Introduction: Intestinal stoma is a surgically created opening that moves the end point of the bowel to the outside of the abdominal wall. Intestinal stoma can be used for various health conditions. Self-image and body perception are two factors associated with living with an intestinal stoma, the self-image describes the totality of an individual's identity while body perception describes the mental image people have towards their body. Aim: The purpose of the literature study was to describe how self-image and body perception are perceived to be affected in adults living with an intestinal stoma. Method: The literature study is based on 10 qualitative articles. The articles were searched in the databases Medline via PubMed, PsycINFO and CINAHL. Results: The study resulted in three main themes. An altered body, which described adults' experiences of altered views of their bodies and feelings of loss of bodily functions. A new life situation described the challenges that people experienced in everyday life, which affected the self-image and body perception as well as the positive impact that a stoma had on some people. Sexuality and relationship to others described how the stoma led to changed relationships and how this affected the individual's self-image and body perception. Conclusion: An intestinal stoma causes significant physical changes that affect the person's self-image and body perception and challenges the person's identity. Studies show that support, information, and self-care can help the ostomate maintain a positive self-image and body perception.

No description available.

Bakgrund Trycksår är en lokaliserad skada i hud och/eller underliggande vävnad som orsakas av tryck eller tryck i kombination av skjuv. Den vanligaste lokalisationen för trycksår är över benutskott där huden är tunn. Trycksår delas in i fyra kategorier beroende på dess omfattning. Trycksår klassificeras som en vårdskada vilken kan leda till ett lidande för personen med trycksår. Förebyggandet av en vårdskada ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte Syftet med studien är att beskriva personers upplevelser av att leva med trycksår. Metod Denna litteraturöversikt utgörs av 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som använts är PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultat Upplevelserna av trycksårets existens kan variera och ha påverkan på personens liv. Fyra huvudkategorier framkom för att beskriva upplevelserna. Upplevelsen av smärta, upplevelsen av relationer och bemötande i vården, upplevelsen av vardagsliv, och upplevelsen psykisk påverkan. Slutsats Smärtan från trycksåret visade sig vara en dominant fysisk faktor som hade inverkan på personer med trycksårs levnadsvanor, och där personernas liv även påverkades för att främja trycksårets behandling. Denna påverkan resulterade i uppoffringar i vardagen, såsom sociala interaktioner och reducerad alldaglig livsföring. Trycksårets existens hade även negativ påverkan på personernas självbild, vilket visade sig genom psykosociala påföljder.

Det finns empiri som stödjer att personer med en negativ självbild är överrepresenterade bland de som har alkoholmissbruk. Studier av hur alkoholmissbruk påverkar självbild verkar däremot ovanliga. Syftet med den här studien var att undersöka hur personer med erfarenhet av alkoholmissbruk upplever att det påverkat deras självbild. Upplevelser kring det har samlats in genom en enkät med öppna frågor. Deltagare var 43 personer som tidigare haft ett alkoholmissbruk. Utifrån deras svar genomfördes en tematisk analys där fyra teman identifierades varav två indelades i underteman. Analysens huvudteman visar upplevelser av hur alkohol förhöjt självbilden hos deltagarna, gett dem en negativ självbild, tagit över deras liv samt hur deras självbild urholkats alltmer under missbruket. Teman diskuteras i relation till psykologisk teori och empiri. En slutsats är att upplevelser av en alltmer negativ självbild kan vara del i en destruktiv psykologisk process som bidrar till att göra det svårt att avsluta ett alkoholmissbruk.

AbstractHolmström, Clara och Näckrup, Malin (2012). Om elevers självbild i en tredjeklass.Malmö Högskola: Lärande och samhälle.Vårt examensarbete handlar om barns självbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte är att undersöka hur elever i en tredjeklass ser på sig själva, och hur de tror att vänner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vår empiri som består av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Vad går att utläsa av teckningar från elever i en tredjeklass om hur de tänker kring sig själva i framtiden? Vad kan vi utläsa om ett antal elevers självbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kännetecknar barn i nio-elvaårsåldern, om olika självbegrepp och om genusbegreppet. Resultatet visar både traditionella och gränsöverskridande genusmönster i barnens svar. Nyckelord: genus, lågstadium, självbild, tweenies

The purpose of the study is to gain a greater understanding of how young women's self-image is affected by exposure to influencer marketing on Instagram. Also, the purpose is to explore how the impact of influencer marketing on self-image contradicts to the purpose of increasing the consumer's purchase intentions. The study is based on three theories; 'social comparison theory', 'social identity theory' and 'self concept theory'. Personal brands (influencers) tend to show an ideal image to increase purchasing intentions among consumers, but this image rarely coincides with how the individual sees herself (the actual self). This creates a larger gap between the individual's actual and ideal selves and is called incongruence. At this stage, the woman may feel dissatisfied with herself, and her self-image is negatively affected. In this way, the image that a personal brand produces on Instagram plays a major role in determining the size of this gap. By connecting the different theoretical frames of reference, a model has been created that contributes to the understanding of how young women's purchase intentions and self-image are affected when they are exposed to influencer marketing. Through a deductive approach, semi-structured interviews were constructed as the qualitative method. The respondents who participated in the study are active users of Instagram and are frequently exposed to influencer marketing. The results show that young women in the ages of 18-26 are a target group that influencer marketing works on as all participants consumed products as a result of an influencer showing these. The results also show that the greater the incongruence between the actual and the ideal self of a young woman, the more her self-image is negatively affected. Incongruence makes it easier to compare your actual self with the ideal self of influencers. This became clearer with younger women in the age range who also generally experience poorer self-confidence. Older women with good self-confidence showed stronger congruence between the actual and the ideal self. Thus, they are not affected to the extent that younger women tend to be. Based on the results, it turned out that 'self concept theory' was the theory that was most central to our study as it explains the inner conflict that often arises between the actual and the best self. Personal branding is also believed to be an important block between 'social comparison theory' and 'social identity theory'. The conclusion of the study is that young women's purchasing intentions are increased when exposed to influencer marketing, but that a negative impact on self-image differs. Younger women tend to be affected to a greater extent than older women.

Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende?För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen. Testresultaten har sedan rättats och jämförts. / not available in english

Syftet med denna studie är synliggöra utifrån elevernas eget perspektiv, vad som påverkar deras motivation till att läsa. Studien är begränsad till mellanåldern och fokuserar på elevernas egen bild av läsning och läsaktiviteter i skolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv, att lärandet uppstår i ett socialt och kulturellt sammanhang, där språket och kommunikationen är centrala. Vidare presenteras och kategoriseras det aktuella forskningsläget om motivation och läsning. Vid insamling av empiri har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad karaktär, genomförts i två klasser från olika skolor. Resultatet visar fem tydliga faktorer som bidrar till elevernas motivation att läsa: Tyst läsning, högläsning, föräldrastöd, bibliotek och motivation. För var och en av dessa presenteras och analyseras de intervjuade elevernas perspektiv samt kopplas till tidigare forskning. Slutsatsen är att eleverna har en positiv syn på läsning men samtidigt en instrumentell inställning till läsning där de såg läsningen som ett verktyg och nytta för framtiden. Eleverna drivs av inre och yttre motivationsfaktorer men dessa behöver inte nödvändigtvis särskiljas.

Abstrakt Bakgrund: Stomi är ett kirurgiskt ingrepp där tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg ändras, vanligen på grund av sjukdom eller skada. Att få en stomi är en stor omställning att lära sig att både acceptera och hantera då det kan påverka flera delar av personens liv. Syfte: Syftet var att beskriva personer med stomis upplevelser av stomins betydelse för sexualitet och samliv. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att se sig själv med nya ögon, Begränsningar i sexuallivet, Stomins påverkan på samlivet. Konklusion: För många av deltagarna hade stomin en negativ påverkan på sexualitet och samliv. Försämrad självbild, skam, rädsla, psykisk ohälsa och sexuell dysfunktion var vanligt förekommande. Några upplevde att stomin endast hade en minimal påverkan på sexualitet och samlivet. Att ha en stöttande partner var viktigt. Författarna ser brister i stöd och information till deltagarna. Det behövs mer forskning för att ta reda på vilket stöd som gynnar personerna mest.

Titel: Spegel, spegel på väggen där, säger mig brösten vem jag är? En litteraturstudie om hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått sitt/sina bröst opererade. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Behandlingen består av kirurgi och eventuell tilläggsbehandling. Kvinnor som gjort mastektomi pga bröstcancer ställs inför beslutet om och när det ska göras en bröstrekonstruktion. Att drabbas av bröstcancer kan vara en komplex upplevelse som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att bemöta kvinnor med bröstcancer på ett professionellt sätt. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever det att ha fått ett eller båda brösten helt eller delvis bortopererade och ibland rekonstruerade.                                                                                                                           Metod: Litteraturstudien är grundad på nio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO.                                                                      Resultat: Att ha fått sina bröst opererade upplevdes som att kroppen, självbilden, relationer och livssituationen förändrades.                                                      Konklusion: Litteraturstudien visade att kvinnornas upplevelse av mastektomi och bröstrekonstruktion påverkade kvinnorna fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma kvinnans individuella behov av stöd och förstå vikten av att detta kan påverka kvinnans hela livssituation. Nyckelord: Bröstcancer, bröstkirurgi, kroppsuppfattning, självbild, upplevelse.