Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse kring ungdomars attityder och deras upplevda livsvärld inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. För att besvara syftet formulerade vi en frågeställning: Vilka tidigare kunskaper och erfarenheter formar ungdomarnas attityder till droger och hur ser deras attityder ut gentemot cannabis idag? Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer med ungdomar mellan 15-20 år på ett kulturhus i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi ville undersöka vad det är som påverkar ungdomarna i deras formande av attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige samt hur dessa attityder ser ut idag. För att få en så djup förståelse för individernas upplevda livsvärld som möjligt genomförde vi enskilda intervjuer med tio ungdomar som alla har olika erfarenheter och kunskaper. Resultatet visade att det finns en stor bristfällig kunskap när det kommer till droger i allmänhet samt att denna kunskap saknas både i skolan men också i hemmet. Det framkom också att många av ungdomarna någon gång hade provat cannabis eller befunnit sig i kretsar där ett brukande av cannabis pågick. Detta visade sig senare vara en stor bidragande faktor till deras attityder gentemot cannabis och en legalisering av cannabis i Sverige. Med hjälp av Festingers teori om kognitiv dissonans visade analysen att den kognitiva dissonansen var en bidragande faktor till deras attityder. Utifrån Scheffs teori om hänsynsemotionssystemet, med fokus på sociala band, skam och stolthet, bidrog tryggheten och otryggheten hos informanterna till deras attityder. Den otillräckliga kunskapen, tryggheten och otryggheten bildade tillsammans grunden för ungdomarnas attityder inför en möjlig legalisering av cannabis i Sverige. Utifrån Mead fanns det brister i rollövertagandet i formandet av deras attityder. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of young people's attitudes and their perceived life-world face a possible legalization of cannabis in Sweden. To answer the aim we formulated a question: What prior knowledge and experiences shape young people's attitudes to drugs and what are their attitudes towards cannabis today? This, we investigated through qualitative interviews with young people aged 15-20 years at an arts center in a medium large town in southern Sweden. We wanted to explore what affects the youth in their shaping of attitudes towards cannabis and legalization of cannabis in Sweden and how these attitudes are today. To gain a deeper understanding of individuals' perceived life-world as possible, we conducted individual interviews with ten young people who all have different experiences and knowledge. The results showed that there is a great lack of knowledge when it comes to drugs in general, and that this knowledge is lacking both in school but also at home. It also emerged that many of the young people had tried cannabis or been in circles where use of cannabis was ongoing. This later proved to be a major contributing factor to their attitudes towards cannabis and a legalization of cannabis in Sweden. Using Festingers theory of cognitive dissonance, the analysis showed that it was a contributing factor to their attitudes. Based on Scheffs theory of the “deference-emotion system”, focusing on social bonds, shame and pride, the security and insecurity of informants influence their attitudes. The insufficient knowledge, security and insecurity together formed the foundation for young people's attitudes towards a possible legalization of cannabis in Sweden. Based on Mead, there were deficiencies in the role takeover when shaping their attitudes.

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna. Under projektets femte dag når det sin kulmen med att en av eleverna skriver ett framtidsscenario, som blir inledningen till ett samtal mellan en av pedagogerna och tre av eleverna, där han bl.a. beskriver en framtid där araber krigar mot araber för de har tagit över värden. Arbetet med dessa elever kommer att från en dag till en annan flyttas från klassrummet till skolans bibliotek där de två pedagogerna fortsätter samtalen som påbörjats. Det är ett försök till relationell pedagogik där pedagogerna, genom att vara lyhörda för vad eleverna har att säga, försöker att hitta förståelse och en gemensam grund att utgå ifrån. Ett arbete där projektpedagogerna önskar att utmana och om de vill sig väl, förändra attityder i ett undersökande arbete tillsammans med eleverna. Första dagen i biblioteket ter det sig fullt möjligt då eleverna är öppna och tycks uppskatta pedagogernas närvaro. Det är ett arbete där jag som deltagande aktör genomför en kvalitativ studie för att undersöka hur relationen ser ut pedagoger och elever emellan, och diskutera resultatet av deras arbete, i en relationell process där tilliten var och kom att bli ett återkommande dilemma. Inte minst då eleverna vid ett flertal tillfällen ifrågasätter pedagogernas intentioner. Det innebar en utmaning i relationen dem emellan som, så småningom, satte stopp för all fruktbar pedagogisk verksamhet. vad det i slutändan kom att handla om var vikten av tillit, och därigenom respekt samt förtroende och de möjligheter som där följer. Banden som var nyligt byggda gick från svaga till obefintliga tills den pedagogiska verksamheten inte längre hade någon egentlig funktion. Jag ställer mig undrande till hur ett sådant utmanande arbete faktiskt kan tänkas se ut. I en avslutande diskussion refererar jag till Stigendal. M och Todd. S som beskriver en pedagogisk roll, i vad jag ser som en förändrad lärarroll, de belyser vikten av att se människan som en helhet med allt vad det innebär och genom en prövande inställning skapa förutsättningar för att på riktigt engagera oss i de politiska och etiska dilemman som ingår i vårt pedagogiska uppdrag.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa. Pendlingen mellan nedbrytning och uppbyggnad tär på både kropp och själ, samtidigt som vården de erhåller gör att de känner sig fångade i ett ekorrhjul. Att fokusera på självuppfattning kan leda till banbrytande förändringsmöjligheter och återuppbyggnad genom att ta hänsyn till hela människans potential. Teorier kring emotionell energi, skam och stolthet förklarar hur detta är möjligt. / In this study the situation for frequent attenders at substance abuse and addiction carefacilities is described. Qualitative interview data illustrates their experiences related to substance abuse. They all carry some form of co-morbidity and recurrence of psychiatric intensive care with detoxification in hospital. Finding ways to relieve mental illness is ever present in their narratives, along with the expressed needs to be listened to and to be taken seriously. The power to influence their situation and the power to change it in community with others, can relieve their illness. Commuting between formation and degradation depletes body and soul, while the care they receive makes them feel like they are caught in a ratrace. Focusing on selfperception could lead to groundbreaking opportunities for change and reconstruction by taking into account their full human potential. Theories of emotional energy, shame and pride explains how this is possible.

Denna studie undersöker emotioner kring konsumtion. Syftet med studien är att undersöka vilka emotioner som visar sig hos studenter vid konsumtion och hur de förklarar dessa emotioner samt deras konsumtionsvanor. Vi tycker att detta är ett understuderat ämne som borde lyftas fram och undersökas mer. Att få en förståelse för hur emotioner fungerar och varför de uppstår vid olika tillfällen kan ge läsaren insikt i sitt eget konsumtionsmönster. Detta för att förstå hur vi påverkas att köpa vissa saker både av människor omkring oss och av samhället. Emotioner och konsumtion är något som sker dagligen och är i allra högsta grad aktuellt. Det är något alla är inblandade i men som de flesta kanske inte är medvetna om varför vissa handlingar av konsumtion skapar emotioner och tvärtom. Något som visades tydligt i vårt resultat var att de flesta uttryckte någon form av skam över köp utan att egentligen veta varför. Därför tycker vi att det behövs en större förståelse för hur emotioner fungerar vid konsumtion. Vi har intervjuat studenter från skolor samt universitet och utifrån deras upplevelse analyserat hur de har reagerat vid olika typer av konsumtion. Studien tittar på studenternas konsumtionsvanor gällande mat, kläder, skönhetsprodukter och elektronik etc. men även emotionerna kring ekologiska produkter, saker som ska slängas och deras tankar kring hur de känner och reagerar. I den teoretiska referensramens första del redogörs det övergripande perspektivet av vår teori, den symboliska interaktionismen och samhällspåverkan. I den andra delen redogörs för emotionssociologi, mer ingående vad emotioner är, hur de kan uppstå och varför. Den sista delen är mer specifikt inriktad på emotionerna skam och stolthet. Resultatet visar att intervjupersonerna har flera emotioner före, under och efter konsumtion. Det finns lycka och glädje samt ångest och dåligt samvete. Vi har fått höra hur glad någon kan bli av att handla men också hur dåligt samvete samma person kan ha över betalningen. Vi har sett att påverkan av andra människor är stor men hur intervjupersonerna även uttrycker sin individualitet gällande konsumtion. Vi har uppmärksammat att emotioner inte är lätta att urskilja och tolka. Detta är något som är diskuterat och redogjort för i kapitlet för analys. Emotioner är individuella och även tolkningarna av dem. / This is a study of emotions during consumption. The purpose of the study is to investigate which emotions students experience during consumption and how they explain these emotions and their consumption habits. We think that this subject is not studied enough and that it should be highlighted and studied more. By understanding how emotions function and why they occur at different occasions, the readers can get an insight into their own consumption habits. It helps us understand how we are influenced to buy certain things both by other people and by society. Emotions and consumption happen daily and are certainly a relevant subject. We are all involved in it, but most of us are probably not aware of why certain acts of consumption create emotions and vice versa. In our result, it became clear that most of the participants expressed some sort of shame over purchases without really knowing why. Therefore, we think that there is a need for a better understanding of how emotions function during consumption. We have interviewed students from schools and universities, and based on their experiences we have analyzed how they reacted during consumption. The study focuses on the students’ habits of consuming clothes, beauty products and electronics, but also the emotions regarding ecological products, things that are to be discarded and their thoughts about how they feel and react. In the first part of the theoretical framework, the general perspective of our theory is presented, as well as symbolic interactionism and the societal impact. The second part presents sociology of emotions, a more thorough explanation of emotions and how they can occur and why. The last part focuses on the emotions shame and pride. The result shows that the interviewees experience several emotions before, during and after consumption. There is joy and happiness as well as anxiety and bad conscience. We learn how one person becomes happy by shopping, but also what a bad conscience the same person experience during the payment. We see that the influence of other people is great, and we see how the interviewees express their individuality regarding consumption. We observe that it is difficult to separate and interpret emotions. This is discussed and described in the analysis chapter. Emotions are individual, and so are the interpretations of them.

Denna uppsats tar sin början i ett intresse av att studera ungdomars konstituerande av identitet. Vi valde att utföra vår studie i Rädda Barnens projekt Ellen & allan som arrangerar samtalsgrupper med en normkritisk agenda för ungdomar i 14-års ålder. Syftet är att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur ungdomarna som deltar i Ellen & allan konstituerar en maskulin respektive feminin identitet, samt betydelsen av ungdomarnas sociala relationer för detta konstituerande.  Studiens omfattning utgörs av tre intervjuer med projektledare och samtalsledare för projektet och av sex timmars observation vid fyra separata tillfällen i en Ellengrupp och i en allangrupp. Intervjuerna bidrog till kunskap om projektet som förberedde oss och skapade ett tydligt fokus inför vårt möte med fältet. Intervjuerna var utformade på ett sådant sätt att de kom att generera material som korrelerade med våra observationsdata.  Från vår analys av intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att ungdomarnas behov av att skapa och upprätthålla sociala relationer leder till en konformitet inom samtalsgrupperna som bidrar till att ungdomarnas konstituerande av maskulin respektive feminin identitet görs med ursprung i en maskulin heterosexuell hegemoni. I denna hegemoni förknippas den maskulina identiteten med överordning och makt medan den feminina identiteten är passiv och underordnad och anses vara den maskulina identitetens motsats. / The notion of this study initially started taking shape through our interest in studying the constitution of identity in young adolescent people. The study was carried out in the Save the Children project Ellen & allan which organizes discussion groups with a norm-critical agenda for young people in the age of 14. The purpose of this study was to analyze how young people participating in Ellen & allan constitutes a masculine and feminine identity, and the importance of young people's social relationships for this constituent.  The study consists of three interviews with project managers and discussion leaders of the project, and of six hours of observation on four separate occasions in an Ellen-group and in an allan-group. The interviews contributed to an understanding of the project which prepared us and created a clear focus for our meeting with the field. The interviews were also designed in such a way that they came to produce data that could be correlated with our observation data.  From our analysis of the interviews and observations, we conclude that young people’s need to create and maintain social relationships lead to conformity within the discussion groups, contributing to adolescents constituting a masculine and feminine identity that originates from a masculine heterosexual hegemony. In such hegemony the masculine identity consists of attributes of agency and power, whereas the feminine identity is passive and subordinate and is considered being the opposite of a masculine identity.