Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten. Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier? I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten. Resultatet visar att beskrivningar av taktik inom COIN kan karakteriseras som bristande i doktrinerna. Reglementena beskrev däremot taktik både utförligt och detaljrikt och kompletterade varandra. Dock visade det sig att variabeln, offensiva operationer, inte beskrevs överensstämmande av något dokument. Bedömningen är att det finns ett behov av att Försvarsmakten utvecklar beskrivningar om offensivt agerande inom COIN, som tidigare forskning stödjer. Officersprogrammet bör även undersöka ifall en uppdatering av utbildningen, avseende irreguljär krigföring, är nödvändig. Speciellt med fokus på balansen mellan befolkningsfokuserad och fiendefokuserad COIN.

<p>Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena <em>Reglemente för Markoperationer</em> och <em>Markstridsreglemente 6 – Bataljon</em> och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.</p><p>Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.</p><p>Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen</p>

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 – Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen. Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen. Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2. Inkludera begreppet ”Clear-Hold-Build”3. Inarbeta verktyg för att analysera den mänskliga terrängen

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktär ställer krav på att den militära aktören måste kunna förstå, förklara och förutsäga komplexa skeenden inom både sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militära dimensioner. För att göra det måste aktören kunna inhämta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lång tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom området kulturella underrättelser lite forskning publicerad om de svenska förhållandena. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap inom området samt att skapa förståelse för problemområdena inom arbetet med kulturella underrättelser. Arbetet baseras på en kvalitativ textanalys av de grundsyner, handböcker och reglementen som är utgivna av Försvarsmakten samt genom intervjuer med personal som har tjänstgjort i Afghanistan från missionerna FS18 och FS19. Resultaten beskriver hur inhämtning och bearbetning av kulturell information genomförs i praktiken samt hur inhämtningen och bearbetningen beskrivs i grundsyner, handböcker och reglementen. Slutsatserna är att det saknas information om hur inhämtning och bearbetning av kulturell information skall genomföras. I operationsområdet Afghanistan syns detta genom att verksamheten styrs av stående ordrar. Resultaten visar även att det finns flera olika uppfattningar och arbetssätt inom området. De olika uppfattningarna gäller bland annat vilken sektion av CIMIC och UND som ska bearbeta kulturell information. En slutsats som har dragits är att det inte finns ett alltäckande begrepp för området civilbefolkningen ur ett underrättelseperspektiv. / Peace operations conducted as counterinsurgency operations force the counterinsurgent to develop the ability to collect and analyze cultural information in order to understand and foresee complex events in economic, sociological and cultural dimensions. Sweden is well experienced in peace operations. However, very little documentation is available when it comes to how cultural information is collected and analyzed. The purpose of the essay is to contribute with knowledge of the subject and to create an understanding of any problems regarding it. The essay is based on a study of five policy documents and on several interviews with personnel having recently served in Afghanistan. The results of the essay shows how the Swedish Armed Forces collect and analyze cultural information in Afghanistan and how policy documents describe collection and analysis of cultural information. One conclusion is that there are no manuals available that describes how this work should be carried out. The creation of standard operating procedures sorts out this problem. There are also different ways of practice and attitudes regarding work with cultural intelligence. One of these different perceptions is which section should analyze cultural information. A major conclusion is that there is no comprehensive definition of the civilian population in an intelligence perspective.

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin. Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst. Med detta som bakgrund kan slutsatsen dras att FM UndR utgör en tillräcklig grund för att svensk underrättelse personal ska kunna tillgodogöra sig av både amerikanska och NATO COIN doktrinerna.

Sammandrag Studien omfattar ämnesområdena operativ miljö i instabila stater, tillsammans med militär operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och också syftet med det militära maktmedlet i viktiga avseenden är särskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jämförelse med reguljär krigföring, innebär detta att även anpassningsbehoven för logistiken förändras. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att därefter teoretiskt bidra till en logistik som är anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö. Empirin till studien är framtagen från västerländska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin är hämtad från Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framträdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen. Resultatet visar att det framträdande behovet är att säkerställa kontinuitet i flödet, vilket förutsätter operativ flexibilitet. Undantaget är Secure-skedet där tillgänglighet, som i sin tur förutsätter överlevnadsförmåga, är det framträdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats är att Hold-skedet sannolikt innebär störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet. Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192) / Adaption to the operational environment - a study of logistics in Stabilisation   Abstract The study covers topics operational environment in fragile states, along with military operational and tactical logistics. Since the operating environment and therefore the purpose of the military instrument in important respects are distinctive in Stabilisation, in comparison with regular warfare, this means adaptation needs for the logistics. The purpose of this study is to analyze and develop the logistics can be designed for Stabilisation, in order to contribute to the logistics adapted to the generic features of the operational environment. The empirical data for the study was developed by Western operational and tactical doctrines of stabilisation and the theory is taken from Moshe Kress Operational Logistics. The analysis carried out by a logistics system's operation formalized criteria, and presents the salient adaptation needs for each phase of the operation. The generic need for adjustment proved to ensure the continuity that requires operational flexibility. The exception is the Secure where attainability, which in turn requires the ability of survivability, is the dominant criterion for optimizing the logistics system. A key finding of this study is that the Hold is likely to generate the greatest need for adaptation and capacity in an operational logistics system, in terms of operation as a whole. Keywords: Stabilisation, Counterinsurgency, Comprehensive Approach, Operational Environment, Logistics