Operationsdesignen ska ge chefen och planeringslaget en helhetsbild av uppdragets problem och operationens väg fram till en acceptabel lösning. Operationsdesignen utgör det viktigaste underlaget för framtagande av handlingsalternativ och måste därför vara tydlig och enkel att förstå så att en gemensam bild finns hos chefen och planeringslaget. Operationsdesignens planeringselement bildar ett logiskt samband mellan uppdrag och målsättningar. Detta samband bygger på att ett avgörande förhållande bör uppnås innan operationen fortsätter mot nästa avgörande förhållande och så vidare. En grundförutsättning för detta logiska samband är att operationen äger initiativet och tiden, vilket innebär att vid planering av en operation inom ramen för nationellt försvar, där angriparen besitter dessa grundförutsättningar, faller logiken. Denna uppsats syftar till att undersöka användbarheten med operationsdesignen och de processer som leder fram till den vid planering av nationella operationer. Genom en analys av tre stycken planeringmetoder undersöks på vilka grunder operationsdesignen som verktyg står samt vilken typ av konflikt som dagens planeringsmetoder är inriktade mot. Resultatet visar att operationsdesignen inte kan tillämpas som planeringsmetoderna föreskriver vid reguljär krigföring i ett svenskt perspektiv.

Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden. Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ”dra i trådar” och vara aktivt stöd. Resultatet visar att kuratorernas arbete påverkas av tjänstens formella frihet, som innebär både möjligheter och begränsningar. Arbetet påverkas också av begränsade erfarenheter av arbete med papperslösa, begränsade kunskaper och avsaknad av stöd och intresse från den högre arbetsledningen. Likaså visar resultatet på skilda uppfattningar om socialtjänstens ansvar för papperslösa, vilket kan påverka kuratorernas uppfattningar om sitt uppdrag. Slutligen visar resultatet att arbetet påverkas av att kuratorerna blir personligt berörda av möten med papperslösa. Resultatet har analyserats med bidrag från fyra teoretiker. Antonovskys teori om känsla av sammanhang och Schöns teori om den reflekterande praktikern används för analys på mikro-nivå. Johanssons och Lipskys teorier om handlingsutrymme och strukturella dimensioner i klientarbetet används för analys på meso-nivå. Smiths teori om den institutionella etnografin och vardagslivets problematik används för analys på makro-nivå. I det avslutande kapitlet diskuteras de mänskliga rättigheternas funktion och socialarbetarens roll att påverka förhållanden på strukturell nivå.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten. Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier? I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten. Resultatet visar att beskrivningar av taktik inom COIN kan karakteriseras som bristande i doktrinerna. Reglementena beskrev däremot taktik både utförligt och detaljrikt och kompletterade varandra. Dock visade det sig att variabeln, offensiva operationer, inte beskrevs överensstämmande av något dokument. Bedömningen är att det finns ett behov av att Försvarsmakten utvecklar beskrivningar om offensivt agerande inom COIN, som tidigare forskning stödjer. Officersprogrammet bör även undersöka ifall en uppdatering av utbildningen, avseende irreguljär krigföring, är nödvändig. Speciellt med fokus på balansen mellan befolkningsfokuserad och fiendefokuserad COIN.

Denna undersökning handlar om hur begreppet irreguljär krigföring konstrueras och förstås i dagens krigsvetenskapliga debatt. Begreppet är vanligt förekommande och framställs ofta med en tydlig definition, men irreguljär krigföring är inte något nytt fenomen och dess historiska influenser likväl som nutida tillämpning varierar. Beroende på hur begreppet konstrueras följer olika möjligheter och begränsningar för dess tillämpning, vilket påverkar begreppets innebörd för krig och krigföring. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för irreguljär krigföring genom att studera olika konstruktioner av begreppet. Undersökningen baseras på ett teoretiskt ramverk utgående från begreppshistoria och ett konstruktivistiskt synsätt. Metoden bygger på att en förförståelse för begreppet skapas, varefter två olika perspektiv analyseras utifrån dess betydelse i såväl nutid som utifrån erfarenhetsrum och förväntningshorisont. De två perspektiv som analyseras är hur begreppet kan förstås dels som ett hot utgående från upprorsbekämpning och dels som en krigföringsmetod, möjlig att tillämpa för en småstats försvar. Resultatet av analysen påvisar att de båda perspektiven till stor del utgår från samma syn på irreguljär krigföring som en motpol till det reguljära. Irreguljär krigföring uppfattas härvid utgöra en form av ”fånga allt”-begrepp, med flera möjliga tillämpningar. Inom ramen för denna generella beskrivning återfinns dock flera skillnader avseende hur begreppet konstrueras, vilket får konsekvenser för dess möjliga tillämpningar.

Dagens samtida konflikter skiljer sig ganska markant ifrån den typ av krigsföring som vi är vana att se den, exempelvis under andra världskriget där reguljära förband stred mot varandra med de allierade på ena sidan fronten och axelmakterna på den andra. I dagens konflikter är nyttjandet av irreguljära förband vanligt förekommande vilket har lett till att reguljära förband måste strida på helt andra villkor och omständigheter än förut. Under Vietnamkriget startades Operation Fenix i syfte att bemöta denna nya typ av krigsföring och de metoder som användes av den amerikanska underrättelsetjänsten var något som inte hade prövats tidigare. Tyvärr gav dessa metoder inte det underrättelsevärde som det var tänkt till en början men frågan står fortfarande kvar hur dessa metoder påverkade VCIs (Viet Cong Infrastructure)  krigföringsförmåga. Syftet med denna uppsats är att i en fallstudie granska om de metoder som Operation Fenix använde under Vietnamkriget var effektiva gentemot irreguljära styrkor samt om det finns något stöd gentemot dessa metoder i militärteorin. I uppsatsen används en teoriprövande fallstudie där David Galulas teorier implementeras i ett analysverktyg skapat utav de tre pelarna i krigföringsförmågor där varje faktor analyseras och slutligen sammanfogas till resultat till den givna frågeställningen. Denna uppsats visar på att de effekter Operation Fenix hade på de irreguljära moståndarna har ett visst samband med de teorier David Galula skapat gällande Counterinsurgency Warfare.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Dessa har sedan behandlats i den marina arenan och mot en irreguljär motståndare på taktisk nivå. Uppsatsen finner att det inte är avskräckningen som metod som skiljer utan motståndaren och dennes karaktär, syften och viljor. Den irreguljära motståndaren har visat sig svår att avskräcka främst på grund av att det är svårt att kommunicera de hot man vill projicera då han sällan uppträder som en enskild antagonist utan snarare flera.

No description available.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

Early in the year 2014 Russia conducted an irregular warfare campaign in the Ukrainian peninsula of Crimea, in a surprisingly swift operation towards an Ukrainian loss . The warfare strategy focus of this thesis is the irregular aspect of the conflict. The conflict was discussed by NATO in a debate earlier this year. Conclusions stated that both NATO and the EU should enhance their defence and resilience against the irregular aspect of warfare, in order to repel and deter such threats in the future. Academics have different arguments about whether the Russian success was achieved using enemy centric or population centric irregular warfare. The aim of this study is to examine Russia´s annexation of Crimea based on theories of irregular warfare. By adding this research based on the conflict in Crimea, other studies based on the case may increase their scientific validity and reliability. The result shows that during the conflict, Russia used population centric irregular warfare, in parallel with a few aspects of enemy centric warfare. Therefore the irregular warfare conducted by Russia could be explained using both of the stated theories.

Följande uppsats synliggör ett slags migrationspolitiskt beslut som återkommit i svenskt beslutsfattande sedan slutet av 1980-talet. Beslutet syftar till att bevilja uppehållstillstånd till utvalda grupper av migranter genom införandet av en tillfällig undantagsbestämmelse. Sammanlagt redogör uppsatsen för åtta beslut som studeras inom ramen för den internationella teoribildningen om regulariseringar. Resultatet visar att ett flertal av besluten genomförts till följd av utdragna handläggningstider av asylärenden, samt består av särskilda bestämmelser för, eller uteslutande riktar sig till, minderåriga och barnfamiljer.