The aim of the study was to illustrate how single parents who want to adopt a child are described in consent investigations made by the social service. The methodology for this study was document analysis. The analysis material consisted of 23 consent investigations from family courts in 12 different municipalities and district administrations. The theoretical starting point of the study was the perspective of social construct of reality. Based on the issues of the study, background on international adoptions, theory of norms and deviation and past research the documents were analyzed. The results showed that the consent investigations were characterized by the social workers double advocacy regarding the prospective parents and the adopted children, usually to the parents’ advantage. The formulation in which the family courts constructed the applicants was almost unilaterally positive. The personality descriptions were one-sided and described the applicants as ideal prospective parents. At the same time the documents tended to describe the single prospective parents as deviations from the norm of the nuclear family. The documents were distinguished by great linguistic range with both detailed politically and morally correct descriptions, as well as vague, value-charged and affective formulations.

Death can take place anytime and anywhere. When a student dies, a teacher or other pedagogue at the school, may need a crisis management plan in order to know how to relate to a mourning child. The purpose of this study has been to contribute to an in-depth knowledge of coping with grief and crisis in school, with focus on death. From a pedagogic point of view, we have compared three Swedish crisis plans and three Danish grief plans to see what the preparedness in these schools are showing, focusing on the role of the teacher. To answer the study's purpose and questions, we have analyzed and compared the empirical material with the help of Cullberg's (2006) crisis and crisis-therapy, and Raundalen and Schultz's (2007) crisis-pedagogy, based on a document analysis. The results found were mainly fundamental similarities that appeared in both the structure and the content of the crisis management plans section, but nevertheless the Swedish and Danish crisis management plans showed differences. The Danish grief plans were much longer and more extensive, which differed from the Swedish plans which only presented short sections regarding deaths in a few individual sections. The results of the survey finally showed that there are more conditions for Danish teachers than Swedish to help a mourning child, as there are more tools for Danish teachers to relate to in their grief plans. / Döden kan ske när som helst och var som helst. Vid en förlust av en elev kan man som lärare eller övrig pedagog på skolan behöva ta hjälp av en krishanteringsplan för att veta hur man bör förhålla sig till ett barn i sorg. Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om kommunala kris- och sorgplaner för grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra eventuella skillnader mellan danska och svenska planer, speciellt vad avser insatser inför, under och efter kriser. Utifrån en pedagogisk synvinkel har vi jämfört tre svenska krisplaner och tre danska sorgplaner för att se vilken beredskap dessa skolor visar på, med fokus på lärarens roll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utifrån en dokumentationsanalys analyserat och jämfört det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk, kris, kristerapi (Cullberg, 2006) och krispedagogik (Raundalen & Schultz, 2007). Resultatet visade främst på de grundläggande likheterna i både strukturen och innehållet av kris- och sorgplanerna, men trots detta skiljde sig de svenska och danska planerna åt. De danska sorgplanerna var betydligt längre och mer omfattande, vilket skiljde sig från de svenska planerna som endast presenterade korta delar gällande dödsfall i några enstaka avsnitt. Undersökningens resultat visade avslutningsvis på att det finns fler förutsättningar för danska lärare i sina sorgplaner att agera utifrån, än de svenska lärarna. Detta eftersom det finns fler verktyg för danska lärare att förhålla sig till i sina sorgplaner.

Sammanfattning: Bakgrund: Sverige står mitt i genomförandet av vårdreformen God och nära vård, där personcentrerad vård är ett nyckelbegrepp. Enligt nationella, regionala och lokala dokument ska arbetsterapeuter arbeta personcentrerat. Personcentrerad teori bygger på begreppen berättelse, partnerskap och dokumentation, en modell som ska ses som en helhet. Syfte: Att genom en dokumentstudie beskriva några av de organisatoriska förutsättningarna för arbetsterapeuter att arbeta personcentrerat inom hemsjukvård i Sörmland. Metod: Dokumentstudien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Urvalet av materialet har skett strategiskt och dokumenten består av patientsäkerhetsberättelse, prioriteringsinstrument, samt uppgifter om bemanningsgraden av arbetsterapeuter. Materialet har analyserats utifrån en riktad innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att implementering av personcentrerat arbetssätt är komplext, även när det finns dokumenterat i styrdokument. Bemanningsgraden påverkar i vissa hänseenden förutsättningarna för arbetsterapeuterna att arbeta personcentrerat. För arbetsterapipraxis kan studien bidra till en medvetenhet om vilka organisatoriska parametrar som är viktiga när det gäller att förstå arbetsterapeuters förutsättningar att arbeta personcentrerat. Även behovet av att redovisa hur det personcentrerade arbetet sker och hur det kopplas till prioriteringsinstrumenten. Slutsats: Utifrån det material som studerats är det svårt att dra någon klar slutsats, men de organisatoriska förutsättningarna för arbetsterapeuter att arbeta personcentrerat har begränsningar och ser olika ut inom hemsjukvård i Sörmland.

Trots att digitaliseringen går framåt så har läroboken fortfarande en viktig roll i skolundervisningen och det är rektorn som har ett ansvar att se till så att läromedlen som används är bra. Lärarna har även ett ansvar att granska och välja läromedel utifrån vårt styrdokuments centrala innehåll. Kvalitetsgranskning av läromedel är någonting som många lärare inte hinner med, de som finner minst tid för detta är de verksamma lärarna i grundskolans tidiga år. Vi har hittat att det endast är två läroböcker i SO-ämnet som framställts utefter den nya läroplanens innehåll, Lgr22. Vi vill därför undersöka hur Sverigekartans framställning är i läroböcker. Olika rumsliga och symboliska representationer presenteras i kartan och de som skapar kartor gör ett urval av de egenheter som ska visas. Sverigekartan framställs därför på olika sätt i olika läroböcker. Är det så att Sverige och de olika delarna av landet framställs på ett icke korrekt eller missvisande sätt, medför det att eleverna i fråga inte heller får en rättvis bild av Sverige. Syftet med denna dokumentanalys-studie var att granska hur två läroböcker framställde Sverigekartan och den norra och södra delen av Sverige. Samt att ta reda på hur det är tänkt att man ska arbeta med de två böckernas olika kartuppslag. Resultatet av analysen visade att de valda representationerna som görs i framställningen av Sverigekartan kan vara missvisande. Det finns olika sätt att arbeta med kartan och i de två analyserade läroböckerna arbetar de främst med karttecken och väderstreck samt att lära sig om landets natur- och kulturgeografi. Resultatet visar även att det är viktigt att granska de läroböcker som ska användas i undervisningen för att säkerställa att det som ska transformeras och realiseras till eleverna inte är missvisande. / <p>2024-01-12</p>

Denna studie undersöker vilken typ av svenskämne det blir om vi låter AI-chatten ChatGPT av OpenAI (OpenAI, 2023) skapa lektionsplanering i svenska för högstadiet. Syftet är att bidra med kunskap om AI-genererad lektionsplanering för ökad förståelse för möjligheter och hinder med att använda ChatGPT i planeringen. Metoden för arbetet är en kvalitativ dokumentanalys som relaterar till Malmgrens ämneskonception av svenskämnet (1996) samt ämnesdidaktisk analys. I en chatt med ChatGPT har en lektionsplanering i svenska på högstadiet, utifrån Lgr22 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022), resulterat i en planering som utgör det empiriska materialet. Resultatet av studien visar en planering som i sin helhet riktas mot svenska som ett färdighetsämne, men beroende på hur läraren väljer att använda materialet kan riktningen förändras. Studien visar på brister som förmåga att planera för tid och schemaläggning samt förmåga att anpassa undervisningen efter elevgrupp och situation. Det visar sig även att lektionsplaneringen inte innehåller alla centrala delar ur kursplanen. Dessutom kan dess tillförlitlighet utgöra ett hinder varpå studien lyfter vikten av lärarens kunskaper inom professionen. Trots detta ger ChatGPT en planering med till stor del varierad undervisning och de möjligheter den uppvisar är funktionen som ett verktyg för att minska på lärares arbetsbörda samt ge utrymme för lärarens tid till reflektion och bearbetning av planering.

Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling. / Based on the deadly attack that took place against the journal Charlie Hebdo in January 2015, a document analysis of the Swedish media coverage of the event is performed. The premise of the work is Cohen's moral panic concept. The questions that were asked was how the coverage of the attack was portrayed, if the concept of moral panic can be applied to the Swedish media coverage, and what the basis are for the media's characterization of the crime as a terrorist act. The results show that the attack was devoted much attention in the press, with some internal differences in the content, and that parts of the moral panic concept can be applied to the media coverage. It also emerged that the media did not follow the legislature's definition when the deed was classed as a terrorist act.

På en internationell arena förs diskussioner om så kallade 21:a århundradets kompetenser som kan anses vara nödvändiga på en föränderlig arbetsmarknad  och en modern livsstil. I detta arbete bekantar vi oss med dessa kompetenser och undersöker speciellt hur de yttrar sig i den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial. Speciellt så betraktar vi en definition av de 21:a århundradets kompetenser som är tydlig och avgränsad. Denna definition är också objektiv i det att den är en sammanfattning av styrdokument från en mängd olika länder. För att en jämförelse med den svenska gymnasieskolans ämnesplan för matematik och dess kommentarmaterial skall bli explicit och objektiv bearbetar vi ämnesplanen och dess kommentarmaterial med  metoden dokumentanalys. Resultatet som erhålls visar på att viss täckning av 21:a århundradets finns i ämnesplanen och dess kommentarmaterial och att denna täckning varierar i olika grad för de olika kompetenserna.

Runt om i världen finns det en stor mängd historiska dokument som endast finns i pappersform. Genom att digitalisera dessa dokument förenklas bland annat förvaring och spridning av dokumenten. Vid digitalisering av dokument räcker det oftast inte att enbart skanna in dokumenten och förvara dem som en bild, oftast finns det önskemål att kunna hantera informationen som dokumenten innehåller på olika vis. Det kan t.ex. vara att söka efter en viss information eller att sortera dokumenten utifrån informationen dem innehåller. Det finns olika sätt att digitalisera dokument och extrahera den information som finns på dem. I denna studie används metoden objektdetektering av typen YOLOv3 för att hitta och urskilja olika områden på historiska dokument i form av gamla registerkort för gamla svenska fordon. Objektdetekteringen tränas på ett egenskapat träningsdataset och träningen av objektdetekteringen sker via ramverket Darknet. Studien redovisar resultat i form av recall, precision och IoU för flera olika objektdetekteringsmodeller tränade på olika träningsdataset och som testats på ett flertal olika testdataset. Resultatet analyseras bland annat utifrån storlek och färg på träningsdatat samt mängden träning av objektdetekteringen.

Studien presenterar hur musik i förskolans läroplan, Lpfö 18 (Skolverket 2018), kan förstås som innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp där olika vetenskapliga och filosofiska definitioner av musik inkluderats. Tidigare forskning har visat att musik i förskolan både förstås och förverkligas på olika sätt. Flertalet faktorer tycks inverka, såsom förhållningssätt till musik, egen ämneskompetens och intresse. Vidare beskrivs musik främst som ett arbetssätt, varför musik ses som angeläget att lyfta fram som eget innehåll i förskolan. Dessutom framförs kritik över det utrymme som musik ges i förskolans styrdokument. Samtidigt talas om musik som varje barns rättighet. Musik förväntas ävenledes utgöra innehåll och arbetssätt i förskolan. Termen musik saknar i sin tur en entydig vetenskaplig definition. Således kan musik förstås på olika sätt beroende på individens erfarenheter eller kunskap om begreppet musik.  Genom att granska Lpfö 18 (Skolverket 2018) är syftet med denna studie att erhålla kunskap om hur skrivningar om musik kan förstås som både innehåll och arbetssätt utifrån ett vidgat musikbegrepp. Med ett vidgat musikbegrepp inkluderas vetenskapliga och filosofiska definitioner av termen musik. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: ▪ Hur kan musik som innehåll förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur kan musik som arbetssätt förstås med ett vidgat musikbegrepp i dokumentet? ▪ Hur påverkar sammanhanget i texten förståelsen för musik som innehåll och arbetssätt i dokumentet? Dokumentet som utgör underlaget för studien (Läroplanen för förskolan: Lpfö 18. Skolverket 2018) har granskats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, samt analyserats i enlighet med Textas-Data Methods for Comparative Policy Analysis (Gilardi &amp; Wüest 2018, s. 1). Vidare har Lars Lindströms förklaringsmodell applicerats för att tolka resultatet. Resultatet visar att det vidgade musikbegreppet möjliggör för fler skrivningar att förstås som musik utöver de mer explicita formuleringarna i Lpfö 18 då sammanhanget i texten i övrigt vägts in. Således kan musik förstås som innehåll och arbetssätt i förskolan, dels genom skrivningens explicita formulering, dels genom ett vidgat musikbegrepp samt Lindströms förklaringsmodell.

Sammanfattning/abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogisk utredning som arbetsredskap. En innehållsanalys medhermeneutisk ansats. Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis.Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, MalmöhögskolaBakgrundDet saknas forskning om pedagogiska utredningar och om i vilken utsträckning utredningenkan vara ett användbart redskap för pedagoger. Därför undersöks mallar för pedagogiskutredning närmare i den här studien.Studiens syfte är att undersöka utredningsmallar som används för att kartlägga en elevsskolsituation innan ett eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Detta för att se hur mallensutformning påverkar beskrivningen av elevens skolsituation och behov av stöd i utredningen.Följande frågeställningar ligger till grund för studien:• Hur beskrivs lärmiljön, undervisningens innehåll och metoder?• Hur beskrivs elevens behov av särskilt stöd?• På vilket sätt avspeglas elevs och vårdnadshavares medverkan?TeoriStudien utgår från systemteoretiskt tänkande, eftersom det i utredningar av elever i behov avsärskilt stöd behövs ett helhetsperspektiv. En gren av systemteorin är Bronfenbrennersutvecklingsekologi, som bidrar med en modell för att analysera eleven ur etthelhetsperspektiv. Även olika specialpedagogiska perspektiv bidrar till att ge en nyanseradbild av hur utredningsmallarna förhåller sig till styrdokumenten.MetodStudien utgörs av en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Hermeneutikensallmänna tolkningslära ligger till grund för studien. Det är förståelsen av ett budskap som ärcentral, inte förklaringen. Textanalysen bygger på en systematiskt beskrivning av innehållet i utredningarna, utifrån ett kodningsschema. De kodningsenheter som hittats har sedan använtsi analysen av materialet.ResultatDet är en av fem skolor som kartlägger lärmiljön i den pedagogiska utredningen. De flestaifrågasätter inte skolans sätt att organisera sin verksamhet. Det finns beskrivningar av vilkaolika arbetssätt och metoder som används på tre av skolorna, men dessa beskrivningar är inte tydliga. I kartläggningen på individnivå framkommer i alla utredningar vari elevenssvårigheter ligger. Det finns inga utredare som ingående har studerat och/eller analyserat delärsituationer som fungerar för eleverna. Vad eleven behöver stöd i eller med, uttrycks i mereller mindre omfattning i alla utredningar. I vilka situationer eller lärmiljöer eleven behöverstöd beskrivs mindre utförligt, men dock i fem av elva utredningar. Hur eleven ska få stöd,genom vilka metoder och/eller arbetssätt uttrycks i alla utredningar utom två. Beskrivningarnaär dock inte alltid särskilt tydliga med hur det ska gå till, alltså vilka metoder och arbetssättsom ska användas.Det är inte så enkelt att en utredningsmall är bra eller dålig, eller att pedagoger antingen harett kategoriskt eller ett relationellt perspektiv, utan det kan vara en kombination. Huruvida enelevs skolsituation och behov av särskilt stöd beskrivs på skol-, grupp- och individnivå kanbero på faktorer på flera olika nivåer.För att klara av att utreda på skol-, grupp- och individnivå måste specialpedagogen varamedveten om att det kan krävas ett långsiktigt utvecklingsarbete för att lyckas. Här ingår även handledning av pedagoger där specialpedagogen bör lyfta fram de kategoriska och relationella perspektiven för att de som arbetar i skolan ska få syn på sina egna positioner och förhållningsätt.Nyckelord: behov av särskilt stöd, dokumentanalys, pedagogisk utredning, skol-, grupp- ochindividnivå, systemteori / Summary / abstractLinda Gustavsson (2015). Pedagogical investigation as a working tool. An hermeneutic analysis. Special education program, School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö UniversityBackgroundThere is an immanent lack of research on pedagogical investigations and it is unknown to which extent these investigations are useful tools for educators. Therefore, this study examines models of pedagogical investigations in more detail.The study targets investigation templates that are used to identify a student's situation at school before an action plan is established. The underlying reason is to observe how the template's design affects the description of the student's situation at school and how it shapes the need for assistance in the investigation.The study is based on the following research questions:• How are the learning environment, teaching content and methods described?• How are the student's special needs described?• How is student and guardian involvement covered?TheoryThe study follows a system theory approach, because a holistic perspective is necessary when investigating students in need of special support. The branch of system theory that this study focuses on is Bronfenbrenner’s ecology of development, which offers a model for analyzing students from a holistic perspective. In addition, the application of various perspectives of the field of special-need education contributes to a balanced picture of how the investigation templates relate to policy documents.MethodThe study analyses the texts qualitatively following a hermeneutic approach. General hermeneutic ideas of how to interpret and analyze texts are therefore the basis of this study. Accordingly, the comprehension of a message and not its explanation is the focus of this study. The analysis is built on a systematic description of the content of the investigations using a coding scheme. The coding units /items that are found are used in the further analysis of the material.ResultsOne of five schools maps the learning environment in the pedagogical investigation. Most schools do not question their ways of organizing their activities. Three schools describe the different approaches and methods they are using, but these descriptions are not extensive. The student’s source of difficulties is generally found on the individual level. Investigators do usually not examine or analyze learning situations that have turned out to been functionally adequate for the students. Possible tools or areas that students need support with are expressed in all investigations. The learning situations or environments that could be improved are however only described to a lesser extent (5 out of 11 schools). Methods, procedures and ways of organizing activities to support students are mentioned in all the investigations but two. The descriptions are however often rather unspecific on questions such as on how to do what.Neither are inquiry templates thoroughly good or bad, nor do teachers have either categorical or relational perspectives. Instead it is often a combination of factors on multiple levels that causes a student to be described at school, group and/ or individual levels.To be able to investigate at school, group and individual level a special-need educator needs to be aware that it may require a long-term developmental work in order to succeed. This also includes the supervision of educators. Special-need teacher should highlight the categorical and relational perspectives to those who work in school so that own roles and activities can be assessed with critical self-reflection.Keywords: document analysis, educational assessment, school, group and individual level, special needs, system theory