Vi lever idag i ett bildsamhälle där bilder ständigt flödar i våra liv, oavsett om vi är hemma eller i offentligheten. Den här undersökningen avgränsar sig till bilder i tjejers vardag som är mellan 16-19 år. Denna grupp är stora användare av mobiler, vilket ofta är en bro till ständig uppkoppling av sociala medier där det finns mycket bilder. Unga tjejer har även enligt statistik större risk att drabbas av stressymptom. Bilder från t.ex. media kan påverka den statistiken.  Syftet med denna undersökning är att synliggöra hur det visuella vardagliga flödet relaterar till unga tjejers självbild. Jag vill undersöka deras syn på bilder i vardagen och hur de förankrar bilderna till sina egna liv. Undersökningen ska uppmärksamma hur självbilden hos dem påverkas av bilder i omgivningen och hur det kopplas till ”idealkvinnan”. Huvudfrågeställningen lyder;  Hur talar unga tjejer om och ser på de bilder de möter i sin vardag?  Metoden består av flera metodverktyg, med inspiration från visuell etnografi. Metoder som används är bland annat semistrukturerade intervjuer, bildsamtal och participatory photography. För att få fram hur tonårstjejer själva ser och talar om bilder i deras vardag har denna grupp fått utgöra en fokusgrupp. De är medforskare i arbetet.  Resultatet visar att det finns flera argument till hur bilder i unga tjejers vardag bidrar negativt på deras självbild. Medforskarna menar att bilderna de får se i sociala medier har en ”perfekt” yta som de vill eftersträva, fastän de är trötta på dessa bilder. I media anser de att kvinnor översexualiseras och endast visar en enda typ av skönhet. De känner även en press av att vara redo för en kameralins dygnet runt, varje stund i sitt liv ska gå att föreviga i en ”perfekt” bild.  Undersökning utgör även en gestaltning som innehåller en illustrerad målarbok samt en rumslig upplevelse. Båda verken visar en annan version av bilder i sociala medier, med unga tjejer som bakgrund. Boken är utformad i en målarboksform för vuxna. På varje uppslag visas två versioner av samma händelse, en romantiserad version och en mer relaterad till det riktiga livet. På Konstfacks vårutställning 2016 hade besökarna chansen att närma sig boken genom ett rum visuellt uppdelat i två halvor. På ena sidan av rummet visades en finpolerad version av livet som är vanligt att se i sociala medier. Den andra visar ett mer troligt rum för en ung tjej.

I denna systematiska litteraturstudie var syftet att skapa en förståelse för hur pedagoger i grundskolans tidiga år förhåller sig till genusskillnader inom matematikundervisningen. Således var syftet att undersöka hur pedagogers förhållningssätt påverkar eleverna. I diskussionsdelen har även diskuterats, utifrån resultatet, hur pedagoger bör förhålla sig gentemot genus för att motverka de eventuella effekterna hos eleverna. Detta har varit grundläggande då det var av vikt att pedagoger är medvetna om problematiken om genusskillnaderna som råder i skolans matematikundervisning redan i skolans tidiga år. Detta konsumtionsarbete har grundats i artiklar hämtade från databaserna UniSearch, ERIC, MathEduc Database samt GoogleScolar. Resultatet visade att pedagoger hade ett förhållningssätt som gynnade det manliga könet i större utsträckning än det kvinnliga könet. Resultatet visade även att pojkar gavs mer uppmärksamhet och tanke än vad flickorna fick. I följd av detta påverkades elevernas motivation, självbild, självkänsla samt självförtroende.

<p>Hälsa är ett begrepp som vi ständigt möts av i vår vardag. Hälsa handlar om att må bra fysiskt och psykiskt och är därför någonting som berör oss alla. Dock är begreppet hälsa väldigt brett. I statistiska undersökningar mäter man ofta hälsa utifrån rent konkreta variabler som livslängd, vikt i förhållande till längd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istället fokus kommit att hamna på kroppen, dess utseende och former. Även den marknad som har växt fram kring hälsa fokuserar starkt på kroppens utseende och erbjuder en mängd olika produkter och tjänster såsom träning, kosttillskott och även plastikkirurgi i syfte att förändra och förbättra kroppen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur denna fokusering på kroppen är påtaglig i våra sociala liv och vidare hur den påverkar individens interaktioner och självbild. När det kommer till dessa frågor är samhälle och kultur av väsentlig betydelse, kroppsideal är starkt kontextbundna och klass och genus är viktiga aspekter när det gäller hälsa. Av denna anledning och för att avgränsa uppsatsen har jag valt att fokusera på Sverige och ge exempel från de svenska medierna. Metoden jag har valt att använda är en kvalitativ kritisk ideologianalys. Jag har analyserat artiklar kring hälsa och träning i media. Jag har kommit fram till att disciplinering av kroppen antas leda till en stärkt självbild. Ju mer individen lyckas disciplinera sin kropp desto bättre mår hon. Viktnedgång och självkänsla står i kausalitet till varandra och den sociala kontexten osynliggörs. Media riktar sig till en homogen grupp mottagare som alla har samma förutsättningar och möjligheter att arbeta för sin hälsa. Därför får media en normgivande roll. Individer som misslyckas med att disciplinera sina kroppar riskerar därför att diskrimineras. Vidare producerar media riskmedvetenhet, vad individen riskerar genom att inte disciplinera sin kropp, och detta blir en slags utgångspunkt för själva rapporteringen kring hälsa och viktnedgång. </p>

<p>Förmågan till självkärlek grundläggs tidigt och utvecklas livet igenom i samspel med andra människor. Steget in i vuxenvärlden kan dock innebära en särskild utmaning. Självbilden anses också både kunna påverkas genom och påverka utfallet av psykoterapi. Vid Stockholms Psykoterapiinstitut hade 11 av 134 unga vuxna patienter skattat en avsevärt försämrad självbild i SASB efter terapi. Statistiska beräkningar visade att dessa patienter initialt hade skattat en mer positiv självbild än övriga patienter, att de förbättrats i andra utfallsmått och att deras självbild hade förbättrats vid uppföljning. Utskrifter av intervjuer, gjorda med patienterna direkt efter terapin gav genom tematisk analys en bild av att tidigare narcissistiska försvarsmönster börjat ge vika som en följd av ökad självkännedom, men att en ofullständig assimilering av nyvunna insikter och bristande integrering av motstridiga känslor och tankar kan ha bidragit till att misstro och tvivel riktats mot det egna självet.</p>

<p>Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering. Analysen visade även att de som deltog i skattningen hade svårt att skilja på schabloner och myter av ledarskap och det ledarskap som den skattade chefen visar, samt att individuella tankeprocesser aktualiseras som handlar om ledarskap, dem själva och organisationen.</p>

<p>Självbilden är en del av vår sociala identitet bekräftad genom relationer med människor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin självbild och dess påverkan på sättet att leda och synen på medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vård, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett självskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) användes som underlag och intervjufrågorna utformades utifrån den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, ålder, erfarenhet och ledarutbildning. Resultatet visade att deltagarnas självbild var positiv och att den överensstämmer med sättet att leda och synen på medarbetarna. Skillnader fanns i kontroll samt kritik. Enligt deltagarna själva ansågs erfarenhet ge trygghet i ledarrollen medan övriga variabler inte ansågs påverka ledarskapet.</p>

No description available.

<p>Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka lärare och elever i grundskolans tidigare års upplevelse av självbildens betydelse för motivation, lärande och lärmiljö. Vi har använt oss av intervjuer som undersökningsinstrument samt framställt observationsskisser av olika klassrum. Intervjuerna genomfördes med elever i årskurs 1 och 2 och med klasslärare i årskurs 1 och 2. Klassrumsobservationerna genomfördes i respektive klasslärares hemklassrum. Totalt intervjuade vi fyra klasslärare samt 23 elever. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna är eniga om att självbilden har stor inverkan på både lärande och motivation. För att hålla motivationen vid liv krävs en positiv självbild. Även tryggheten i gruppen har en betydande roll i skapandet av en positiv självbild. Elever med mindre bra självbild placeras ofta strategiskt långt fram i klassrummet så att läraren ska kunna stödja och uppmuntra dessa elever. Vidare framhåller lärarna att elevernas tro på den egna förmågan krävs för lärande och personlig utveckling. Som lärare har man en oerhört viktig roll i att motivera och engagera eleverna. Lärarna och eleverna uttrycker liknande resonemang om behovet av fler och större utrymmen att tillgå i undervisningen. Lärarna och majoriteten av eleverna har även liknande resonemang kring placering i klassrummet för bästa koncentration, två och två placering anses ge bäst arbetsklimat. Resultatet visar vidare att eleverna överlag trivs bra i sina respektive lärmiljöer och vågar uttrycka sina åsikter. De antyder även att de känner sig sedda och får stöd och hjälp i undervisningen. Koncentration är något som genomsyrar elevernas tankar kring lärande.</p><p>Intervjuade lärare ser självbilden som viktig för motivation och lärande. Trygghet och trivsel i lärmiljön är en grund för positiv lärmiljö enligt både lärare och elever. Även samspelet mellan både elever och lärare har en betydande roll i elevens utveckling och lärande. Samband mellan otrygghet och mindre bra självbild visar sig hos vissa av de intervjuade eleverna. Hos resterande elever visar sig istället samband mellan känsla av trygghet och positiv självbild.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar. För individerna förändras även den sociala situationen; alla berättar inte för personer i sin närhet om stomin och en del känner sig ensamma. Studien visade att individer med stomi hade sämre kroppsuppfattning än patienter utan stomi, många upplevde chock på grund av den kroppsliga förändringen, efter operationen. Vissa hade väldigt svårt att anpassa sig till kroppsförändringen medan andra upplevde att de blivit både friskare och starkare. Förlorad kontroll över ljud, lukt och avföring var ett återkommande problem. Majoriteten ansåg att stomin påverkade sexualiteten. Frågor gällande intimitet och att man inte känner sig sexig och attraktiv kom ofta fram vid intervjuerna. De som upplevde sig ha stöd från familj och vänner hade mindre anpassningsproblem. Mer forskning på området bör göras och informationen bör anpassas till stomiopererade och deras anhöriga för att förbättra möjligheten till ett godare liv.</p>