary sources, including interviews with people affected by air bombardments and expert comments that indicate that the number of civilian casualties results in increased support for the rebels. The results validate my hypothesis. One conclusion of the study is that the coalition's use of the air campaigns must be modified to reduce the civilian deaths in order not to turn the population against them.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24. Ur teorin formas en deskriptiv fallstudie som kopplas mot det svenska arbetssättet i Afghanistan utifrån tre officerare med erfarenheter från skilda ledande befattningar från mission. Resultatet visar att doktrinen FM3-24 i stora drag efterliknas av den svenska insatsen. Vissa skillnader finns de två emellan, i huvudsak kopplat mot informationsoperationer riktade mot upprorsmakaren. / The Swedish Armed Forces have taken the step from an invasion defence to a defence response. This has led to the Swedish units may operate at different levels of conflict. This also allows Swedish units to operate in a conflict in an irregular context, such as Afghanistan. This paper aims to compare whether the Swedish contribution is working as the American doctrine FM3-24, this coupled with the execution of the operation. The paper describes the fifth chapter, conducting operations, from FM3-24. From theory formed a descriptive case study linked to the Swedish approach in Afghanistan from three officers with experience from various executive positions from the operation. The results show that the doctrine FM3-24 largely is implemented by the Swedish contribution. Some differences exist between the two, mainly linked to information operations against the rebel.

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 – Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen. Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen. Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen

Uppsatsen behandlar det amerikanska konceptet Distributed Operations (DO) kopplat mot den svenska doktrinutvecklingen. Uppsatsen bygger på Mika Ihalainens uppsats om DO som en framtida upprorsbekämpningsmetod. Uppsatsen avser fortsätta på Mika Ihalainens uppsats, och då främst med hans egna förslag på vidare forskning. Syftet med uppsatsen är att besvara frågeställningen ”Är Distributed Operations en förmåga eller en metod utifrån hur konceptet nyttjades under Falklandskriget?” och att ge ett konceptexempel på hur den svenska Försvarsmakten kan hantera en lågtek-nologisk fiende samt bidraga till den svenska doktrinutvecklingen, framförallt genom en definition av begreppen förmåga och metod. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att ”öppna upp” för vidare studier kring ämnet. Problemställningen har angripits med en kvalitativ textanalys där den nominella definitionen av begreppen förmåga och metod har väglett författaren genom empirin och slutligen resulterat i ett försöka att avgöra huruvida DO är en förmåga eller me-tod, sett från hur det nyttjades av SAS i Falklandskriget. Empirin har i huvudsak bestått av major Mika Ihalainens och major Brian L. Gilmans (USMC) uppsatser samt ett urval av deras källor. Även svenska ordböcker och doktriner har använts för framtagandet av en nominell definition av de för uppsatsen centrala begreppen. Uppsatsen visar att Distributed Operations bör betraktas som just ett koncept, ett koncept som skapar, binder samman och driver utvecklingen av metoder i syfte att uppnå vissa förmågor. / The essay deals with the American concept of Distributed Operations (DO) and the Swedish development of doctrines. The essay has its origin in major Mika Ihalainens essay on DO as a future method of fighting Small Wars. This essay intends to continue with Mika Ihalainens suggestion for future research and the dual purpose of this essay is to answer the question “Is Distributed Operations a capability or a method as seen from how it was used during the Falklands war?”. It’s second purpose is to describe a concept to the Swedish Armed Forces as an example on how to deal with a low-tech enemy and also to contribute to the Swedish doctrinal development, especially re-garding the definition of the concepts capability and method. Another purpose of this essay is to open up the subject for more widened and thorough studies. This study has been carried out through a qualitative analysis where the definition of capability and method has guided the author through the empiric material and has fi-nally resulted in an attempt to decide whether DO is a capability or a method, based upon how the concept was used by the SAS during the Falklands war. The empiric ma-terial has mainly consisted of major Mika Ihalainens and major Brian L. Gilmans essays and has been complemented with their original sources. The author has also used Swedish dictionaries and doctrines for the production of the nominal definition of the central notions of the essay. The result of the essay is that Distributed Operations should be considered as a con-cept which creates, binds together and forces the development of methods with the purpose to achieve certain capabilities.

Peace operations are considered to be hard to solve but Sierra Leone is by many thought to be a success despite major problems during the operations. Solving this conflict involved several dif-ferent actors which all contributed to the creating of peace. The purpose of this essay is to examine whether similarities between the way the conflict in Sierra Leone was solved and the method that Galula presents led to the positive outcome. This will be done by a qualitative textual analysis to demonstrate presence and absence of those parts that Galula claim are crucial to counter an insur-gency. Similarities between the method used at the solving of the conflict in Sierra Leone and Galulas method for counterinsurgency can be found. The similarities are not sufficient enough to claim that it was thanks to similarities to Galulas methods that peace was restored in Sierra Leone. / Fredsoperationer anses av många vara svåra att lösa men i Sierra Leone lyckades man trots att man stötte på stora problem under historiens gång. Vid lösandet av denna konflikt användes ett flertal olika aktörer som alla bidrog till skapandet av fred. Syftet med denna uppsats är att under-söka huruvida likheter mellan sättet man löste konflikten på och Galulas metod för upprorsbe-kämpning ledde till den positiva utgång man hade i fallet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ textanalys för att påvisa förekomster och avsaknad av de delar som Galula menar är avgörande för att stävja ett uppror. Likheter mellan metoden som man använde sig av vid lösandet av konflikten i Sierra Leone och Galulas metod för upprorsbekämpning går att finna. Likheterna är inte tillräckligt stora för att kunna påstå att det beror på likheter med Galulas arbetssätt som man lyckades uppnå fred i landet.

Den tredje och fjärde oktober 1993 sköt somaliska rebeller ner två amerikanska Black Hawk-helikoptrar i Mogadishu, Somalia. Dels på grund av ett bristande doktrinärt agerande resulterade det i en 14 timmar lång strid om att överhuvudtaget överleva och många skadades eller omkom. Inte långt därefter lämnade FN och USA Somalia och insatsen sågs som ett militärt misslyckande. Insatsen i Somalia har påverkat amerikanarnas syn på utrikespolitik och den visar tydliga exempel på den komplexitet som counterinsurgency-operationer för med sig. Uppsatsen är en teoriprövande fallstudie där David Kilcullens teorier om upprorsbekämpning prövas på Specialförbandsstyrkan Task Force Rangers insats i Mogadishu, Somalia. Uppsatsen syftar inte till att pröva huruvida Kilcullens teorier fungerar eller ej, utan till att pröva hur och i vilken utsträckning Task Force Rangers medel och metoder överensstämmer med vad Kilcullen förespråkar. Resultatet av denna studie visar att förekomsten av Kilcullens teorier i vissa fall överensstämmer men överlag är väldigt få. Bland annat på grund av komplexiteten i det somaliska samhället och dess kultur. Vidare visar arbetet att den största bidragande faktorn till utfallet av insatsen beror på det bristfälliga underrättelsearbetet som gjordes av Task Force Ranger under den berörda tidsperioden.

Uttryck för funderingar har påfunnits om befolkningens stöd innehar den signifikans i irreguljära konflikter som förmedlas av prominenta teoretiker i dagsläget, och därmed avspeglas i aktuella doktriner. Somliga menar att teoretikernas irreguljära krig inte överensstämmer med dagens då dessa författades primärt för att kontra revolutionära uppror. Dessa motsättningar mynnar ut i det vetenskapliga problemet som avses avhandlas, nämligen: innehar faktorn ”stöd från befolkningen” för hög signifikans, i relation till att försätta motståndarens stridande enheter ur stridbart skick, i aktuella styrdokument för irreguljära konflikter? Syftet med detta arbete är att undersöka om incitament finns för fortsatt, mer djuplodande undersökning i problematiken. Detta görs genom en teoriprövande fallstudie där Sir Charles Edward Callwells teorier i Small Wars: Thier Principles &amp; Practice, vilka uttalat förespråkar att motståndarens enheter ska slås, appliceras på Vietnamkriget där den uttalade strategin inledningsvis innebar vinnandet av befolkningens stöd. Slutsatsen av studiens resultat anses vara att fortsatt forskning är önskvärd för att kunna befästa eller förkasta kritiken mot rådande paradigm. Bidraget till forskningsläget är därmed förespråkandet av en mer nyanserad bild av hur upprorsbekämpning och irreguljära konflikter kan tacklas.