I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. Resurser, lässtöd, ökat behov är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: i) Hur upplever eleven den hjälp de får? ii) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits? iii) Hur betraktar lärarna situationen? Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.

Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever.  Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande. Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.

Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång.

Det är vanligt förekommande att elever påstår att det är tråkigt att gå i skolan. Utan lust och vilja att lära får läraren en stor utmaning i att lyckas få eleverna att tillägna sig kunskaper på ett varaktigt sätt. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur man som lärare kan påverka elevernas motivation till att lära samt att undersöka vad motivationsbrist hos elever leder till. Med hjälp av fyra lärarintervjuer och åtta elevintervjuer, vilka samtliga var verksamma i årskurs fem, så har vi fått en bild av vad motivation och lust att lära innebär, hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevernas lust att lära samt vad motivationsbrist kan leda till. Såväl intervjuade lärare som elever menar att omgivningen påverkar elevernas motivationsskapande. Om inte helheten i klassrummet är tilltalande så brister det i lusten att lära.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

<p>I de politiska debatterna talas det ofta om behovet av specialpedagogik i skolorna. <em>Resurser, lässtöd, ökat behov</em> är termer vi hör allt oftare. Men hur upplever elever det? Det är inte ofta eleverna själva får komma till tals och mycket har förändrats inom specialpedagogik. Problem som bemöttes med negativa attityder p.g.a. okunskap för några decennier sedan, kan idag diagnostiseras. Syftet med den här studien är att göra en kvalitativ undersökning på hur vissa lässvaga elever uppfattar sin situation och om de känner sig hjälpta av den hälp de erbjuds. I studien undersöks också vad lärarna anser om elevernas situation. Följande frågeställningar är i fokus för undersökningen: <em>i</em>) Hur upplever eleven den hjälp de får? <em>ii</em>) På vilket sätt har elevernas läsförmåga utvecklats i relation till den hjälp de erbjudits?<em> iii</em>) Hur betraktar lärarna situationen?</p><p>Med utgångspunkt från teoriböcker som behandlar kvalitativa studier, genomfördes en empirisk studie i form av intervjuer med fyra elever i år 6-9, samt två sv2 lärare som undervisar dem extra i svenska. Resultatet sattes sedan i relation till tidigare forskning i ämnet. Resultatet av studien visar att elever och lärare har olika åsikter om elevernas situation. Resultaten visar även hur viktigt det är att hjälpen sätts in tidigt, är kontinuerlig med planering, målsättning och uppföljning.</p>

<p>Syftet med denna studie är att försöka förstå vilka ideal som påverkar grundskoleflickors självbild.</p><p>Metoden vi använt oss av, har bestått av kvalitativa intervjuer, genom vilka vi har intervjuat nio grundskoleflickor enskilt.</p><p>Resultatet av vår undersökning visar att dagens flickor är på väg att bli mer jämlika pojkar, än tidigare. De uppfattar sig inte som ett andra kompletterande kön, utan vill själva bejaka sina egna intressen, och själva ta ansvar för sina liv. Dessa flickor har som ambition att ta livet och världen i besittning, såsom aldrig tidigare.</p>

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.   Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren. För den drabbade blir det en kamp att finna en ny identitet och för familjen innebär sjukdomen förändrade roller. Om kvinnorna blir annorlunda behandlande på grund av sina funktionshinder kan de känna sig kränkta och missförstådda. I gemenskap med andra MS-sjuka kan kvinnorna finna tröst och förståelse. För att som sjuksköterska kunna möta kvinnornas behov krävs insikt och ökad förståelse för hur det är att leva med MS. För att livet ska bli hanterbart trots sjukdomen kan sjuksköterskan hjälpa till att lägga fokus på möjligheterna istället för begränsningarna.

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras. För att kunna se potentiella skillnader mellan de två könen används de som två variabler. Resultatet av studien visar på att både unga kvinnor och män i åldrarna 23-30 år använder Instagram för att hålla sig uppdaterade om vad andra människor gör och som ett tidsfördriv. Vi kunde även se vissa skillnader i hur kvinnorna respektive männen ville framstå på Instagram. Kvinnorna var mer måna om att framstå som trevliga och mysiga, och männen ville framställa sig själva som roliga. Genom informanternas tio senaste bilder kunde vi se att miljöbilder och bilder på personer var absolut vanligast bland både kvinnorna och männen att publicera.

Bakgrund: Synen på neuropsykiatriska tillstånd har under århundranden präglats av förutfattade meningar. Orsaken till autismspektrumtillstånd har varit svår att med säkerhet fastställa och än idag omges den av myter, osanningar och felaktigt dragna slutsatser. Föräldrar har anklagats för allt från dålig uppfostran och emotionell försummelse till att ha utsatt barnet för skadliga miljögifter. Det har även felaktigt påståtts finna ett samband mellan autism och trippelvaccinet MMR. Forskning kring autismspektrumtillstånd har inriktats på den medicinska definitionen som neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dock finns det lite forskning riktad mot förståelsen av den individuella upplevelsen och erfarenheten av att ha denna diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa erfarenheter av att leva med autismspektrumtillstånd. Metod: Till litteraturstudien har tio kvalitativa artiklars innehåll granskats och analyserats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Scopus och PsycINFO, utifrån Ebsco. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna är: 1. Känsla av att vara annorlunda 2. Risk för att bli utstött 3. Lära sig leva med sin diagnos AST. Konklusion: Forskning på neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har fram till nyligen inriktats på att beskriva och definiera yttre manifestationer, medan de subjektiva upplevelserna inte fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning bör inriktas på att fördjupa kunskapen av de erfarenheter personer med AST har och sätta dessa i fokus. För att bättre förstå personen med AST bör forskare och professionella inom hälso- och sjukvården lyssna aktivt och vara medveten om sin egen roll i mötet.