I denna uppsats studeras begreppet ortodoxa ikoner och hur dessa används i ortodoxa församlingar i södra Sverige. Syftet med denna uppsats är att få större kännedom om ikoner som fenomen och hur dessa används i ortodoxa gudstjänster, samt vilken syn ortodoxa församlingsmedlemmar har på ikoner. För att uppnå syftet med studien kommer jag att besöka tre ortodoxa församlingar på olika orter i Småland. Utifrån dessa församlingar genomförs intervjuer med totalt sex stycken personer. Resultatet av studien visar bland annat på att de intervjuade har olika förhållningssätt till ikoner. Vissa ser ikoner som något man ska vörda, medan andra ser det som vackra målningar och som har en historisk betydelse bakom sig, men inte mer än så. För majoriteten av de intervjuade betraktas en ikon som ett medel för bön och ritualer, ett sätt för människor att integrera sig med det gudomliga. De kan även användas som en guide i livet och i olika situationer. För många ortodoxa ikoner är inte bara vackra porträtt som hänger på väggen hemma eller i kyrkan, men det är också en del av deras vardag, en del av deras tro. En ikon behöver inte bara vara en bild, målning eller dekoration, det kan vara något mycket större enligt ortodoxa teologer. / In this paper, the concept of orthodox icons is studied and how these are used in orthodox churches in southern Sweden. The purpose of this paper is to gain more knowledge of icons as phenomena and how these are used in orthodox worship services, and which view orthodox church members have on icons. I visit three orthodox churches and interview a total of six people.The results of the study show, among other things, that the interviewees have different approaches to icons. Some see icons as something to be revered, while others see it as beautiful paintings and which have a historical significance behind them, but no more than that. For the majority of the interviewees, an icon is considered a means of prayer and ritual, a way for people to integrate with the divine. They can also be used as a guide in life and in different situations.For many orthodox icons, icons are not only beautiful portraits hanging on the wall at home or in the church, but it is also part of their everyday life, part of their faith. An icon not only needs to be a picture, painting or decoration, it can be something much bigger according to orthodox theologians.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen. Glädjen över uppståndelsens mirakel är ett bevis och en påminnelse om den kristna trons kärna. Varje vår sker detta firande hos miljontals greker och jag vågar påstå att den grekiska påsken är en större högtid än den svenska julen jag känner. Det religiösa samt de sociala funktionerna fylls både i kyrkan och genom av samlandet av familjen. I centrum för den religiösa påminnelsen och den sociala festligheten, står maten. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur fasta och påskfirande kan se ut i det moderna Grekland, med fokus på matens symboliska betydelse. Samtliga av följande frågeställningar avser att gälla endast det avgränsade område som jag undersöker i min fallstudie: Hur firar greker påsk i kyrkan och privat? Vilka ritualer förekommer? Fastar man fortfarande? Vad är tillåtet att äta under fastan? Med vad bryter man fastan? Hur ser man på fastan? Vad äter man för mat under påsken? Vilken roll och symbolik finns i påskens mat? Hur ser förberedelserna ut och vem gör vad?

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school. My goal is to define how orthodox Christianity is presented to the Swedish pupil. The aim is to create a discussion about the ways a religion, generally considered as foreign, is presented in school and what kind of picture of the said religion is thereby created.

Based on studies of religion and atheism in Greece, which show different results, theinterest was aroused to study the matter more closely and in depth through qualitativeinterviews with four persons living in Chania in Crete where the Greek OrthodoxChristian culture has long been visibly established. The essay concerns the practice ofreligion as it is expressed through Greek Orthodox Christianity in relation to religiosity,atheism and secularization. The survey shows four people's views and experiences ofreligion, atheism, secularization and Orthodox Christianity and the church, as well as ifand how this affects their lives. The interview results have been analysed in comparisonwith surveys and literature regarding Orthodox Christianity, religious practice, atheismand secularization. The analyses show that there are very different thoughts and beliefsabout the concepts of religion, atheism and secularization, perceptions about the concepts'relationship to each other and to what extent this affects the interviewees. The discussionmentions the degree of religiosity and religious practice in relation to the view of atheismand secularization as well as a possible ongoing loosening of the tradition of the OrthodoxChurch.

This interview study examined the religiosity of eight Ukrainian refugees. The aim of the bachelor thesis was to study how religiosity and religious commitment are affected as a result of war and flight. The data was collected through eight semi-structured interviews and then analyzed based on previous research and theories, like Charles Glock´s theory of deprivation and Peter L. Berger and Thomas Luckmanns theory of plausibility structure. The results of the study showed that no one lost their faith in God due to the war, the escape and the arrival in Sweden. For some of the refugees, faith in God had become stronger and religious commitment had increased. This can be explained by the theories about deprivation and change in plausibility structure. The distinguishing feature of the study was that the bomb shelters in Ukraine became a place for faith in God, even for people who had not been religious believers before. The confined place, the physical proximity to other people, the collective in prayer created an important community for the affected people. People who were not believers before the war did not develop a religious faith after the escape. The conclusion of the study was that faith in God becomes tangible in war-torn situations where people fear for their lives. Religious affiliation and community was important for the Ukrainian refugees and was shown for example through increased church involvement in Sweden to find comfort and meaning.