Följande uppsats synliggör ett slags migrationspolitiskt beslut som återkommit i svenskt beslutsfattande sedan slutet av 1980-talet. Beslutet syftar till att bevilja uppehållstillstånd till utvalda grupper av migranter genom införandet av en tillfällig undantagsbestämmelse. Sammanlagt redogör uppsatsen för åtta beslut som studeras inom ramen för den internationella teoribildningen om regulariseringar. Resultatet visar att ett flertal av besluten genomförts till följd av utdragna handläggningstider av asylärenden, samt består av särskilda bestämmelser för, eller uteslutande riktar sig till, minderåriga och barnfamiljer.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur elever med en hörselnedsättning och deras musiklärare beskriver musikundervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv har intervjuer genomförts med två lärare som undervisar hörselklasser samt med en grupp elever i dessa klasser. När intervjuerna hade genomförts formades fem olika kategorier. På så sätt presenteras resultatet och diskussionen genom fem teman: Det visuella klassrummet, utmana och stötta, didaktiska val, undantagsbestämmelsen och anpassningar. Resultatet visar att lärarna förstår hörselelevernas behov inom musikämnet och att de kan anpassa sin undervisning utifrån vad eleverna behöver. Anpassningar är en stor del som lärare och elever behöver diskutera tillsammans. Vilka anpassningar görs och vilka anpassningar har gjorts? Undantagsbestämmelsen är en viktig och svår fråga som diskuteras. Lärare får inte använda pysparagrafen i hörselklasser med hörselnedsättning som ett särskilt skäl. Frågan om varför diskuteras och vilka mål i kursplanen som berör lyssning av något slag.

Sammanfattning Studien belyser ämnen som rättsordning, rättssäkerhet, likvärdighet och måluppfyllelse samt det kompensatoriska uppdraget och skolans kunskapssyn. Intentionen har varit att öka förståelsen för den konflikt som finns i skolans lagstiftning och dess andra styrdokument gentemot diskrimineringslagen och FN:s internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Intentionen har även varit att uppmärksamma delar av det svenska skolsystemet som varje år hindrar ett stort antal elever från att ta sig vidare från grundskolan till gymnasieskolans nationella program (Skolverket 2021c).       I inledningen beskrivs två fiktiva elever. Båda eleverna är 15 år och de har precis avslutat sina nio år i grundskolan och båda vill vidare till studier i gymnasieskolan. Den ena ska göra det år 2021, den andra gjorde samma sak år 1989. Båda har dyslexi och dyskalkyli. Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter och dyskalkyli innebär svårigheter med den grundläggande räkneläran. På grund av elevernas svårigheter har skolgången varit kämpig, särskilt har ämnet matematik varit ett bekymmer. Skillnaden för eleverna vad gäller möjligheten att kunna ta sig vidare till andra studier och att senare kunna få en anknytning till arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna är mycket stor. I slutdiskussionen beskrivs eleven från 2021 ännu en gång, men då utifrån ett diskrimineringsperspektiv.        På grund av ämnesvalet, metodvalet och valet av teori är det här arbetet omfattande. En rättsdogmatisk metod har använts. Konventioner, lagar, propositioner, förordningar och föreskrifter har systematiserats och tolkats för att besvara studiens frågeställningar. Detta har gjorts med utgångspunkt i systemteori. Studien har under arbetets gång befunnit sig i växelverkan mellan empiri, teori, metod samt tidigare forskning. Dessa fyra har kompletterat varandra genom hela arbetsprocessen.      Resultatet är uppdelat i två delar. Den första delen uppmärksammar rättskällor som handlar om gymnasieskolan med dess antagningskrav samt introduktionsprogram. Den andra delen problematiserar rättskällor för de som är verksamma inom skolan. Särskilt skollagens 3 kapitel som handlar om det kompensatoriska uppdraget problematiseras. Av alla juridiska texter som har granskats nämns specialpedagogen ytterst sällan. Specialpedagogen nämns framför allt då det handlar om elever som är i behov av stöd, vilket ingår i det kompensatoriska uppdraget. Studien belyser bland annat särskilt stöd som inte resulterar i godkända betyg och vad det kan innebära för den enskilde individen samt vilka följder det kan få.