This study aims to understand how beauty ideals that are formed in the Swedish society and implemented in clothing stores in the form of exclusionary fashion, affect and shape women's thinking about their appearance and life as well as how they approach and apply this to their social and private life. The target group of this study are women who are affected by the exclusionary fashion where there is a lack of diversity and inclusion for different sizes and culturally coded clothes, like hijabs in clothing stores. This study has thus had the following three questions: How do women who do not fit into the beauty ideal and the norm in terms of their body size and culturally coded clothes relate to clothing stores' exclusionary fashion?  What internalized self-image and self-esteem do those who are excluded because of their appearance have, and in what way do they deal with it?  How does it affect women's sense of belonging to society?  This study has been conducted with qualitative interviews supported by theories concerning stigma, the ideal, internalization of the ideal female body and habitus. The conclusions of this study have revealed that the beauty ideal not only affects the interviewed women physically but also mentally. It also affects both their social life with family and friends and their private life and how they view themselves and their weight in connection to it. This concludes to the beauty ideal having a strong and prominent presence in the interviewees' lives and their sense of belonging into society. Furthermore, the study concluded that the beauty ideal affected both the self-image and self-esteem of the women in this study and to be able to handle this the women had developed different strategies that they used to be able to live with the strain they felt from the impact of the beauty ideal. These strategies were viewed by the interviewees as a positive impact and was a sign of liberation for them. Despite having some form of positivity, the overall agreement for the interviewees was that their bodily and clothing differences from the norm society led to a feeling of being unwanted and to them alienating themselves from society because of it. This study shows that, for some women, a difference in appearance from the majority means a loss of integration and self-confidence in their everyday lives.

Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

Syftet med denna studie är att dels undersöka upplevelsen av samhälleligt förtryck hos unga fysiskt funktionshindrade kvinnor (ålder 22-31) upplever, dels undersöka hur de hanterar och har internaliserat detta förtryck. Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra informanter inom urvalsgruppen. Intervjumaterialet analyserades mot bakgrund av tidigare forskning samt teoretiska perspektiv kopplade till förtryck och internaliserat förtryck. Målet med studien är att bidra med nya perspektiv till såväl funktionshinderforskning som forskning kring internaliserat förtryck. Genom att synliggöra internaliserat förtryck kan studien förhoppningsvis även bidra till att upphäva ojämlika strukturer i samhället på sikt. Studien visar att informanterna främst upplever två former av förtryck; kulturellt samt socioekonomiskt. Det kulturella förtrycket tar sig uttryck i att de stereotypiseras, kategoriseras och pekas ut som avvikare. Det socioekonomiska förtrycket handlar om exkludering från arbetsmarknaden och bristande stöd från samhället. Det finns indikatorer på att förtrycket har internaliserats av informanterna samt påverkat dem negativt. Självtvivel, anpassning till orättvisa förhållanden och avståndstagande från andra funktionshindrade personer är tecken på detta. Mycket tyder, å andra sidan, på att informanterna till stor del även bemöter förtrycket med motstånd. Funktionshinderskapet upplevs i hög grad som naturligt och oproblematiskt, man motarbetar aktivt orättvisor, samt känner stark samhörighet med andra funktionshindrade.

I Sverige används både individuell – och familjeterapeutisk behandling för unga nyinsjuknade anorexia nervosa patienter. Familjeterapeutisk behandling rekommenderas. Det finns dock kritik mot familjeterapeutisk behandling som säger att man inte tillräckligt påverkar patienternas kognitiva/affektiva svårigheter. Å andra sidan kan familjesamspelet vara en viktig faktor för förändring av kognitiva/affektiva variabler, då våra självbilder och affekter formas i relation till andra. Negativ självbild och stark självkontroll vid anorexia kan kvarstå efter behandling och kan öka risken för återfall. Studiens syfte är dels att beskriva självbilden på gruppnivå innan och efter behandling av unga anorexia nervosa patienter som behandlats på Stockholm Centrum för Ätstörningar. Vidare är syftet att se om självbilden förändras olika mycket, efter familjebaserad respektive individual terapi. Studien är en registerstudie och använder sig av data från kvalitetssäkringsbasen Stepwise. Totalt ingår 44 patienter. I studien mäts självbild med hjälp av Structural Analys of Social Behavior som är ett självskattningsformulär där självbilden beskrivs i åtta kluster. Anorexia Nervosa patienter har en negativ självbild som kännetecknas av självkontroll, självkritik och självhat. Trots detta upplever de att de tar hand om sig själva i högre utsträckning än normalgruppen. Vid ett årsuppföljning har självbilden normaliserats oavsett individual eller familjebehandling, vilket talar för att psykoterapi är verksamt för unga anorexia nervosa patienter.

Studiens syfte var att få djupare förståelse för de professionellas erfarenhet av ADHD-diagnosens innebörd för barnet. Mer specifikt syftade studien till att undersöka hur ADHD-diagnosen påverkar barnets relationer och självbild och detta har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella som arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Studien redogör för tidigare forskning som berör ämnet och för att öka förståelsen för diagnosens påverkan grundades studiens analys på tre olika perspektiv med fokus på stämpling, stigma och socialisation. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att det skett en förändring i både samhället och skolsystemet vilket bidragit till en snävare syn på vad som uppfattas som "normalt". Detta har lett till att allt fler barn som har diagnosen ADHD avviker från samhällets normer vilket kan innebära att barnet utesluts från de sociala relationerna och blir stämplad. Resultatet visade att det är beroende på vilken kunskap och vilket synsätt omgivningen har på diagnosen som påverkar barnets utformning av självbilden. De professionella upplevde att förskole- och skolpersonal har bristfällig kunskap om ADHD-diagnosen och de menade därför att behovet av utbildning är viktigt för att öka kunskapen och förståelsen om diagnosen ADHD. Resultatet visade även att diagnosen tenderar att vara en viktig faktor för att barnet och omgivningen ska få tillgång till de resurser som barnet är i behov av.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och att drabbas av bröstcancer väcker många känslor. Genom behandling av bröstcancer uppkommer biverkningar som påverkar olika aspekter i livet och vardagen. Vid strålbehandling och cytostatikabehandling är biverkningar såsom håravfall, aptitlöshet, illamående och trötthet vanliga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och kvalitativ design har gjorts som grundats på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL, Pubmed/Medline och PsykInfo har använts. Resultat: Fem huvudkategorier kunde urskiljas: en förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa. Diskussion: Oförmågan att arbeta lyftes fram som en utav de största förändringarna i vardagen, vilket bidrog till en känsla av utanförskap. Den drabbade kvinnan ställdes inför en förändrad roll i vardagen, detta var även något som en partner och övriga familjemedlemmar kunde uppleva. Slutsats: Det var inte enbart sjukdomen i sig samt de biverkningar som följde utav behandling som den drabbade kvinnan upplevde som jobbiga och svåra att hantera, utan de konsekvenser som uppstod som en följd av detta upplevdes som minst lika svårhanterliga. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women and breast cancer causes many negative feelings. Through the alternative therapies, side effects occur that affect different aspects of life and everyday life. In radiation therapy and cytostatics, side effects such as hair loss, loss of appetite, nausea and tiredness are common. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women's experiences of everyday life in connection with breast cancer treatment. Method: A literature review with inductive approach and qualitative design was made based on nine scientific articles. Databases CINAHL, Pubmed/Medline and PsychInfo have been used. Results: Five main categories could be distinguished: a changed physical body, mental influence/changed emotional feelings, existential influence, expectations from the environment and influence on relationships and sexual health. Discussion: The inability to work was highlighted as one of the biggest changes in everyday life, which contributed to a sense of exclusion. The affected woman was facing a changed role in everyday life, this was also something a partner and other family members could experience. Conclusion: It was not only the diseases that occur, and the side effects that result from treatment that the affected woman experienced as difficult and difficult to handle, but the consequences that arised of this perceived as at least as difficult.

Att pojkar presterar sämre i läsning än flickor i skolan är en trend som kunnat observeras över hela världen under en längre tid. Orsakerna kan vara biologiska eller sociokulturella. I min uppsats har jag undersökt hur pojkars självbild som läsare i gymnasiet ser ut. Jag har intervjuat fyra pojkar från olika årskurser i en svenskspråkig gymnasieskola i södra Finland om läsning och böcker. Utgående från en fenomenologisk livsvärldsansats och en hermeneutisk tolkning av materialet har jag sedan försökt ta reda på hur deras självbild ser ut, vad som format den samt vilka konsekvenser den får. Resultatet är att olika faktorer, både inre och yttre, format självbilden från fall till fall, samt även att självbilden kan ha en stark inverkan på läsprestation. Jag fann däremot att genus inte är av så stor betydelse när en självbild som läsare skapas.

Denna studie undersökte hur centralisering av personaladministrationen påverkat tidsåtgång, arbetsuppgifter, roller och självbild hos chefer på Vägverket. Studien genomfördes med utgångspunkt i teorier om organisationsförändring, roller och självbild. Undersökningsdeltagare var sju stycken chefer på Vägverket Väst samt Vägverket Sydöst. Av dessa chefer var tre stycken sektionschefer och fyra stycken var chefer på högre nivå, exempelvis enhetschefer. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att chefernas uppfattning om yrkesrollen och deras självbild inte stämde överens med de arbetsuppgifter som organisationsförändringen medfört. Forskning har visat att information i samband med förändringar är mycket viktigt och den har enligt cheferna varit otillräcklig. Med hjälp av tidigare teorier om organisationsförändring, självbild och roller har vi kunnat skapa oss förståelse för förändringsprocessen i Vägverket.

BAKGRUND: Efter 25 år som lärare inom vuxenutbildningen var jag intresserad av att undersöka hur kursdeltagarna upplevt sina vuxenstudier. Min upplevelse var från ”katederhållet” och jag ville undersöka hur vuxenstudierna upplevts ur elevperspektiv. Uppsatsen innehåller dels en enkätundersökning, dels en intervjudel.SYFTE: Syftet var att undersöka om kursdeltagarnas självbild, självkänsla, självförtroende och livskvalitet påverkades av studierna på Komvux och om det fanns några könsskillnader i resultaten.METOD:Studien är genomförd på kommunala vuxenutbildningen i Borås. Undersökningen är utförd genom en kvantitativ metod. I enkätunder-sökningen ingick 946 personer, 549 kvinnor och 397 män. Enkäten är kompletterad med intervjuer av 28 kursdeltagare. För att kunna bedöma om studierna påverkade kursdeltagarnas utveckling var det av betydelse att jämföra deltagare som var i början av studierna, och deltagare som var i slutfasen av sina studier. Grupperna jämfördes också med det totala antalet personer som deltog i undersökningen.RESULTAT:Undersökningen visar att medvetenheten om personligheten - självbilden ökade. När det gäller hur de upplever sin personlighet, alltså om de är nöjda med sig själva, med både positiva och negativa egenskaper, - självkänslan, så har deras känsla av ”att duga” stärkts. Självförtroendet höjdes också. Det betyder att kursdeltagarna har fått en tydligare känsla av att deras kunskaper och förmågor är goda nog, och denna insikt har ökat under studiernas gång. Beträffande livskvalitet så är det påfallande många som har upplevt att deras livskvalitet har blivit mycket bättre. Det framkommer inte så stora könsskillnader, utan mera att kvinnorna överlag är något försiktigare att skatta sig högt. Den största könsskillnaden visar sig i frågorna om hur kursdeltagarnas studiesituation ser ut. Kvinnorna har i betydligt lägre grad någon som stöttar dem under studietiden, och de är mycket mer tveksamma om de överhuvudtaget ska klara av sina studier. / Uppsatsnivå: D

<p><p>Vår studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lämna det vanliga klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat går i åk 4-6 och de får det särskilda stödet vid 2-4 tillfällen/vecka. Syftet är att se om skolresultatet och självbilden påverkas positivt eller negativt när de avviker från resten av klassen. Vilka är orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lämna klassen, medan andra gärna gör det?</p><p>Eftersom vi har gjort våra intervjuer i två socialt olika upptagningsområden, vill vi också se om det finns någon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.</p><p>Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte något emot att lämna klassen för att få det specialpedagogiska stödet. Det är hos specialläraren de får lugn och ro, utan att bli störda av den höga ljudnivå de upplever i klassrummet. De flesta tycker också att det är där de lär sig bäst. Vi har dock sett några exempel på elever som av olika anledningar tycker att det är jobbigt att lämna klassen.</p><p>De flesta känner sig inte stämplade eller som avvikare, utan i stort sett alla elever upplever att klasskamraterna accepterar att de går iväg. Här har vi noterat att ett öppet klassrumsklimat är viktigt. Det gäller att som klasslärare arbeta aktivt med acceptansen av allas olikheter och klassläraren måste också med sitt agerande visa att tiden hos specialläraren är lika viktig som tiden i klassrummet.</p><p>Vi har också gjort en jämförelse mellan de olika upptagningsområden som vi har undersökt. Vi har funnit en del skillnader, men i stort kan vi se att eleverna från de olika skolorna ändå har svarat relativt lika.</p></p>