In this essay I aim to identify and explain the ways four young Muslims search for knowledge of Islam by using qualitative research interviews. The questions I intend to answer are: In what ways do young Muslims search for information of Islam? In what arenas do they search for information? And, why does their search for knowledge take these forms?In the light of works by Jonas Otterbeck and using theories put forward by Anthony Giddens and Philip Sutton, Göran Larsson and Ann Frisén I have answered the questions of the study.The results show that the three young men who are actively searching for knowledge of Islam do most of their searching on the internet. They do however consider their parents and close relatives, and the local and foreign imams to be the most reliable sources of information. Two of the young men also consider certain family friends their most important sources. What makes these sources authorities to the young people seems to be their apparent religious knowledge, experience and their religious way of life in general. Two of the young men consider connections to the Muslim world, especially Saudi Arabia, a sign of expertise among their sources.Socialization theory can partly explain why the young men search for knowledge of Islam among their close relatives and family friends. Their choices of authorities as sources may also be explained by a quest for a “true” Islam, which is a phenomenon among young Muslims born or raised in a non-Muslim country.

Att behandla akne är inte alltid en smärtfri process: akne kan göra fysiskt ont i huden, leda till psykiskt, socialt och emotionellt lidande, och ibland motstå behandling. Med utgångspunkt i en fenomenologisk ansats undersöker jag i den här studien hur människor med akne använder en svensk stödgrupp online för att söka kunskap och fatta beslut om behandling av akne. Genom kvalitativa intervjuer och observationer i en svensk stödgrupp för människor med akne analyserar jag hur kunskapssökande och beslutsfattande kan förstås utifrån epistemiska känslor och interaktionskedjor. I analysen visar jag att människor med akne generellt känner en större tillit till andra medlemmars erfarenheter av en behandling än till information från läkare; att det finns en kroppslig närvaro i stödgruppen i och med att människor diskuterar biverkningar, förkroppsligade erfarenheter av behandlingar och delar bilder på sin hud; samt att medlemmar i gruppen delar fokus och känslor, vilket genererar emotionell energi. Medlemmar vänder sig ofta till gruppen när de känner sig osäkra på behandlingar, och för att bli säkra framkommer en tydlig strategi: läsa på om behandlingar i gruppen och bedöma informationen och kunskapen, be en läkare att skriva ut en behandling och slutligen testa behandlingen på sin egen kropp. Det här utgör en iterativ process och tyder på förkroppsligat lärande. Det finns inte mycket tidigare sociologisk, kvalitativ forskning om akne, vilket innebär att den här studien bidrar till fältet både teoretiskt och metodologiskt. Studiens bidrag ligger i att belysa hur människor med akne söker hälsorelaterad kunskap online, hur interaktioner online påverkar kunskapsprocessen och hur det leder till ett beslut.