Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys av 22 läroböcker som förekommer på kandidatutbildningar vid Sveriges fem största nationalekonomiska institutioner. Uppsatsen har sin utgångspunkt i den internationella kritik som riktats mot utbildningarna i nationalekonomi. Uppsatsen har valt analysera i vilken utsträckning innehållet i läromedlen återspeglar den bredd som existerar inom arbetsmarknadsforskningen och undersöka om kritiken är applicerbar på den svenska kontexten. Centralt för uppsatsen har även varit att undersöka om de teoretiska ramverken som dominerar läromedlen underlättar studenternas orientering kring aktuell empirisk forskning. Uppsatsen presenterar resultat som ligger i linje med den internationella kritiken och indikerar att läromedlen inte fullt ut speglar den bredd av forskningsprogram som existerar inom den nationalekonomiska arbetsmarknadsforskningen.

Bakgrund: Människan har genom alla tider trott att händelser i världen är resultatet av en konspiration och ungefär hälften av befolkningen idag tror på minst en konspirationsteori. Mycket psykologisk forskning har gjorts för att försöka förklara vilka psykologiska aspekter som bidrar till att vi tror på dessa föreställningar, men resultatet av forskningen varierar och det är svårt att tillämpa den praktiskt. Inom forskningen har detta förklarats som en effekt av att det saknas experimentella studier på området, men än så länge har ingen sammanställning av den empiriska forskningen gjorts. Syfte: Syftet med studien var därför att sammanställa och beskriva den empiriska forskningen om psykologiska aspekters påverkan på tro på konspirationsteorier. Utöver detta besvarades även frågeställningarna: • Vilka psykologiska aspekter beskrivs i de inkluderade studierna? • Hur har konspirationsteorier mätts och vilka konspirationsteorier har undersökts i den sammanställda forskningen? Metod: För att svara på syftet och frågeställningarna har en översikt med systematisk litteratursökning, granskning och kodning använts som metod. Av 500 identifierade artiklar inkluderades 28 studier i översikten. Resultatet av översikten har presenterats genom en narrativ sammanställning. Resultat: Sammanställningen av de 28 inkluderade studierna visar att tro på konspirationsteorier sammanlagt har mätts på 33 olika sätt och mätinstrumenten huvudsakligen innehåller items om specifika konspirationsteorier. 24 av 28 studier redovisar signifikant resultat på minst en psykologisk aspekt och i den inkluderande litteraturen förekommer nästan lika många olika psykologiska aspekter som antalet inkluderade artiklar. Slutsats: Den empiriska forskningen om vilka psykologiska aspekter som påverkar tro på konspirationsteorier är mycket heterogen, både i hur den mäter effekten på konspirationsteorier och vad den sedan kommer fram till. Slutsatsen är därför att variationen i forskningsresultaten inte är en följd av bristen på experimentella studier, utan är istället en konsekvens av att det saknas ett gemensamt teoretiskt ramverk för hur man ska förstå och studera fenomenet. / Introduction: People have always believed that events are caused by conspiracies, and approximately half of the population today believe in at least one conspiracy theory. Much psychological research has been devoted to attempting to elucidate the psychological aspects that contribute to our belief in conspiracy theories. However, the results have been variegated and difficult to generalize. Within the field, this heterogeneity has been explained as a result of a lack of experimental studies on the subject, but hitherto no overview has been undertaken to systematically synthesize current empirical research. Aim: The aim of this study was therefore to synthesize and describe the research on the impact of psychological aspects on belief in conspiracy theories. Aside from this general aim, the study sought to answer the following questions: • Which psychological aspects are described in the included studies? • How has belief in conspiracy theories been measured and which conspiracy theories have been examined in the included literature? Method: In line with the above aim and questions, a review was conducted, which included a systematic literature search, screening, and coding. Of 500 identified records, 28 were included in the review. The results of the review were presented narratively. Results: The review of the 28 included articles show that belief in conspiracy theories in toto has been measured in 33 different ways, and that the measures in general contain items regarding specific conspiracy theories. 24 out of 28 studies report a significant effect on at least one psychological aspect. Overall, there are almost as many different psychological aspects in the reviewed literature as there are articles. Conclusion: The empirical research on which psychological aspects that affect belief in conspiracy theories is highly heterogenous, regarding both how it measures effects on conspiracy theories and what conclusions it draws. Thus, the conclusion is that the disparity within the research is not due to the lack of experimental studies; rather, it can be attributed to a lack of a common theoretical framework for conceptualizing and studying the phenomenon.