I denna uppsats presenteras en studie kring ungdomars och unga vuxnas förhållande till kristendomen som utförts genom en intervjuundersökning kring dop och konfirmation, två handlingar inom Sveriges största trossamfund Svenska kyrkan. Tidigare studier visar att medlemskapet inom Svenska kyrkan och intresset för att delta i kyrkliga aktiviteter har minskat under de senaste decennierna. Sedan år 2000 saknar Sverige en statsreligion och är utifrån den definitionen en sekulariserad nation. En allt mindre del av befolkningen identifierar sig själva som religiösa men trots det är över 60 procent av befolkningen fortsatt medlemmar i Svenska kyrkan. Ett medlemskap i Svenska kyrkan uppnås idag genom dopet och detta medlemskap bekräftas vid konfirmationen. Dessa två handlingar står i fokus för denna studie där motiven bakom besluten beträffande dem undersöks.       Intervjuerna som genomförts i syftet att undersöka motiven bakom besluten och religionens betydelse för beslutsfattandet har gett ett resultat där sex olika motiv kan presenteras. Dessa motiv analyseras sedan utifrån tidigare forskning för att ge ett förslag till vilken roll religionen skulle kunna fylla i ett sekulariserat samhälle. Detta görs i åtanke av sammanhanget mellan religion, kultur och tradition och utifrån begreppet kulturreligiositet.

När jag sitter på mormor och morfars innegård på deras ställe ute på landsbygden i min hemstad Karlskrona har jag alltid njutit av deras berättelser från förr. Dessa berättelser har både uppkommit från ingenstans när de har velat dela med sig om något speciellt men framför allt uppkommer dessa när vi pratar om min utbildning på universitetet. De har alltid varit intresserade av hur det går men även hur utb ildningar har förändrats från deras tid till den utbildningen jag får nu. Något som väckte mitt intresse för min uppsats var när vi satt i somras och pratade om att jag hade läst religionsvetenskap som ämne. Det som mina morföräldrar tog upp var att det att när de gick i skolan fanns det inget som hette religionsvetenskap. De hade något som hette kristendomskunskap. De berättade att de endast läst om kristendomen, ingenting om de andra religionerna. Mina morföräldrar har alltid haft ett stort intresse för att utveckla sina egna kunskaper och försöka hänga med i samtiden. Detta gjorde att vi hamnade i en lång pratstund om ”de andra” religionerna, speciellt hinduism, och jag förklarade att dessa religioner är något som samtliga ska få kunskaper om under sin skolgång. Att mina morföräldrar inte hade fått kunskapen tänkte jag kunde bero på två saker; både på hur samhället såg ut under deras tid och att deras läroplaner inte hade med de andra religionerna. Detta gjorde mig intresserad av att se hur läroplanerna har utvecklats men speciellt hur hinduismen och kristendomen framställts i läroplanerna. Detta för att hinduismen alltid intresserat mig men även för att det skapade ett stort intresse hos mina morföräldrar.

Den här studien är en läromedelsanalys där syftet är att studera hur kvinnan presenteras, vilka egenskaper hon framställs ha och vilka hennes funktioner beskrivs som i kapitlen om kristendom i läromedlen för gymnasieskolan i religionskunskap 1. Detta med en utgångspunkt i den nuvarande läroplanen. Läromedelsanalysen är en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. De tre läromedlen analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv, genom denna analys så besvaras frågeställningarna: Hur representeras kvinnan respektive mannen? Hur ser fördelningen i representationen ut mellan mannen och kvinnan, jämn eller ojämn? I vilka situationer nämns kvinnan specifikt? Tar läromedlen upp kvinnan utan att nämna mannen? I denna studie framgår det att fördelningen mellan mannen och kvinnan i läromedlen är ojämn och att mannen nämns flertalet gånger i olika situationer medan kvinnan nämns i snarlika situationer då de nämns. Läromedlen tar sällan upp kvinnan utan att mannen nämns i samband. Kvinnan presenteras ofta som mamma, fru och nunna. Sammanlagt i dessa tre läromedel så har kvinnan 12 representanter som nämns vid namn. Studiens syfte är också att se om läromedlen lever upp till det som beskrivs i styrdokumenten.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning. I uppsatsen undersöks därmed även de identifierade diskursernas tänkbara möjligheter och begränsningar för elevens egen livsåskådningsprocess. I uppsatsens resultat har tre kristendomsdiskurser identifierats i vilka kristendomen dels konstitueras som en föråldrad och oförnuftig religion. Dels som tron på en paradoxal Gud samt som en religion bestående av förbjudna regler. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras kristendomsdiskurserna i relation till hur debatten figurerade då nuvarande läroplan och kursplaner för ämnet religionskunskap fastställdes.     Nyckelord: Skolböcker, Diskursanalys, Kristendom, Kristendomsdiskurser, Livsfrågor

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks, Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories of religious change in a modern Swedish context? The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Kumashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden. The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism, while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hindu- ism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are described both as private and public.

Apartheid betyder åtskildhet på Afrikaans och är namnet på den rasåtskillnadspolitik som genomfördes av Apartheidregimen i Sydafrika mellan 1948-1994. Syftet med detta är att granska hur religion användes för att legitimera det förtryck som apartheidsystemet innebar för många människor i Sydafrika. Detta undersöks genom en litteraturöversikt där ett brett forskningsmaterial om apartheid bearbetas för att kunna granska religionens roll i apartheid. En teologisk analys kommer att genomföras på det forskningsmaterial som framtagits där en argumentationsanalys kommer att användas.  Dutch Reformed Church (DRC) är den största afrikanderkyrkan i Sydafrika och hade ett nära förhållande till apartheidregimen. DRC lade en teologiskgrund för apartheid där ett av argumenten för afrikandernas särställning var att afrikanderna var Guds utvalda folk. Man hade även som uppgift att plocka fram bibliska argument som stödjer apartheidpolitiken. Religionen användes framförallt genom att man presenterade teologisk grund med bibliska argument som utgångspunkt för att rättfärdiga apartheidpolitiken och framställa den som Guds vilja.  Nyckelord: Afrikander, Apartheid, Dutch Reformed Church (DRC), Kristendom, Nationalism / Apartheid is an Afrikaans word meaning separateness and is the name of the system of segregation or discrimination on grounds of race carried out by the apartheid regime in South Africa between the years 1948-1994. The objective with this research is to examine how religion was used in justifying apartheid, which was a political system carried out by the apartheid regime when implemented resulted in an unjust existence for many people in South Africa. This will be examined through a literature study where a wide selection of research material will be reviewed to ensure the quality of my research. An argumentation analysis will be used to review the theological arguments used by Afrikaner theologies in justifying apartheid.  Dutch Reformed Church (DRC) is the largest Afrikaner church in South Africa and the church had a close relationship to the apartheid regime. DRC developed a theological foundation to support the apartheid regime and its policy. One of the arguments that DRC used to ensure the Afrikaner peoples special position was that the Afrikaner people was the chosen people of God and therefor special. DRC also had the task of presenting scriptural evidence that supported the policy of apartheid. Religion was primarily used to create a theological foundation with the support of scripture to justify the policy of apartheid and create an image of the policy as Gods intention. Keywords: Afrikaner, Apartheid, Dutch Reformed Church (DRC), Christianity, Nationalism

Abstract Efter upplysningen under 1700-talet har rationalitet och förnuftstro präglat samhällets utveckling. Den starka förnuftstro som var en del av upplysningsidealet har under 1900-talet lett till en växande religionskritik. Inte minst har det naturvetenskapliga sanningskravet på ett dominant sätt ställts emot de sanningskriterier som är tillämpbara på det religiösa området. Sekulariseringen har inneburit att samhället avkristnats i en pågående process sedan 1900-talet. Den sekulariseringsteori som uppställdes under mitten av nittonhundratalet och som hävdade ett samband mellan tilltagande modernisering och ett ökat avkristnande har emellertid senare visat sig vara ett skensamband. Under det postmoderna tillståndet har moderniteten ställts inför en ökad självinsikt som tydliggjort att upplysningsidealen drivit fram en osedvanligt framgångsrik vetenskaplig utveckling men också gett upphov till omfattande krig och miljökatastrofer. Vid närmre betraktande visar sig moderniteten inte kunna ge svar på människors djupt liggande existentiella och moraliska frågor. Tillsammans med en kraftig migration till Sverige och ett nyväckt intresse för new age rörelser har det uppstått en motrörelse som gör att man kan tala om ”Guds återkomst”. Detta innebär att dagens postsekulära samhälle uppvisar en komplex struktur med flera motriktade tendenser. Uppsatsen avser i huvudsak svenska förhållanden även om migrationen är global till sin karaktär. Till följd av denna utveckling kan vi tala om en ökad religiös synlighet där olika religiösa tecken uppmärksammas som ny trend i det svenska samhället. Uppsatsen är en litteraturstudie av tre författare som beskriver den religiösa och filosofiska utvecklingen ur ett postsekulärt perspektiv. De tre böckerna är Ola Sigurdson, Det postsekulära tillståndet (2009), Jayne Svenungsson, Guds återkomst (2004) och Mattias Martinson, Postkristen teologi (2007). Som ett resultat av den sekulära utvecklingen har kyrka och stat skiljts åt vilket i sig inte behöver betyda religionens försvinnande utan snarare kan öppna för ett nytänkande. I den sekulära utvecklingen ingår en privatisering av religionen som innebär att religionen mycket väl kan utvecklas utanför kyrkan. I takt med religionens ökade synlighet växer det också fram olika former av ateism och ett religionskritiskt förhållningssätt. Ateismen ingår i den diskussion som förs i uppsatsen kring de förändringar som sker i samtiden.   Nyckelord: Kristendom, modernitet, sekularisering, postsekulär, nyandlighet, politik, ateism.

Syftet med denna studie har varit att undersöka en konfessionell religionsundervisning. Staten som undersökts är regionen Kurdistan i norra Irak. Religionslärare har intervjuats för att undersöka hur de resonerar kring religionsämnet, även observationer av hur lärarna undervisar i praktiken har utförts. En kort analys har även gjorts av religionsundervisningens styrdokument. Som bakgrund har denna studie gått igenom Kurdistans undervisning från att vara en minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli ett självstyrd region som sedan skapat en egen läroplan. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjuer som använt sig av fenomenologi, en etnografisk metod har använts till observationer, och även analys av Irakiska-Kurdistans läroplan. Resultatet av intervjuerna och observationerna samt det som står i läroplanen har analyserats utifrån läroplanskoder som är den teorin uppsatsen använder sig av. Med hjälp av den fenomenologiska metoden samt läroplanskoderna har jag diskuterat resultaten i diskussion kapitlet. Jag har även analyserat orsakerna till varför religionsundervisningen framställs på ett visst sätt utifrån styrdokumenten och lärarnas resonemang, detta görs med hjälp av läroplanskoderna. En anledning till varför religionsundervisningen framställs som den gör är för att majoriteten av de kurdiska invånarna är muslimer.

No description available.