ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta. Lyckas man att återanpassasig till samhället och hur ser den vägen ut? Vi menar att man behöver en egen vilja samtett stödjande socialt nätverk för att bli återanpassad till samhället. Vi har utgått från enkvalitativ metod i samband med intervjuerna, där vi har utfört intervjuer med åtta styckenf.d. kriminella verksamma på organisationen KRIS. KRIS har en betydande roll för derasframsteg mot en etablering i samhället och leder dem i rätt riktning genom sina olikametoder. Vårt resultat analyseras utifrån teorier av Vanessa May, Thomas Scheff, RandallCollins samt Howard Becker. Vår analys visar att informanterna i tidig barndom har käntsig som avvikare där de inte kunde hitta sin plats för att passa in vilket i sin turresulterade i kriminalitet. Vidare anser dem att samhället överlag har fördomar mot f.d.kriminella vilket försvårar deras återanpassning.

<p>Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i. Dessa termer kommer att vara grundläggande för vår undersökning. Kontentan av vår uppsats, och därmed också det som kommer att lyftas fram i avsnittet "sammanfattning", är de faktiska relationer som uppstår mellan de intagna och vårdarna på anstalten X.</p><p>Vad är det för utveckling som sker inom dessa relationer och hur påverkar denna utveckling individerna, d.v.s. vilken effekt har utvecklingen av relationerna?</p>

Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)

Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i. Dessa termer kommer att vara grundläggande för vår undersökning. Kontentan av vår uppsats, och därmed också det som kommer att lyftas fram i avsnittet "sammanfattning", är de faktiska relationer som uppstår mellan de intagna och vårdarna på anstalten X. Vad är det för utveckling som sker inom dessa relationer och hur påverkar denna utveckling individerna, d.v.s. vilken effekt har utvecklingen av relationerna?

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.

I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff. / In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.

<p>I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.</p> / <p>In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.</p>

The purpose of this study is to examine how the work with young people at home to care and accommodation (HVB) are organized in a municipality outside Karlstad and how the staff perceive emotions in the workplace. The issues that are discussed are based on the concepts of social ties, emotional labor, roles, shame and pride. The number of people who are fleeing in the world is today about 51 million. There has not been this high since World War II. The Swedish Migration Board calculated that about 7,000 of these people were unaccompanied children and came to Sweden in 2014. Since 2005, there has been a high increase of young people who have been in institutions and one reason of that is the number of unaccompanied children. To find out where, when and how relationships are created on the HVB are issues that I have chosen for my study. Relationships are established through the energy-creating rituals between people and is a process that requires a shared sense that is developing between them. The staff has many different parts to consider in the process of creating a relationship with the youth. These young people may initially not know the language, they have no parents in Sweden and they are seeking for protection. The results show that two of the interviewees think that they deliberately are changing their attitudes at work compare to at home while the other two, feel that they can be themselves. The roles that the interviewees are experiencing at the workplace with the children are being a friend, sister, and mother. In the analysis, I have come to the conclusion that social ties towards young people and staff are created, but not as much as it could be. For rituals to happened and social ties to be created, there must be at least two people. A lot of staff time is administrative tasks and sleeping jour. In the conclusion, I carry a discussion of whether these HVB act as a home for the youth or not. Finally, there is a reflection on my own research and a perspective of new studies. Keywords: HVB, relationships, roles, social ties, shame and pride. / Syftet med studien är att undersöka hur arbetet kring ungdomarna på hem för vård- och boende (HVB) är organiserat i en kommun utanför Karlstad och hur personalen upplever emotioner i arbetslivet. De frågor som diskuteras utgår från begrepp som sociala band, emotionellt arbete, roller, skam och stolthet. Antalet människor som är på flykt i världen uppgår till ca 51 miljoner. Det har inte varit så högt sedan andra världskriget. Av dessa beräknar Migrationsverket att ca 7000 ensamkommande barn ska komma till Sverige under 2014. Sedan 2005 har en kraftig ökning skett av ungdomar som blivit institutionsplacerade och en orsak till det är de ensamkommande barnen. Var, när och hur skapas relationer på de HVB som jag har valt för min studie? Relationer sker genom de energiskapande ritualer som upprättas mellan människor. Det är en process som kräver att en gemensam känsla utvecklas mellan dem. Personalen har många olika delar att förhålla sig till i relationen till ungdomarna. Ungdomarna kan från början inte språket, de har inga föräldrar i Sverige och de söker skydd. Resultatet visar att två av intervjupersonerna anser att de medvetet ändrar förhållningssätt på arbetet medan de andra två tycker att de kan vara sig själva. De roller som intervjupersonerna säger sig inta i arbetslivet är kompis, syster och mamma. I analysen har jag kommit fram till att det skapas sociala band gentemot ungdomar och kolleger men inte i så stor utsträckning som det individuellt skulle kunna finnas möjlighet till. För att ritualer ska uppstå och sociala band skapas måste man vara minst två personer. Mycket av personalens arbetstid är administrativt och sovande jour. I slutsatsen för jag en diskussion om huruvida dessa HVB fungerar som ett hem. Tillsist görs en reflektion kring den egna forskningen och perspektivet på nya studier. Nyckelord: HVB, relationer, roller, sociala band, skam och stolthet.

Denna uppsats är en socialpsykologisk och kvalitativ undersökning som syftar till att förstå hur man kan, utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå varför vissa individer ansluter sig till en huliganfirma och varför de stannar kvar. Fotbollshuliganism blev som störst i Sverige på 1990-talet och det pågår ett arbete i samhället för att försöka minska detta samhällsproblem då huliganismen innebär våld och vandalisering. Uppsatsen grundar sig på tio intervjuer med personer som har varit eller är aktiva i olika huliganfirmor i Sverige. Den vetenskapsteoretiska ansats som använts är hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följande socialpsykologiska teorier och begrepp: sociala band, skam och stolthet (Scheff 1994), interaktionsritualer och emotionell energi (Collins 2004), avvikande beteende (Becker 2005), maskulinitetsteori (Connell 2008), beroende och kickar (Giddens 1992), ungdomsfaser (Erikson 1988). Med utgångspunkt i dessa teorier har vi försökt att lyfta fram en socialpsykologisk förståelse för hur man kan förstå de drivkrafter som är orsaken till att man ansluter sig till en firma och vad som håller en kvar. Resultatet pekar på att en firma kan för individen ersätta en icke tillfredsställd livssituation. Resultatet visar också att gruppen är så viktig för individen att det kan skapa ett destruktivt beroende samt hur mycket den kan påverka individen att handla på ett sätt som denne aldrig hade gjort ensam. / This is a social psychology and qualitative research studying what kind of people who become football hooligans and what makes them stay. Football hooliganism became a phenomenon in Sweden society in the 1990s and the community tried to reduce this because hooliganism involves violence and vandalism. The essay is based on ten interviews with people who have been or are active in a hooligan firm in Sweden. The epistemological approach is used as hermeneutics. The collected empirical material is analyzed using the following social psychological theories and concepts: social bonds, shame and pride (Scheff 1994), interaction rituals and emotional energy (Collins, 2004), abnormal behavior (Becker 2005), masculinity theory (Connell 2008), dependency and kicks (Giddens 1992), juvenile stages (Erikson 1988). Based on these theories, we have tried to highlight a social psychological approach of how to understand the reasons of why you join a company and what makes you stay. We concluded that a firm can replace a non satisfied life situation. We also concluded that the group is that important to the individual that it can create a destructive addiction and how much it can influence individuals to act in ways that he had never done alone.