With the rise of the commercial gaming industry the phenomenon of watching others play has become more and more common. One platform that has made this accessible is Twitch.tv. This paper investigates the interaction taking place on Twitch between streamers and viewers from the perspective of interaction ritual theory (IR theory). Previous research on Twitch has investigated this interaction but none has so far done this from the perspective of IR theory. IR theory has been criticized by previous research as it states that interaction has to take place face to face in order for the ritual to be successful. This paper adds to the discussion on the applicability of IR theory to none-face to face interaction. The research question was; how is emotional energy and the feeling of group membership created in interaction on Twitch? The results show that emotional energy and a sense of group membership is created through the combined efforts of the streamer and viewers. The key points of the results are how the streamer as ritual leader charges symbolic objects with emotional energy to get different reactions from the viewers. The viewers power to create inside jokes as symbolic objects which define group membership and how the occurrence of raids and hype trains act as spikes of emotional energy.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa. Pendlingen mellan nedbrytning och uppbyggnad tär på både kropp och själ, samtidigt som vården de erhåller gör att de känner sig fångade i ett ekorrhjul. Att fokusera på självuppfattning kan leda till banbrytande förändringsmöjligheter och återuppbyggnad genom att ta hänsyn till hela människans potential. Teorier kring emotionell energi, skam och stolthet förklarar hur detta är möjligt. / In this study the situation for frequent attenders at substance abuse and addiction carefacilities is described. Qualitative interview data illustrates their experiences related to substance abuse. They all carry some form of co-morbidity and recurrence of psychiatric intensive care with detoxification in hospital. Finding ways to relieve mental illness is ever present in their narratives, along with the expressed needs to be listened to and to be taken seriously. The power to influence their situation and the power to change it in community with others, can relieve their illness. Commuting between formation and degradation depletes body and soul, while the care they receive makes them feel like they are caught in a ratrace. Focusing on selfperception could lead to groundbreaking opportunities for change and reconstruction by taking into account their full human potential. Theories of emotional energy, shame and pride explains how this is possible.

As the extensive digitization has taken place, workplaces worldwide have undergone changes to integrate digitization into daily work life. The purpose of this qualitative study is to examine how this digitization affects organizations at an individual level. Trust and engagement have proven to be central components in previous studies of organizations. Leadership and social relationships have been shown in previous research to be important components for maintaining trust and commitrnent. The aim of the study is to investigate whether employees in workplaces in Sweden, with experience transitioning from on-site work to remote work, perceive changes in trust and comitment due to digitization. Additionally, we aim to explore possible social interaction pattems and leadership methods that may play a role in this context. This qualitative study bases its results on seven semi-structured interviews with individuals experienced in remote work and on-site work. The theoretical framework consists of James MacGregor Bums' theory ofTransformative Leadership, Randall Collins' theory of interaction pattems, and Herbert Blumer's theory of symbolic interactionism. The results of our research indicate that trust and commitment are maintained and created by social relationships and transformative leadership. Social relationships in the workplace foster commitrnent, and transformative leadership contributes to the creation ofboth trust and commitment. In remote work, trust and commitment remain stable if the organization succeeds in transformative leadership, and if employees manage to maintain strong social relationships. However, the difficulties in transferring social relationships digitally became clear in the study. Therefore, a transition is required to transfer social interaction toa digital platform while still maintaining engagement. / I takt med den omfattande digitaliseringen har arbetsplatser världen över genomgått förändringar för att integrera digitaliseringen i det dagliga arbetslivet. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur denna digitalisering påverkar organisationer på individnivå. Tillit och engagemang har visat sig vara centrala komponenter i tidigare studier av organisationer. Ledarskap och sociala relationer har i tidigare forskning visat sig vara viktiga komponenter för att upprätthålla tillit och engagemang. Syftet med studien är att undersöka om anställda på arbetsplatser i Sverige, med erfarenhet av övergång från arbete på plats till hembaserat distansarbete, upplever förändringar i tillit och engagemang till följd av digitaliseringen. Vi strävar dessutom efter att utforska möjliga sociala interaktionsmönster och ledarskapsmetodersom kan ha en roll i detta sammanhang. Denna kvalitativa studie baserar sina resultat på sju semistrukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av distansarbete och arbete på plats. Det teoretiska ramverket består av James MacGregor Bums teori om Transformativt ledarskap, Randall Collins teori om interaktionsmönster, samt Herbert Blumers teori om symbolisk interaktionism. Resultatet i vår forskning indikerar att tillit och engagemang upprätthålls och skapas av sociala relationer och ett transformativt ledarskap. Sociala relationer på arbetsplatsen skapar engagemang och ett transformativt ledarskap bidrar till skapandet av både tillit och engagemang. Vid distansarbete förblir tilliten och engagemanget stabilt om organisationen lyckas med ett transformativt ledarskap och om anställda lyckas behålla starka sociala relationer. Svårigheterna med att överföra de sociala relationerna digitalt blev dock tydligt i studien. En omställning krävs därför för att överföra social interaktion till en digital plattform och samtidigt upprätthålla engagemang.

To engage in wage labor is a significant aspect of many individuals' lives. A workplace can be a space where colleagues communicate and interact with each other. In light of the COVID-19 pandemic, numerous individuals were forced into remote work, which became a substantial part of employees' new routines. As restrictions on remote work are lifted, a transition phase begins for some employees. Today, many wage earners have returned to a physical workplace. This transition is something that may have affected the social work environment. Therefore, the purpose of this thesis is to create a deeper understanding of employees' experiences of interaction in the physical workplace after a period of remote work. To address the purpose, seven employees in the white-collar sector who have all experienced the transition from remote work back to a physical workplace were interviewed. The results were analyzed using Randall Collins (2004) framework on interaction rituals and emotional energy, as well as previous research on the positive and negative effects of interaction in a workplace. The results show that employees now appreciate interaction in the physical workplace more than before the pandemic. It highlights that the everyday interactions occurring with employees' return to a physical workplace contribute to creating well-being. Spontaneous interactions, such as a good morning when entering the office or small talk in the corridor, can be satisfying and foster a sense of comfort among employees. The results indicate that employees describe shared breaks as contributing to maintaining a sense of community and providing a feeling of belonging. However, interaction can also be perceived as distracting, as employees have become accustomed to working in a calm and uninterrupted environment while working from home. The results also show that new patterns of interaction using digital tools continue to be useful upon returning to the office, but these digital platforms fail to replicate the informal interactions and social bonds that typically occur in a physical workplace. / Att lönearbeta är en stor del av många individers liv. En arbetsplats kan vara en plats där kollegor kommunicerar och interagerar med varandra. I samband med covid-19 tvingades en mängd individer till distansarbete, och det blev en stor del av anställdas nya vardag. Rådet kring att arbeta på distans tas bort och en återgångsfas påbörjas för en del anställda. Idag har många anställda kommit tillbaka till en fysisk arbetsplats igen. Denna omställning är något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön. Syftet med uppsatsen är därför att skapa djupare förståelse för anställdas upplevelser av interaktion på den fysiska arbetsplatsen efter en period av distansarbete. För att besvara syftet har sju anställda inom tjänstemannasektorn som alla varit med om en omställning från distansarbete tillbaka till en fysisk arbetsplats intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp Randall Collins (2004) ramverk om interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning kring vilka positiva och negativa effekter interaktion kan ha på en arbetsplats. Resultatet visar att de anställda uppskattar interaktion på den fysiska arbetsplatsen mer nu än innan pandemin. Det tydliggör att den vardagliga interaktion som sker i samband med anställdas återkomst till en fysisk arbetsplats bidrar till att skapa välbefinnande. Den interaktion som sker spontant såsom ett godmorgon när man kommer in i kontorslandskapet eller småprat i korridoren, kan vara tillfredställande och skapa trivsel hos de anställda. Resultatet visar att de anställda beskriver att de gemensamma rasterna bidrar till att upprätthålla en gemenskap och ger en känsla av tillhörighet. Men parallellt kan interaktion upplevas distraherande, på grund av att de anställda blivit van av att arbeta i en lugn och ostörd miljö när de arbetade hemifrån. Resultatet visar även att nya mönster av interaktion med hjälp av digitala hjälpmedel fortsätter vara användbara vid återkomsten till ett kontorslandskap, men att dessa digitala plattformar inte lyckas att replikera den informella interaktionen och de sociala band som vanligtvis sker på en fysisk arbetsplats.