Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

No description available.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.

<p>År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.</p>

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:48:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Mauricio Loiacono.pdf: 2110226 bytes, checksum: a34778480f9b5a914f87cde154ab7fb1 (MD5) Previous issue date: 2007-02-26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This paper has as a theme the Exile of The Russian Orthodox Apostolic Catholic Church in São Paulo. The Development of the theme in issue had as objectiv to demonstrate how this denomination of the Orthodox Church related to the immigration work along with Russians who participate in it, not only limiting a relation in a holy space where they are installed in their temples to wich the followers run into in Service Days or Holly Feasts; moreover, its way of leading with daily matters of their followers lives who away from Russia were obliged to a reconstruction of their identities in a country totally strange to them. The text that is presented had as resources, a research done along with the priests of this Church mainly responsible of the São Sérgio de Radonej church in Moema, São Paulo; besides the interviews conducted with the clergyman, it was still done in this research activities such as, in loco observation work, participation in Sunday Liturgy, in Easter Celebration, and the Foundation of the church Celebration among other festivities. Therefore, it is expected that this pioneer paper in relation to this matter will be part of a contribution to those studious people of The Religion Science field, as well as other correlated studies to the Religious Diversity Study in Brazil. / O presente trabalho tem como tema, A Igreja Católica Apostólica Ortodoxa Russa no Exílio em São Paulo. O desenvolvimento do tema em questão objetivou-se a demonstrar como essa denominação da Igreja Ortodoxa voltada para a Imigração atua junto aos russos que a ela são congregados, não apenas limitando-se a uma relação no espaço sagrado onde estão instalados seus templos para onde os fiéis acorrem nos dias de Liturgia e Festas Santificadas, mais que isso, a sua forma de agir no cotidiano dessas pessoas que fora da Rússia foram obrigadas à reconstrução de sua identidade em um país totalmente estranho para eles. O texto que ora é apresentado, teve como subsídios uma pesquisa feita junto a sacerdotes dessa Igreja, principalmente o padre responsável pela Paróquia de São Sérgio de Radonej no Bairro de Moema-SP. Além dessas entrevistas concluídas junto aos clérigos, foram realizados ainda nessa pesquisa, trabalhos de observação in loco, participando além das Liturgias Dominicais, em celebrações como a da Páscoa e Festa da Fundação da Paróquia entre outras. Assim sendo, espera-se que esse trabalho pioneiro em relação ao assunto venha a apresentar-se como uma contribuição para os estudiosos das Ciências da Religião, bem como outros estudos correlatos a Diversidade Religiosa no Brasil.

No description available.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Faculdade de Ciências Econômicas, Programa de Pós-Graduação em Economia, 2014 / Submitted by Ana Cristina Barbosa da Silva (annabds@hotmail.com) on 2014-10-22T18:51:29Z No. of bitstreams: 1 2014_AmonKablanGuyOlivier.pdf: 669638 bytes, checksum: 057ba9c4c92da757de215eab63f886e3 (MD5) / Approved for entry into archive by Tania Milca Carvalho Malheiros(tania@bce.unb.br) on 2014-10-24T14:30:12Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2014_AmonKablanGuyOlivier.pdf: 669638 bytes, checksum: 057ba9c4c92da757de215eab63f886e3 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-10-24T14:30:12Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2014_AmonKablanGuyOlivier.pdf: 669638 bytes, checksum: 057ba9c4c92da757de215eab63f886e3 (MD5) / A integração econômica foi se apresentando como estratégia de promoção do desenvolvimento para os países periféricos. Na África, os Estados começaram a se aproximar dessa estratégia após sua independência política no final dos anos 50 e início da década de 60.A finalidade era conjugar esforços para a libertação dos territórios que ainda se encontravam sob jugo colonial, buscando também a libertação econômica dos territórios independentes. Em1994, oito países da África Ocidental criaram a União Econômica e Monetária da África Ocidental (UEMOA), um prolongamento da União Monetária da África Ocidental (UMOA),criada em 1962. A UEMOA manteve não só o mesmo instituto de emissão monetária, o banco Central dos Estados da África Ocidental (BCEAO), mas também a mesma moeda, o Franco da Comunidade Francesa Africana (Cfa), os quais vigoravam na UMOA. O objetivo da UEMOA é aprofundar as relações econômicas entre os países-membros e melhorar as condições competitivas do bloco. Nesse contexto, o objetivo desta dissertação é analisar as experiências da UEMOA à luz das correntes econômicas ortodoxa e heterodoxa. Para isso, são apresentadas algumas das principais abordagens da ortodoxia e da heterodoxia, incluindo a discussão de aspectos teóricos como a neutralidade ou não da moeda, a formação de uma união monetária, o grau de independência do Banco Central, o financiamento das economias dos países-membros pelo setor bancário da UEMOA. ______________________________________________________________________________ ABSTRACT / The economic integration has been presented as a strategy for promoting development orperipheral countries. In Africa, the states began to approach after their political independencein the late 50 and early 60 years, as a way to join forces to the freedom of the territories stillunder colonial rule, seeking also the economic freedom of the independent territories. In1994, eight countries of West Africa established the West African Economic and MonetaryUnion (also known by it’s french acronym, UEMOA), which is the extension of the WestAfrican Monetary Union (also known by its french acronym, UMOA) established in 1962. AUEMOA kept not only the same Institute of monetary emission, the Central Bank of WestAfrican States (BCEAO), but also the same money, the CFA Franc, which prevailed on theUMOA. The objective of the UEMOA was to develop economic relations between itsmember countries and improve the competitive conditions of the Union. The aim of thisdissertation is to analyze the experiences of the UEMOA under orientation of orthodox andheterodox economic thinking. To make this, this dissertation will present some mainapproaches of orthodoxy and heterodoxy, including the discussion about some theoreticalaspects, such as neutrality or non-neutrality of money, the formation of the monetary union,the question of central bank independence, the financing of the economies of membercountries by the banking system of the UEMOA.

No description available.

No description available.