Bakgrund:                                Från och med 1 januari 2014 gäller K3-regelverket för många företag i Sverige. En av de förändringar som regelverket medför är komponentmetoden vilket förändrar hanteringen av materiella anläggningstillgångar, vilket kan få effekter på redovisningen.   Syfte:                                      Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur komponentmetoden enligt K3 påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper.   Metod:                                    Studien präglas av en deduktiv forskningsansats där redovisningsteori testas mot empiri. Studien utgår även från de lagar och riktlinjer som K3 innefattas av. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer.   Slutsats:                                  Studien visar att komponentmetoden påverkar de kvalitativa egenskaperna inom redovisningen. Egenskaperna relevans och jämförbarhet påverkas initialt negativt till följd av bristande erfarenhet medan egenskapen korrekt återgivande påverkas positivt då metoden bättre återger verkligheten i det enskilda fallet.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school. My goal is to define how orthodox Christianity is presented to the Swedish pupil. The aim is to create a discussion about the ways a religion, generally considered as foreign, is presented in school and what kind of picture of the said religion is thereby created.

Elever i Sverige ska redan i årskurs 3 kunna skriva komplexa och ämnesspecifika texter med stor språklig variation. De förväntas även kunna anpassa sitt skriftspråk efter specifika texttypiska drag beroende på textgenre och syfte. Resultaten från de nationella proven 2018/2019 visar dessvärre att nästan 10% av eleverna inte lever upp till de lägsta kraven gällande just denna förmåga. Tidigare forskning riktad mot elevers skriftliga förmåga visar att grunden för att tillägna sig ett rikt och varierat språk läggs tidigt i skrivinlärningen.En viktig aspekt är då att skrivningen ingår i ett kommunikativt rum där det finns en mottagare av texterna som produceras. Betoning läggs dock på att denna mottagare bör varieras och inte enbart bestå av elevers klasslärare. Syftet med denna studie är att undersöka mottagarens betydelse för elevers textskapande genom att besvara frågeställningarna; Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande förekomsten av texttypiska strukturer? Hur skiljer sig de återgivande texter som är skrivna till en mottagare från de som är skrivna utan mottagare gällande hur de texttypiska strukturerna skrivs fram? För att besvara frågeställningarna har elevtexter från två olika klasser jämförts och ställts i relation till varandra. Den ena klassen har skrivit sina återgivande texter med vetskapen om att de skulle läsas för klasskamrater, medan den andra har skrivit texter som inte haft någon uttalad mottagare. Resultaten visar att det finns en skillnad gällande hur elever anpassar texter efter sitt specifika syfte beroende på vem som är mottagare av det skrivna.

The aim of this study is to investigate how five boys in grade 3 of compulsory school structure and use language when they write narrative texts retelling and assessing personally experienced events. This is studied by interpreting how the boys use genre steps that are typical of the structure of personal narrative texts and by detecting and naming different linguistic features in the texts. The material in the study consists of five boys’personal reports and the method, which is based on the theories of genre pedagogy (see Johansson & Sandell Ring 2012:28ff, 223f), comes from systemic functional linguistics. A central finding of the study is that the boys structure their texts in varying combinations of genre steps which commonly occur in texts of a narrative kind. Another central finding is that the language in the boys’ texts consists of many verbs and verb groups which explain that someone is acting or doing something, different discourse connectives to indicate time, along with expressions for emotions and descriptions of experiences or objects.