<p>Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.</p>

<p>Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter. Syftet utmynnade i följande tre frågeställningar:</p><p>∑ Vilka likheter respektive olikheter mellan kristendom och islam presenteras i de granskade böckerna?</p><p>∑ Hur framställer de granskade böckerna islam- som ett enhetligt system eller som en religion med variation?</p><p>∑ Finns det några argumenterande och problematiserande inslag i de granskade böckerna?</p><p>Denna studie tar sitt avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen. Syftet är inom denna att söka efter bakomliggande mönster och söka förståelse kring dessa. Går det att finna några mönster gällande den förmedlande bilden av islam i de tre granskade böckerna? Hur ser den förmedlade bilden ut i relation till styrdokumentens föreskrifter? Studiens resultat påvisar att det är svårt att uttala sig om några generella mönster i de granskade böckerna. Resultatet pekar dock på att ingen av de granskade böckerna utgår från likheterna mellan kristendomen och islam. Studiens resultat påvisar även att läroböckerna i vissa avseenden ej ligger i linje med styrdokumentens föreskrifter.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia. En viktig fråga som ofta berörts i materialet, dock mer sällan inom den rent religiösa diskursen, har varit den om välsignelseakt för homosexuella partnerskap. De analyserade texterna har ofta främjat en positiv syn på denna rit.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter. Syftet utmynnade i följande tre frågeställningar: ∑ Vilka likheter respektive olikheter mellan kristendom och islam presenteras i de granskade böckerna? ∑ Hur framställer de granskade böckerna islam- som ett enhetligt system eller som en religion med variation? ∑ Finns det några argumenterande och problematiserande inslag i de granskade böckerna? Denna studie tar sitt avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen. Syftet är inom denna att söka efter bakomliggande mönster och söka förståelse kring dessa. Går det att finna några mönster gällande den förmedlande bilden av islam i de tre granskade böckerna? Hur ser den förmedlade bilden ut i relation till styrdokumentens föreskrifter? Studiens resultat påvisar att det är svårt att uttala sig om några generella mönster i de granskade böckerna. Resultatet pekar dock på att ingen av de granskade böckerna utgår från likheterna mellan kristendomen och islam. Studiens resultat påvisar även att läroböckerna i vissa avseenden ej ligger i linje med styrdokumentens föreskrifter.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.

The purpose of this essay is to describe and analyze the debate surrounding the construction of the 2011 years curriculum of the Swedish schools` religious studies. The debate is concerning whether or not Christianity should have a unique position in the curriculum against other religions. The method is to analyze the arguments by an argument analysis. The purpose is also to analyze the argumentation to see how secularization and pluralism have influenced the debate and the different standpoints. The essays material consists of debate articles from the four largest news sites on the internet. The most common argument for Christianity’s unique position is that Christianity has had an important role in the development of the Swedish society, culture and literature and is therefore important knowledge for understanding the Swedish society. The most common argument against Christianity´s unique position argues that Sweden today is a multicultural and pluralistic society and therefore the education should be the same to help the students to understand the society that they live in. The essay shows that the argumentation is largely normative and built by the debaters own views, beliefs and thought of the ideal religious education and cannot therefore be determined whether the argumentation is true or false. The essay also shows that the debate in many ways is characterized by secularized and pluralistic argumentation. The essay shows that the secular climate in Sweden has had an influence on the debaters. They all are of the opinion that the education should be built on a scientific and secular ground. They are also of the opinion that the education should be nonconfessional and that the education should be pluralistic and that it is important to study different religions and other life views.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010. I resultatet går det att se hur kristendomens plats i de olika ämnena har minskat, men även smygs in mellan raderna. Det går att se olikheter och likheter emellan böckerna och även dra paralleller i innehållet till den svenska kulturen och kulturarvet.

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus på hur det patriarkala språket inom kristen tradition påverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer använder och tolkar detta patriarkala språk för att göra det inkluderande även för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benämna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, såsom Gud Fader och Moder.   Genom att tillämpa litteraturstudium som metod framgår att kvinnor från början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsår och närmast efter hans död. Därefter tar män allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral.   Angående resultatet av vad jag kom fram till kan sägas att trots att det kristna språket utesluter kvinnor i teorin, är det de kristna männen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio år tillbaka i tiden har en våg av feministteologer kämpat för att kvinnor ska känna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera språk, omvärdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud även med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av genus för att på ett enkelt sätt kunna se om genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen. Analysen visar att judendomen framställs som en mansdominerad religion där kvinnor är underordnade männen. I framställningen av kristendomen är det en jämställd bild som framkommer. Judendomen framställs med en mansnorm medan kristendomen framställs med en jämställdhetsnorm. De normer och värderingar som framkommer i avsnitten om judendomen överensstämmer inte med det som Lpf 94 förespråkar. I avsnitten om kristendomen stämmer normerna och värderingarna dock överens med Lpf 94.

In this essay I will examine the views of the Church of Sweden on the secularization taking place in Swedish society. The Church of Sweden was disestablished in 2000. This was an important part of the secularization process that has occurred in the country. The purpose of this paper is to examine various views of four priests regarding the church's declining influence in the community, and look at how the church's norms have slowly loosened up, taking as an example members of the Church of Sweden as nonbelievers. Through this essay I will define secularization theory, look at the various changes that have occurred in parish activities, and interview four priests from various parishes in Växjö diocese. The results showed that the priests had a positive attitude towards the separation between church and state, even though it means that membership statistics have fallen. With secularization, privatization has increased, but the ritual customs of the society are still used in the public arena. The four priests’ views on this is that there must still be some religious interest when making an active choice to marry or baptize their children in the church activities, for example. Yet the Christian basis of society has not been erased, the religious traditions are now seen more as traditions. Secularization influence on the number of active members is different in parishes across the country, and then it specifically worship services. The downward tendency in membership statistics of the Church of Sweden means that many churches will be closed shortly. The only thing that the church now performs on behalf of the state are funeral services.