In this study we have analyzed the Swedish fantasy novel Cirkeln by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren (2011). The aim of the analysis was to investigate how the fantasy genre is influenced by christian ethics, and whether it is possible to use this novel when teaching students in upper secondary school about the core values expressed in the school curriculum, which is based on the values and ethics of western christian society. We also ask if the novel Cirkeln carries other religious influences that might deepen the student’s understanding of the world outside of their own. The study showed that there are many parallels to both christianity and the pagan religion wicca in the novel, which makes it an excellent foundation for conversations about religion, values and moral dilemmas in school.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexuell läggning framställs i ett urval av religionsläroböcker på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningarna: Hur presenteras/gestaltas/konstrueras genus och sexuell läggning? Vilka mening-ar/innebörder lägger lärobokstexten/bilden i relation till genus och sexuell läggning? Hur beskrivs begreppen explicit? Samt om det finns resonemang som överskrider stereotyper? Metoden i studien är hermeneutisk ansats och visuell textanalys. Resulta-tet är att mannen framställts utifrån ett antal stereotypa könsroller, och då även kvin-nan. Mannen som Gud, skapar, konung och krigare och då ofta avbildade i inklude-rande perspektiv där makt ges till den avbildade. Mannen gestaltas oftast som en äldre man med skägg. Kvinnan framställs och konstrueras som en moder, och inom mindre sammanhang i den kristna traditionen. Kvinnan är oftast avbildad i exklude-rande perspektiv, och då som en ung kvinna. Sexuell läggning däremot presenteras nästan inte alls, utan enbart två av de utvalda läroböckerna rör vid ämnet. Dock finns det resonemang som kan tolkas överskrida stereotyper, samt explicita avsnitt som belyser både genus och sexuell läggning. Men det finns ändå en problematik kring läroboken som bör uppmärksammas om man ska kunna följa läroplanen för relig-ionskunskap 1 samt skolans värdegrund.

Denna uppsats ämnar söka svar på två frågeställningar, nämligen: Hur planerar lärare sin undervisning i religionskunskap 1 för att hinna med alla punkter i det centrala innehållet för kursens angivna tid, samt hur kan kristendomens status i Religionskunskap 1 bemötas. De metoder som används i uppsatsen är dels en intervjumetod med två ämneslärare i gymnasieskolan i religionskunskap 1 men även en litteraturstudie. En jämförelse mellan två olika läroplaner har också använts för att ge en djupare förståelse för hur lärarens tid används. Uppsatsen finner svar på hur lärare planerar undervisningen genom att de två intervjuade lärarnas planering redovisas och analyseras där det framkommer att lärarna behöver mer tid till att genomföra sina lektioner alternativt att en förändring av läroplanen behöver göras. Kristendomen har idag en särställning i läroplanen eftersom det är den enda religion som nämns vid namn, detta var något som sågs som negativt av de intervjuade lärarna som helst skulle dra ner på kristendomen för att kunna fokusera på de fördjupande delarna. De slutsatser som kan dras av uppsatsen är att en reviderad läroplan samt ett eventuellt ämnesövergripande upplägg skulle underlätta för läraren i dennes planering, samtidigt som denna uppsats ger förslag på hur läraren kan involvera eleverna mer i sin undervisning. Det har även framkommit i uppsatsen att de intervjuade lärarnas önskan är att minska ner på kristendomens särställning i läroplanen.

Uppsatsen är en jämförande kvalitativ studie där två semistrukturerade intervjuer utförts. Syftet med uppsatsen är att jämföra synen på ritualer och traditioner inom kristendomen och agnosticismen. Under uppsatsens gång har jag tagit reda på vilka ritualer och traditioner som en kristen och en agnostiker väljer att utföra, samt vilka skillnader det finns för innebörden i utförandet av dessa. Jag har att analyserat detta med hjälp av Eliades teori om att alla människor tillhör kategorierna helig eller profan, men att ingen människa är helt profan.

Denna studie undersöker de fyra senaste utgåvorna av läromedlet Religion och liv. Med hjälp av Stuart Halls teori om representation undersöks på vilket sätt kristna, kristen tro och kristet liv framställs i läroböcker för högstadiet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika perspektiv vad gäller Svenska kyrkans engagemang i hbtq-frågor samt hur sexualitet konstrueras inom institutionen och upplevs av informanterna. Som metod genomför jag tre semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar med hbtq-frågor inom Svenska kyrkan i tre olika församlingar. Dessa är Sofia församling, Högalids församling och Engelbrekts församling. Jag transkriberar materialet utifrån ljudinspelningar och använder mig sedan av en stegvis-deduktiv induktiv metod för att kunna identifiera återkommande teman eller begrepp genom kodning. I analysen tar jag upp teman utifrån intervjuerna som jag sedan analyserar utifrån mina teoretiska utgångspunkter som berör stigmatiseringen av religiositet i ett sekulariserat samhälle, föreställningen om hbtq och religion som varandras motsatser och skillnadsskapande i relation till konstruktionen av”den andra”. Jag utgår även ifrån teoretisering av olika ”komma ut”-processer och plats i relation till identitetsskapande. I den avslutande diskussionen visar jag på den upplevda motsättningen i att vara hbtq-person och kristen samt hur den påverkar den enskilda individen. Jag sammanfattar de strategier som informanterna använder sig av i sitt förändringsarbete samt hur stigmatisering förändras genom normaliserande processer över tid. Jag diskuterar även platsens och språkets betydelse för utvecklingen av strategierna. Utöver detta talar jag om hur det går att bryta ner dikotomin och över gränserna samarbeta mellan religion och sekularism samt diskuterar hur teologin omtolkas i informanternas förändringsarbete.

No description available.

This Master’s thesis concerns the information behaviour of pastors in nonconformist churches (especially new evangelical and Baptist church communions) in Sweden in their spiritual service to the local parish. The thesis also looks into how the information flow functions in the pastors’ context and why the information need appears as it does. The theory used in this study is contextual analysis based on Buckland’s, Weber’s and Patrick Wilson’s theories on authority and power structures. Interviews with open-question approach were conducted with 6 pastors. Analysis showed that the pastors use different sources in their effort to intermediate information to their congregation. The most common source is literature, i.e. the Bible or other Christian literature and reference books. The pastors express the importance of meditation and prayer to access divine information, as well as the influence of important cognitive authorities. What the pastors lack is a clear view on how sermons are received, but most importantly a way of accessing information through sources they are unfamiliar with. They tend to walk the same information path as they have before. I propose that national church communions work together in establishing means for pastors to access said information. The literary circulation within the Christian church appears to be strong in the way that they hardly use any non-Christian resources and that the pastors in high regard use the same literature that other pastors do. There is also a need to further study how information flows within the small congregation as well as to study meditative and spiritual information search. / Uppsatsnivå: D

Religious elements are not uncommon in the field of popular culture, especially regarding movies, and the Star Wars series have implemented all sorts of different religious themes and religious symbolisms, almost as a sort of religious melting pot. This work, however, seeks to isolate and focus on a singular religious tradition. This essay aims to examine if, and what kinds of Christian elements are present in the first Star Wars trilogy. To determine what kind of religious and Christian elements that are present in the source material, which consist of the three original Star Wars films, episode IV through VI. The films were analyzed by using a hermeneutic theory and method, which would allow an interpretation of elements in the films which later could be considered religious and directly Christian, by connecting them to direct and indirect connotations in the Bible and Christian theology like that of Martin Luther. The results of the analysis show a few different kinds of Christian elements to be found in the first three movies. The results consist of: Names and symbols, Christian thematic in scenes and three overarching themes, salvation, Luke Skywalker as a messiah’s character, and different interpretations of the Force. An example of the results is regarding Martin Luther and sola fide and how that connection can be made to Star Wars. In the scene where this connection is made, we see our protagonist Luke Skywalker, using faith, and faith alone do destroy the Death Star, thereby redeeming not only himself but also the rebel alliance, which in turn can be likened as a symbol for the resurrection of Christ.