Trots att digitaliseringen går framåt så har läroboken fortfarande en viktig roll i skolundervisningen och det är rektorn som har ett ansvar att se till så att läromedlen som används är bra. Lärarna har även ett ansvar att granska och välja läromedel utifrån vårt styrdokuments centrala innehåll. Kvalitetsgranskning av läromedel är någonting som många lärare inte hinner med, de som finner minst tid för detta är de verksamma lärarna i grundskolans tidiga år. Vi har hittat att det endast är två läroböcker i SO-ämnet som framställts utefter den nya läroplanens innehåll, Lgr22. Vi vill därför undersöka hur Sverigekartans framställning är i läroböcker. Olika rumsliga och symboliska representationer presenteras i kartan och de som skapar kartor gör ett urval av de egenheter som ska visas. Sverigekartan framställs därför på olika sätt i olika läroböcker. Är det så att Sverige och de olika delarna av landet framställs på ett icke korrekt eller missvisande sätt, medför det att eleverna i fråga inte heller får en rättvis bild av Sverige. Syftet med denna dokumentanalys-studie var att granska hur två läroböcker framställde Sverigekartan och den norra och södra delen av Sverige. Samt att ta reda på hur det är tänkt att man ska arbeta med de två böckernas olika kartuppslag. Resultatet av analysen visade att de valda representationerna som görs i framställningen av Sverigekartan kan vara missvisande. Det finns olika sätt att arbeta med kartan och i de två analyserade läroböckerna arbetar de främst med karttecken och väderstreck samt att lära sig om landets natur- och kulturgeografi. Resultatet visar även att det är viktigt att granska de läroböcker som ska användas i undervisningen för att säkerställa att det som ska transformeras och realiseras till eleverna inte är missvisande. / <p>2024-01-12</p>