Matematik har blivit ett omdiskuterat ämne i hela Sverige de senaste åren och detta på grund av de dåliga resultaten som har uppnåtts i olika undersökningar. Det har även visat sig i forskning att matematikundervisningen till största del bedrivs med enskilt arbete i läromedel och att detta inte är till någon fördel för elever med särskilda matematiska förmågor. Syftet med arbetet är att analysera om läromedel i årskurs 4 stödjer elever med särskilda matematiska förmågor i deras utveckling och om lärarna får stöd i undervisningssituationer med dessa elever. För att kunna undersöka detta genomfördes en läromedelsanalys av sex förekommande läromedel i grundskolan för årskurs 4. Till läromedelsanalysen utvecklades ett analysverktyg. Resultatet visar att flera läromedel saknar en välutvecklad struktur och uppgifter som är gynnsamma för elever med särskilda matematiska förmågor. Däremot innehåller de flesta lärarhandledningarna stöd till lärarna för att de ska kunna anpassa och utmana dessa elever.

I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade.

No description available.

Teaching materials are a constant matter of discussion as they represent the school curriculum and what the students are reading in the classroom. Within religious studies in upper secondary school, a new approach emerged since the new curriculum from 2011, which is to interpret religion in relation to gender. This study aimed to see which gender performances two selected teaching materials represented, in both their texts and images. This study was performed using both discourse analysis for the texts and content analysis of the images. The study showed that traditional gender performances appear both in the chapters that touched human identity and also ethics and morals, and also in the chapters that touched the world religions. However, the main performance in this study was about a male norm in both the material's text and its images as well as how women are presented as an exception to this norm. The result demonstrates the difficulty that authors of teaching materials are facing in explaining religions, which in the base is of a patriarchal structure. The study shows however that this patriarchal structure also is reflected in the sections on identity, culture, ethics and morality, and discusses whether this needs to be included in the teaching materials.

Sammanfattning Relationen mellan religion och vetenskap är uttryckt i Skolverkets förmågor för ämnet religionskunskap på gymnasiet. Men hur presenteras det och humanism i läromedel för gymnasiet? Jag har i min undersökning av vetenskap och humanism som livsåskådning genomfört en läromedelsgranskning. I Sverige finns det inte en myndighet som granskar läromedel vilket gjort min undersökning relevant då jag jämför forskning kring vetenskap och humanism och ställer det mot innehållet i läromedel. Frågeställningar i min undersökning är: Hur presenteras humanism som livsåskådning i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Hur presenteras vetenskap i relation till religion i läromedel i religionsämnet för gymnasiet? Jag grundar min undersökning på fyra delar i min bakgrund, det är hur livsåskådning definieras. I det kapitlet tar jag stöd av bland annat Anders Jeffner och Ingemar Hedenius. Den andra delen är vad forskning kring relationen mellan religion och vetenskap säger, där lyfts Carl-Reinhold Bråkenhielm och Ulf Görman fram. Den tredje delen handlar om vad forskning säger om humanism som livsåskådning, den texten utgår från Carl-Henrik Grenholms forskning. Den sista delen handlar om vad styrdokumenten från Skolverket säger om både vetenskap och humanism. Den metod och teori jag använt mig av är diskursanalys. Metod och teori utgår från Carlsson och von Brömssen samt Bergström och Boréus. Carlsson och von Brömssen används främst till min diskurs, läromedel. Den teoretiska bakgrunden har jag fått från Bergström och Boréus som handlar om fyra tolkningsstrategier för texter samt innehållsaspekten. Undersökningen av läromedlen: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar samt Religion 1 för gymnasiet visar att det är stor skillnad på hur både humanism och vetenskap presenteras. Relationen mellan vetenskap och religion presenteras på ett sätt som mest liknar forskning och styrdokument i boken Religion 1 för gymnasiet. Humanism presenteras även det på bästa sätt i Religion 1 för gymnasiet. / Abstract The relationship between religion and science is expressed in the guidelines for the subject from Skolverket. This thesis is an investigation of how science is presented in education material for upper secondary school. I also investigate how humanism as a conception of life is presented in educational material. The questions for this thesis are: How is humanism as a conception of live presented in educational material for the subject of religion in upper secondary school? How is science in relation to religion presented in educational material in upper secondary school? The basis for my investigation what science has to say on the subject of both humanism as a conception of life and how the relation between science and religion. I use the work of Anders Jeffner and Ingemar Hedenius to define what a conception of life is. The next base in my background is what science has to say about the relation between science and religion, here I lean on the works of Carl-Reinhold Bråkenhielm and Ulf Görman. The third chapter in the background focuses on what science says about humanism as a conception of life, here I use Carl-Henric Grenholm’s research. The last part in my background is about what the guidelines says about both humanism and science in relation to religion.My method and theory used in this thesis is a discourse analysis based on the works of Bergström and Boréus and Carlsson and von Brömssen. The method is a content aspect which focuses on the written word. Another important piece is Bergström and Boréus four interpretation strategies.In my research on the educational material in the subject religion in the upper secondary school I have used the following books: Söka svar: Religionskunskap kurs 1, Relief: Livsvägar and Religion 1 för gymnasiet. My research has shown that there is a great difference between the educational materials, both I matter of the relation between science and religion and in how they present humanism as a conception of life. The educational material that best presents science in relation to what I found in my background is Religion 1 för gymnasiet. Humanism as a conception of life is also presented the best in Religion 1 för gymnasiet.

Undervisningen i skolan kan vara utformad på många olika sätt. I vissa fall fungerar läromedel som grunden i undervisningen, i andra fall används läromedel som endast en utgångspunkt vars kärna fördjupas med andra användbara medel. Var man än placerar läromedlets position inom klassrummets ramar är dess användning närvarande på ett eller annat sätt. Det finns därmed ett stort antal elever i den svenska skolan som kommer i kontakt med lärobokstexter. Kunskapsinhämtningen som eleverna gör ger dem perspektiv på vår omvärld. Vilka dessa perspektiv blir beror på hur läroboksförfattarna väljer att utforma sina texter. De svenska läroplanerna förespråkar en tolerant och allsidig undervisning. Den kunskap som finns att hämta i läromedel bör därmed också följa samma linje. I denna studie undersöks läromedlens innehåll inom religionsämnet, riktade till gymnasiet, med en avgränsning till hinduism. Fokus riktas mot huruvida beskrivningarna är värderande eller allsidiga. Detta innehåll ställs också i jämförelse med läroplaners riktlinjer för skolans verksamhet. Med hjälp av en diskursanalytisk utgångspunkt har resultatet visat att de undersökta läromedlen över tid har förändrats till innehållet. Beskrivningar med fokus på jämförelser mellan hinduism och ”vi i västerlandet” har övergått till att fler paralleller istället dras globalt där läromedelsförfattarna försöker hitta likheter. Dessa förändringar har också visat på att läroplanerna tagits i beaktande av läromedelsförfattarna vilket har resulterat i att innehållet i läromedlen över tid hamnat alltmer i linje med läroplanerna. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att lärare behöver vara medvetna om att läromedel inte alltid visar en allsidig version av de kunskaper som finns. Med denna insikt kan läraren utveckla sin undervisning genom att visa på fler perspektiv och på så vis också utveckla sina elevers kunskaper och vyer.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally. That means that we need to recognize that one person does not belong to only one category but travelles between them and may also belong to several categories at once. With the help of these theories we find that the newer textbooks do not treat men and women equally. Often men are allowed to travel between categories whilst women are reduced to being just women. In comparison with the older textbook there has been some improvement as to how many women they present but as our main focus was the quality and not the quantity the result is quite disappointing and we feel that this is something that the producers of schoolbooks need to put some thought into.

No description available.

Bakgrund: Den text vi möter i samhället har förändrats, då vuxna och barn dagligen möter texter som består av olika modaliteter så som filmer, skrift, musik och illustrationer. Att skapa texter där olika modaliteter samspelar är inte helt okomplicerat och det krävs övning för att utveckla elevernas multimodala textskapande. Läroplanen för grundskolan framhåller att eleverna ska ges möjlighet till att uttrycka sig med olika modaliteter samt skapa texter där bild och skrift samspelar. Trots detta så finns det en tradition inom skolan där skriften är högt värderad och kopplas ihop med kunskap. Läromedlen påverkas av de lärandemålen som förekommer i läroplanen samt den sociala praktik vi omges av. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra om och i sådana fall hur läroböckerna i årskurs 3 för ämnet svenska inbjuder till ett multimodalt textskapande. Detta kommer att göras genom en analys av fem läroböcker. För att konkretisera syftet har jag brutit ned det i två frågeställningar. - På vilka sätt och i vilken utsträckning stöttar läromedel i svenska elevers multimodalatextskapande? - Vilken funktion ges bilden i förhållande till elevers förväntade interaktion medläromedlet? Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Genom en multimodalanalys, Modellen förtextanalys, baserad på Danielsson och Selander (2014) analyserades fem läromedel. Resultat: Studien visar att beroende på vilka modaliteter som läromedlen erbjuder samt hur de interagerar med varandra har betydelse för det textskapande som eleverna erbjuds. Förutom skriften som är dominerande i läromedlen innehåller alla läromedlen bilder. Bilderna fungerar alltid ihop med andra modaliteter. Bildernas funktion är antingen informativa och ger då ett stöd i elevernas textskapande eller fyller en dekorativ funktion och finns då till för att uppmärksamma skriften. Förutom skrift och bild så förekommer i samtliga läromedel även den muntliga modaliteten där eleverna uppmuntras att interagera med varandra. I vissa av läromedlen uppmuntras även eleverna att gå utanför läromedlet och söka information i andra medier samt arbeta praktiskt med instruerande texter. Interaktionsformerna i läromedlen förekommer i olika utsträckning vilket påverkar det textskapandet som eleverna får möta.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka matematiklärares inställningar till användningen av digitala läromedel och läroböcker i matematikundervisningen på högstadiet. Forskningsfrågorna har inriktat studien till vilken syn matematiklärare har på digitala läromedel och läroböcker avseende elevernas möjligheter att utveckla olika matematiska förmågor, betydelse för planering av undervisningen, fördelar och nackdelar för läroböcker och digitala läromedel som används samt matematiklärares urvalskriterier vid val av läromedel. Metoder som har använts för undersökningen är enkäter och intervjuer (se bilaga 2, 3) vars respondenter är matematiklärare från olika kommuner i Sverige. De 11matematiklärare som medverkat i studien arbetar på grundskolan i årskurs 4-9. Resultatet visar på vilka olika sätt matematiklärare använder sig av digitala läromedel och läroböcker i sin matematikundervisning. Både fördelar och nackdelar med användandet av dessa lyfts fram där matematiklärare uttrycker att den traditionella läroboken kan kombineras med digitala läromedel för att skapa en variation i undervisningen samt att de kan individuellt anpassa efter varje elevs förutsättningar. Resultatet visar att läromedel har en betydelse när det gäller matematiklärares planering. De teoretiska ramverken som använts för analysen är instrumentell kompetens, sociokulturellt perspektiv samt sociomatematiska normer.