I denna uppsats studeras begreppet ortodoxa ikoner och hur dessa används i ortodoxa församlingar i södra Sverige. Syftet med denna uppsats är att få större kännedom om ikoner som fenomen och hur dessa används i ortodoxa gudstjänster, samt vilken syn ortodoxa församlingsmedlemmar har på ikoner. För att uppnå syftet med studien kommer jag att besöka tre ortodoxa församlingar på olika orter i Småland. Utifrån dessa församlingar genomförs intervjuer med totalt sex stycken personer. Resultatet av studien visar bland annat på att de intervjuade har olika förhållningssätt till ikoner. Vissa ser ikoner som något man ska vörda, medan andra ser det som vackra målningar och som har en historisk betydelse bakom sig, men inte mer än så. För majoriteten av de intervjuade betraktas en ikon som ett medel för bön och ritualer, ett sätt för människor att integrera sig med det gudomliga. De kan även användas som en guide i livet och i olika situationer. För många ortodoxa ikoner är inte bara vackra porträtt som hänger på väggen hemma eller i kyrkan, men det är också en del av deras vardag, en del av deras tro. En ikon behöver inte bara vara en bild, målning eller dekoration, det kan vara något mycket större enligt ortodoxa teologer. / In this paper, the concept of orthodox icons is studied and how these are used in orthodox churches in southern Sweden. The purpose of this paper is to gain more knowledge of icons as phenomena and how these are used in orthodox worship services, and which view orthodox church members have on icons. I visit three orthodox churches and interview a total of six people.The results of the study show, among other things, that the interviewees have different approaches to icons. Some see icons as something to be revered, while others see it as beautiful paintings and which have a historical significance behind them, but no more than that. For the majority of the interviewees, an icon is considered a means of prayer and ritual, a way for people to integrate with the divine. They can also be used as a guide in life and in different situations.For many orthodox icons, icons are not only beautiful portraits hanging on the wall at home or in the church, but it is also part of their everyday life, part of their faith. An icon not only needs to be a picture, painting or decoration, it can be something much bigger according to orthodox theologians.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

<p> </p><p>Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.</p><p> </p>

Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av 22 läroböcker som förekommer på kandidatutbildningar vid Sveriges fem största nationalekonomiska institutioner. Uppsatsen har sin utgångspunkt i den internationella kritik som riktats mot utbildningarna i nationalekonomi. Uppsatsen har valt analysera i vilken utsträckning innehållet i läromedlen återspeglar den bredd som existerar inom arbetsmarknadsforskningen och undersöka om kritiken är applicerbar på den svenska kontexten. Centralt för uppsatsen har även varit att undersöka om de teoretiska ramverken som dominerar läromedlen underlättar studenternas orientering kring aktuell empirisk forskning. Uppsatsen presenterar resultat som ligger i linje med den internationella kritiken och indikerar att läromedlen inte fullt ut speglar den bredd av forskningsprogram som existerar inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskningen.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school. My goal is to define how orthodox Christianity is presented to the Swedish pupil. The aim is to create a discussion about the ways a religion, generally considered as foreign, is presented in school and what kind of picture of the said religion is thereby created.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes. Via en rad olika överväganden utifrån empiriska observationer och experiment, och på området nyutvecklad teori, söks därmed andra förklaringsvägar. Uppsatsen undersöker ett antal implikationer och hur de påverkar forskningen kring språkförmågan.

Återkomsten av religion i form av ortodox kristendom är ett intressant fenomen som kommer att undersökas i denna studie. Målet är att försöka förstå vilken roll har Rysk Ortodox Kyrka i identitetsskapandet och värderingsförändringar i ryskt samhälle samt analysera relation mellan kyrkan och de stora politiska aktörerna.

The purpose of this study was to describe and analyze the work of ice hockey clubs work to create audience interest in women's ice hockey from a gender perspective. This study also aimed to investigate two different perspectives. Semi-structured interviews were conducted with representatives of different clubs and their organized fan clubs. The results were analyzed in a gender perspective where the mainstarting point was Coakley's orthodox gender ideology with a main approach of male-dominated, male identified and male-centered point of view. A thematic analysis was used to process the material from the interviews. The study found that the clubs aimed to improve women's ice hockey and create value for the audience. However, traditional views of gender negatively affected the respondents' views on female ice hockey and players, often comparing them to male ice hockey players. The respondents also believed that it will be difficult to be equal because of men's hockey culture and history. The study concludes that traditional gender views consciously and unconsciously affect women's activities.

Denna kvalitativa studie inleder med en kort förklaring och beskrivning till uppsatsens titel samt ämne Den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket. Bakgrund till det syrianska/assyriska folket i Sverige samt dess fortlevnad, har föranlett studiens frågeställning: Vilken roll har den syrisk ortodoxa kyrkan i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket i Stockholm, utifrån Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen? Denna forskning avser att studera den syrisk ortodoxa kyrkans roll i sammanhållningen av det syrianska/assyriska folket utifrån ett kvinnoperspektiv med stöd av Ahrnes och Brunssons (2011) sociologiska teori om organisationselementen. För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med syrianska/assyriska kvinnor av första generationens invandrare i Stockholm vars ålder varierar mellan 50–60 år. Rubriken “2.2 Tidigare forskning” syftar på att ge studien ett underlag samt att komplettera ramarna som huvudteorin strukturerat, för att skapa en bredare förståelse kring frågeställningens användning av begreppen ortodoxa, kyrkan samt folket. Studiens resultat har visat att det finns ett visst samband mellan kyrkans roll i sammanhållningen av syrianer/assyrier som folkgrupp i Stockholm; att vara en materiell kollektiv resurs i form av en social arena där individer inom gemenskapen kan mötas samt dela normer, värderingar samt traditioner. Kyrkans huvudsakliga roll är att stå som en arena där Ahrne samt Brunssons (2011) organisationselement kan utövas samt bevaras; medlemskap, regler, hierarki, övervakning samt sanktioner. Resultatet kan ha betydelse för vidare studier inom minoritetsgrupper samt dess fortlevnad.