Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, där respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade främst negativa emotionella attityder gentemot sekularisering och modern andlighet, främst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhället. Respondenterna uppvisade förståelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa står i samband till vissa sekulära yttringar. Respondenternas personliga tro upplevdes som oförändrad. Det kan därmed tolkas att kristnas attityder har påverkats av samhällets individualisering, men att detta inte står i samband till en eventuell förlust av tro och minskad religiös makt. Resultaten visade även att respondenternas attityder till modern andlighet generellt sett var negativa, även om en viss förståelse för fenomenet var inarbetad i deras attityder.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kan förmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kan tjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion i undervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuella bildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiska bildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetod i form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiska och semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuella typen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sin religiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel.

Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962. Metoden är en litteratur- och dokumentstudie där material från betydelsefulla utredningar, läroplaner och några viktiga personer finns med vilka kan sägas ha påverkat processen. Läroplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremål för omprövning och förändring och det finns många skäl till den utvecklingen. År 1946 tillsattes på regeringens begäran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-års läroplan. Kristendomsämnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan. Ämnet kom att genomgå en förändring under mitten av nittonhundratalet från att ha varit centralt i undervisningen till att bli ett allmänt ämne inom det samhällsorienterande blocket. Innehållet förändrades från att ha varit undervisning i kristendom till att bli undervisning om kristendom och andra religioner. Förändringen beror i stor utsträckning på att samhället utvecklades och att det efter andra världskriget ställdes större krav på undervisningen. Kontakten med andra länder ökade markant vilket ökade behovet av medborgarnas förståelse av andra religioner och kulturer. Pedagoger som John Dewey och Elsa Köhler spelade också en stor roll för den svenska skolans utveckling liksom det demokratiska synsätt som präglat efterkrigstidens svenska samhälle. Skolan utgjorde en viktig länk i förändringsarbetet och där hittar vi några av orsakerna till kristendomskunskapens innehållsmässiga förändring.

Before the autumn term 2011 the Swedish compulsory school adopted new syllabuses in relation to, inter alia, religion. Changes within the religion topic have historically been a heavily debated issue among decision-makers, interest groups and the church, where the role of the Christianity has been particularly controversial. The main purpose of this study is therefore to investigate how the Swedish compulsory school’s teaching of Christianity has changed over the years. I have in order to conduct this study applied a descriptive method as well as a content analysis. The Swedish compulsory school’s current and historical syllabuses in religion have served as basis for this study. The outcome of this study clearly shows that the Christianity has received less influence to the benefit of other topics. At the same time the content of the Swedish school’s teaching has to a large extent changed and put currently more focus on the religion’s impact on the society as well as the society’s impact on the religion. However, from a globalization and secularization perspective the changes are to a large extent self-evident and not very surprising, due to the fact that the Christian influence over the Swedish society no longer is of same importance and that modern society allows different religions within the same national boundary.

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments – Catholicism, Orthodoxy and Protestantism – had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7–9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7–9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11. The study had a quantitative and a deductive approach. Frequency analysis and quantitative content analysis were used to study how Christianity was represented, and to what degree. The deductive approach was based on the National Agency for Education statement (1996, 2002, 2011) on what Christianity consists of in the syllabus of religion education. The textbooks were studied based on seven categories. Linda Woodheads concept of religion as culture and Nicholas Jay Demerath III:s concept of culture-religion were used as theoretical point. The conclusion was that Christianity did not have a greater impact in religion textbooks tailored to Lgr 11 than those adapted to Lpo 94, however the Christian alignments impact had increased. Christianity’s range went from 37 to 27 percent during the time period studied. Christian alignments had the greatest range, thereafter the New Testament and Jesus while Religious communities on Christian principles had the least range for both curriculum intervals. Of the Christian alignments Protestantism had the greatest range followed by Catholicism and Orthodoxy. The analysis showed that Christianity overall is something historical and that Protestantism can be seen as the Swedish history and culture.

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

Syftet med denna uppsats är att, genom en hermeneutisk och komparativ närläsning av Marianne Fredrikssons roman Enligt Maria Magdalena och Lukasevangeliet, undersöka hur Fredriksson transformerat Jesu liv och gärning från den bibliska berättelsen till romanen, samt vad som händer med historien när en kvinna får återberätta den. Materialet analyseras med hjälp av Gerard Genettes narratologiska begreppsapparat och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Resultatet tolkas sedan genuskritiskt utifrån Yvonne Hirdmans teori om det ahistoriska genuskontraktet. Slutligen diskuteras studiens relevans för och i den svenska skolan. Studien visar att Fredriksson aldrig ämnat skriva en roman om Jesu liv och gärning, utan snarare om Marias liv och Jesu gärning. Marias version av ”allt det stora som hände” präglas av ett intersektionellt förhållningssätt, både när det kommer till hennes egna och Jesus värderingar, som sträcker sig långt utöver normen för den aktuella tiden. Studien visar också att Maria och Jesus möter stora svårigheter i sina ambitioner att motverka sin tids och sitt samhälles genuskontrakt, och att det finns gott om inflytelserika personer i deras närhet som ämnar upprätthålla det. Personer som senare spred den kristna läran.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.