Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.

As the extensive digitization has taken place, workplaces worldwide have undergone changes to integrate digitization into daily work life. The purpose of this qualitative study is to examine how this digitization affects organizations at an individual level. Trust and engagement have proven to be central components in previous studies of organizations. Leadership and social relationships have been shown in previous research to be important components for maintaining trust and commitrnent. The aim of the study is to investigate whether employees in workplaces in Sweden, with experience transitioning from on-site work to remote work, perceive changes in trust and comitment due to digitization. Additionally, we aim to explore possible social interaction pattems and leadership methods that may play a role in this context. This qualitative study bases its results on seven semi-structured interviews with individuals experienced in remote work and on-site work. The theoretical framework consists of James MacGregor Bums' theory ofTransformative Leadership, Randall Collins' theory of interaction pattems, and Herbert Blumer's theory of symbolic interactionism. The results of our research indicate that trust and commitment are maintained and created by social relationships and transformative leadership. Social relationships in the workplace foster commitrnent, and transformative leadership contributes to the creation ofboth trust and commitment. In remote work, trust and commitment remain stable if the organization succeeds in transformative leadership, and if employees manage to maintain strong social relationships. However, the difficulties in transferring social relationships digitally became clear in the study. Therefore, a transition is required to transfer social interaction toa digital platform while still maintaining engagement. / I takt med den omfattande digitaliseringen har arbetsplatser världen över genomgått förändringar för att integrera digitaliseringen i det dagliga arbetslivet. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur denna digitalisering påverkar organisationer på individnivå. Tillit och engagemang har visat sig vara centrala komponenter i tidigare studier av organisationer. Ledarskap och sociala relationer har i tidigare forskning visat sig vara viktiga komponenter för att upprätthålla tillit och engagemang. Syftet med studien är att undersöka om anställda på arbetsplatser i Sverige, med erfarenhet av övergång från arbete på plats till hembaserat distansarbete, upplever förändringar i tillit och engagemang till följd av digitaliseringen. Vi strävar dessutom efter att utforska möjliga sociala interaktionsmönster och ledarskapsmetodersom kan ha en roll i detta sammanhang. Denna kvalitativa studie baserar sina resultat på sju semistrukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av distansarbete och arbete på plats. Det teoretiska ramverket består av James MacGregor Bums teori om Transformativt ledarskap, Randall Collins teori om interaktionsmönster, samt Herbert Blumers teori om symbolisk interaktionism. Resultatet i vår forskning indikerar att tillit och engagemang upprätthålls och skapas av sociala relationer och ett transformativt ledarskap. Sociala relationer på arbetsplatsen skapar engagemang och ett transformativt ledarskap bidrar till skapandet av både tillit och engagemang. Vid distansarbete förblir tilliten och engagemanget stabilt om organisationen lyckas med ett transformativt ledarskap och om anställda lyckas behålla starka sociala relationer. Svårigheterna med att överföra de sociala relationerna digitalt blev dock tydligt i studien. En omställning krävs därför för att överföra social interaktion till en digital plattform och samtidigt upprätthålla engagemang.