Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva läromedel på ett positivt sätt kunde bidra till lärande. Med det som utgångspunkt var den övergripande frågeställningen i den här studien ifall interaktiva läromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i så fall på vilket sätt? Påverkade användandet av instruktionsvideo lärarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlärning utanför skolans ramar via interaktiva läromedel. Samt om det i så fall togs i beaktande av skolans lärare. Fältstudier gjordes i form av fyra fokussamtal, med sammanlagt 11 elever på gymnasiets program estetiska med inriktning estetik och media och medieprogrammet, samt en lärarintervju. Resultatet från fältstudierna analyserades utifrån en behavioristisk, konstruktivistisk och sociokulturell syn på lärande där olika syn på kunskap utgjorde analysverktyg. Därigenom belystes olika perspektiv på lärande med hjälp av instruktionsvideo. Litteraturbearbetningen och fältstudierna visade att eleverna hade tilltro till digitala läromedel. Resultatet från den här studien bekräftade tidigare forskning om ett tydligt samband mellan användning av interaktiva läromedel och effektiv inlärning. Däremot visade resultaten att sambandet var situationsbundet och att undervisningsformen kunde medföra didaktiska svårigheter. Exempel på sådana svårigheter var om humor borde användas i undervisningsformen eller inte samt hur en instruktionsvideo rent tekniskt borde framställas. Slutligen framkom behov av fortsatt forskning som redovisades.

The purpose of this essay is to examine how different textbooks present World War I. Both the causes of the war and who got the blame are examined as well as how the different textbooks present these issues. To be able to study these issues four different periods of time were examined through four different textbooks that all has been used in Swedish secondary school. The overall view from the textbooks was that the general disturbances in the Balkans and the current alliance politics were the reasons for the emergence of the war. All textbooks agree that Germany alone was, through the treaty of Versailles, blame for the whole war. The textbooks are all influenced by the current curriculums and the prevailing society, reasons why they may differ. Despite this, the study shows that the differences are not that big.

Sweden today is a quite multicultural country with people from all over the world. A large part of the population is descended from the Middle East, from where culture and religion can be foreign to us Swedes. Due to lack of knowledge regarding these religions stereotypical images can easily arise which can lead to fear or even hatred for the alien religion or the people belonging to the foreign religion.    This paper aims to investigate how Swedish school books of the subject religion depict the phenomena of Islam phobia and anti-Semitism in their work over the past 40 years. This paper also intends to examine the similarities and differences in the depiction. My main question of this paper is "How is anti-Semitism and Islam phobia depicted in the school books?" Method used for this study is a content analysis. Content analysis is a form of text analysis that is used to describe characteristics of the messages embedded in texts.     The terms anti-Semitism and Islam phobia origin portrayed both as consequences of historical reference that led to negative attitude against the specific religion and this, in turn, can lead to racism and discrimination.

No description available.

Enligt ämnesplanen för historia i grundskolan är det övergripande syftet med historieundervisningen att den ska utveckla elevers historiemedvetande. Begreppet historiemedvetande är enligt forskare svårt att definiera och därmed kan det vara svårt att avgöra hur det yttrar sig. Man kan därmed anta att lärare kan ha svårigheter att dels veta hur historiemedvetandet utrycks hos eleverna och dels veta vilka läromedel och metoder som är lämpliga att använda, för att ge elever möjlighet att utveckla historiemedvetandet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning säger om läromedels potential att utveckla ett historiemedvetande. Med utgång i frågor om läromedels egenskaper och hur de kan användas för att utveckla historiemedvetandet har avhandlingar i ämnet analyserats, genom en kvalitativ innehållsanalys, för att hitta mönster och teman utifrån syfte och frågeställningar. Resultaten visar bland annat att läromedel vars egenskaper berör tidsdimensionerna då, nu och sedan har potential att utveckla ett historiemedvetande, och så även de läromedel som berör känslor och engagemang. Detta eftersom när elever kan relatera personer och händelser i historien till sig själva och sin egen vardag genom tidsdimensionerna då, nu och sedan kan historiemedvetandet aktiveras och utvecklas. / <p>SO</p>

Detta examensarbete kommer att belysa hur genus stereotypiseras och hur heteronormativitet reproduceras i skolan. Pedagogisk forskning med genus- och/eller queerfokus har länge fastnat vid klassrumspraktiker vilket gör att väldigt lite ljus har fallit på vad eleverna faktiskt läser. Arbetet innebär ett försök att bredda genus- och queerforskningen inom pedagogisk verksamhet till att även inkludera undervisningsmaterial såsom läromedel. Syftet med att analysera läromedel inom svenskämnet för årskurs 7-9 utifrån ett queerperspektiv är att belysa hur genus representeras och i vilken utsträckning heteronormativitet framhävs i de läromedel i svenskämnet som används mest frekvent i dagsläget. Datainsamlingen har skett med hjälp av kriteriebaserad kvalitativ sampling, och analysmetoden var diskursanalys med socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet var nedslående, i den bemärkelsen att kvinnligt genus skildras på ett övervägande negativt sätt, ickebinärt genus är totalt marginaliserat, HBTQ-identiteter är ytterst marginaliserade och dessutom totalt andrafierade. Mycket liknar tidigare forskning från bland annat Australien och Norge. Med deras läromedelsanalyser som bas kan vi inom svensk läromedelsanalys med queerperspektiv addressera problemen och på ett mer målinriktat sätt skapa en skola som faktiskt är till för alla.

<p>Syftet<strong> </strong>med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet <em>Wings</em> ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien <em>Wings</em>; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet <em>Wings åk 7</em> inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.</p>

<p>Denna undersökning är en komparativ studie av olika läromedel i historia mellan åren 1912</p><p>oeh 2003. J undersökningens syfte ingår ett "vi" mot "dem" perspektiv. Det undersökningen</p><p>försöker belysa är om det över tiden skett förändringar i läromedelsböekerna utifrån "vi" oeh</p><p>"dem" perspektivet oeh i anknytning till en identitetsbildning. Angående det didaktiska</p><p>perspektivet innefattar det historiemedvetande oeh identitetsbildning. Enligt det didaktiska</p><p>perspektivet är det viktigt att det finns en samstämmighet mellan framställningen i läromedlen</p><p>och elevernas egen inhämtade kunskap utanför skolan. Almars finns det risk att eleverna anser</p><p>att historia inte angår dem. Resultatet visar på att även om en förändring skett över tiden i</p><p>läroböckerna angående "vi" och "dem". Kan det vara svårt att göra en identitetsbildning, i alla</p><p>fall i dc senare årens läromedelböcker på grund av att de har blivit mer generella.</p>

<p>Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.</p><p>Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från sekelskiftet 1900</p><p>och ett från sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektiv</p><p>och läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studien</p><p>försöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer i</p><p>läroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten av</p><p>studien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt detta</p><p>perspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns en</p><p>överensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras i</p><p>läromedlen. Resultatet av undersökningen visar att läromedlens representationer av döden till</p><p>övervägande del överensstämmer med det samtida samhälleliga förhållandet till döden även</p><p>om det finns vissa eftersläpande representationer och att dödens framställningar ibland ligger</p><p>på en djupare nivå som kan vara svårtillgänglig.</p>

<p>En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder. Analysen visade att enstaka bilder var under all kritik för att klassas som pedagogiska, men dessa bilder är av underordnad betydelse för helhetsresultatet. Det framgår att Biologiböckerna har lite högre medelvärden än Naturkunskapsböckerna. Slutsats av bildanalysen är att en stor del av bilderna (82 %) kan klassas som pedagogiska bilder i skolmiljö och att den påtagligaste skillnaden som finns mellan läromedlen är bildhänvisningen i brödtexten.</p>