Syftet med denna studie är att se vilka möjligheter som två olika läromedel för årskurs 3, ett svenskt och ett i grunden finskt, erbjuder eleverna när det gäller att utveckla de matematiska förmågorna. Målen i matematik för grundskolan uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möjlighet att utveckla i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Bakgrunden till studiens frågeställningar är svenska elevers resultat i deinternationella undersökningarna PISA och TIMSS. Båda dessa undersökningar visar att svenska elevers resultat har sjunkit de senaste åren och att elever i Finland har bättre resultat i matematik. En fråga som kommit upp är om det kan bero på läromedlen som används i de båda länderna. Till undersökningsmetod i denna studie valdes en textanalys ochläroböckerna analyserades med hjälp innehållsanalysens arbetssätt. Frågeställningarna till studien är följande: - I vilken utsträckning och på vilket sätt tar de två studerade läroböckerna upp de fem förmågorna som finns i läroplanen? - Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur förmågorna behandlas i de två olika läroböckerna? Resultatet visar att i den svenska läroboken Mattedetektiverna, har eleverna möjlighet att träna på alla fem förmågorna. I den finska läroboken Favorit matematik saknades uppgifter där problemlösningsförmågan tränas.

Denna studie har syftat till att diskutera huruvida de läroböcker i matematik som används idag räcker som undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att utveckla de fem matematiska förmågorna som skrivs fram i styrdokumenten, avgränsat till geometri. Vi kommer analysera och jämföra utrymmet av förmågorna i två utvalda läroböcker.Studien är textanalytiskt inriktad och har genomförts i form av en innehållsanalys där kvalitativa, kvantitativa och komparativa metoder tillämpats för att analysera materialets innehåll. Materialet som studerats är matematikläroböckerna Mästerkatten 2A och Mattedetektiverna 2A. Resultatet visar att alla de matematiska förmågorna synliggörs i båda läroböckerna men i olika utsträckningar. Begreppsförmåga är den förmåga som ges märkbart störst utrymme, då den förekommer i nästa samtliga uppgifter. Antalet uppgifter där metod- respektive problemlösningsförmågan behandlas finns i ungefär lika stort utrymme i båda läroböckerna. Skillnader kan ses utifrån utrymmet av resonemang- och kommunikationsförmågan, där Mattedetektiverna har fler uppgifter som behandlar dessa jämfört med Mästerkatten. Båda läroböckerna, oberoende av förekomsten av de olika förmågorna, är användbara. Det är dock viktigt att som lärare vara medveten om respektive förmågas utrymme, då det kan behövas komplettering i annan form än enbart arbete i läroböckerna.