<p>Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet.</p><p>Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin.</p><p>Handledare: Åke Nilsén.</p><p>Examinator: Martin Danielsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och</p><p>innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten.</p><p>Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys.</p><p>Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som</p><p>arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att</p><p>avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad.</p><p>Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>

A place becomes a place when it means something to someone. A place can simultaneously be experienced by many different visitors and from many different perspectives. Places can be produced and consumed and represent relationships between people or between people and places. This work focuses questions about the visitors’ experiences of a place as well as the intent of their visit.      Place image is produced by authorities and tourist organizations in order to give a positive image of the place. Tourists are offered places to visit and base their expectations on the way in which these places are marketed. In addition, the visitors’ own self-images play a part when it comes to choosing places to visit. In an individual’s use of a place, processes are created that have to do with image, experience, and self-image.                            This work emphasizes primarily three different approaches regarding visitors´ explanations and stories related to their visits. The three approaches include the nature visitors who tell about their visits as a relationship between man and nature; the cultural visitors, to whom the origin of a place and man’s role in it are main elements; and the family visitors whose stories emphasize visits with their children’s wellbeing in mind. In the creation of self-image, it is not only the place where one lives that matters. The human as a visiting tourist with expectations of various sites is another factor that affects self-image. Building and transforming one’s own self-image is an ongoing process and through different approaches to places, a visitor processes his or her self-image.

Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet. Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin. Handledare: Åke Nilsén. Examinator: Martin Danielsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys. Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad. Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.

Bakgrund: Stomin utgör både en fysisk som psykisk påverkan på sexuallivet. På kirurgisk väg anläggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en påse. Det finns många olika skäl till varför människor behöver genomgå stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhållande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att få det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas som teman: kroppsbild, partnerskap och sexualakten. Vid intima stunder skylde stomibärarna stomin både för sin egen och för partnerns del. Stomibärarna föredrog vissa samlagsställningar framför andra. Stomin underbyggde en känsla av förnedring och osexighet. Slutsats: Majoriteten av deltagarna uppgav att deras sexualliv förändrats negativt efter stomioperation. Sexualitet tillhör livets mest intima och privata sidor och alla känner sig inte bekväm att tala om det öppet. Genom att beskriva stomibärarnas praktiska strategier till ett fungerande sexualliv vill författarna ge sjuksköterskan mer kunskap till att lättare möta stomipatienter inom det specifika området. / Background: The stoma has both a physical andpsychological effect on sexual life. Through the abdominalwall an opening is constructed surgically where the faeces is discharged andcollected in a bag. There are many different reasons why people need to undergo ostomy surgery. Aim: The aim of this study was to describe how people with ostomy living in a relationship experience their sexual life afterstoma surgery and their strategies to make it work. Method: A literature review with a descriptive design. The result is based on nine scientific articles with qualitativeapproach. Results: The results are reported asthemes: body image, partnership and the sexual act. In moments of intimacy the stomacarrier hides their stoma both for their own and for the partner´s sake. Stoma carriers prefer some sexual positions before others. Getting a stoma -underpinned a sense of humiliation and not feeling sexy. Conclusion: The majority of participants reported that their sexlife has changed for the negative after ostomy surgery. Sexuality is one of life´s most intimate andprivate sides and all do not feel comfortable talkingabout it openly. By describing the stoma carriers practical strategies to a functioning sex life, the authors provide the nurse with more knowledge to help meet ostomy patients in the specific field.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att utifrån en livsberättelse, här även kallat narrativ, undersöka hur man kan förstå mekanismerna runt självbild-självkänsla-självförtroende i relation till sångundervisning, ur ett sångsocialisationsperspektiv. Jag har i mitt yrke som sångpedagog många gånger mött elever med, enligt min uppfattning, god sångförmåga kombinerat med en oförtjänt låg självbild, och ofta undrat över bakgrunden. Metoden jag har använt är narrativ metod, en kvalitativ metod där man genom djupintervju, tar del av – och är som intervjuare även medskapare av – en människas livsberättelse. Livberättelsen ger oss människors egna tolkningar av oss själva och är samtidigt sociala konstruktioner. Muntlig berättelse berättar om händelser – men är också en händelse i sig. För genomförandet valdes halvstrukturerad och tematiskt guidad intervju för att få ett så djupt svarsresultat som möjligt. Jag träffade informanten vid två tillfällen och spelade in intervjun, som sedan transkriberades. Resultatet som jag kunnat utläsa är att informanten Lisas musikaliska socialisation kom igång relativt sent, men tog fart efter en julavslutning i femte klass. Hon är uppvuxen med den effektivitet och rationalitet livet på en bondgård för med sig, vill inte gärna prata om sina känslor och hatar att misslyckas. Mina slutsatser är att självkänsla är komplext – beroende av olika variabler och kan skifta ganska kraftigt beroende på arena. Självbilden (i relation till sång) är även den mycket komplex och beroende av flera samverkande faktorer, så som till exempel sång - och musiksocialisation, men även av andra faktorer under uppväxten kopplat till såväl familj och miljö, som skola. Detta har jag också sett exempel på i undersökningen.

Syftet med studien är att belysa hur speciallärare anser att diagnosen dyslexi påverkar undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet var även att belysa deras syn på att medvetandegöra elever med läs- och skrivsvårigheter om sina svårigheter. Studien utgår från en kvalitativ metod, där fem speciallärare intervjuats som arbetar med läs- och skrivinlärning. De fick utifrån sina tankar, kunskaper och upplevda erfarenheter ge sin syn på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visar att det finns en osäkerhet kring skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Studien visar också att informanterna har goda kunskaper kring vilka insatser som ska göras vid läs- och skrivsvårigheter, vilket tyder på att de följer med i aktuell forskning. Studiens resultat pekar på att diagnosen dyselxi behövs i grundskolan för att stärka elevens självbild, genom diagnosen får de en förklaring på sina svårigheter.