I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa. Pendlingen mellan nedbrytning och uppbyggnad tär på både kropp och själ, samtidigt som vården de erhåller gör att de känner sig fångade i ett ekorrhjul. Att fokusera på självuppfattning kan leda till banbrytande förändringsmöjligheter och återuppbyggnad genom att ta hänsyn till hela människans potential. Teorier kring emotionell energi, skam och stolthet förklarar hur detta är möjligt. / In this study the situation for frequent attenders at substance abuse and addiction carefacilities is described. Qualitative interview data illustrates their experiences related to substance abuse. They all carry some form of co-morbidity and recurrence of psychiatric intensive care with detoxification in hospital. Finding ways to relieve mental illness is ever present in their narratives, along with the expressed needs to be listened to and to be taken seriously. The power to influence their situation and the power to change it in community with others, can relieve their illness. Commuting between formation and degradation depletes body and soul, while the care they receive makes them feel like they are caught in a ratrace. Focusing on selfperception could lead to groundbreaking opportunities for change and reconstruction by taking into account their full human potential. Theories of emotional energy, shame and pride explains how this is possible.

Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns.  Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.

<p> </p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><p><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --></p><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --><p> </p><!--[endif]--><p>Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument.</p> / <p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--></p><p>What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.<strong></strong></p><p> </p>

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} -->  <!--[endif]-->Vilka bedömningsinstrument som används inom missbruks- och beroendevården och hur Sveriges kommuner använder instrumenten är ett outforskat område. Socialstyrelsen publicerade år 2007 nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård där man förespråkar användandet av bedömningsinstrument. Studien har granskat i vilken utsträckning och i vilket syfte bedömningsinstrument används och hur förutsättningarna ser ut för användningen av bedömningsinstrument inom socialtjänstens arbete med missbruks- och beroendevård. Hur frekvent är användningen av bedömningsinstrument och vilka för- och nackdelar framkommer i bruket av dessa? Uppsatsen har en kvantitativansats med kvalitativa inslag och utgår från telefonintervjuer med tio respondenter. Dessa arbetar som handläggare inom missbruks- och beroendevården för vuxna och har tillgång till bedömningsinstrument. Studien visade att åtta av tio arbetsplatser (80 %) som har tillgång till olika bedömningsinstrument använder dem. Främsta syftet är att tydliggöra klientens problematik, se insatsbehovet, få ett helhetsperspektiv och att skapa ett aktivt deltagande från klienten. Förutsättningarna för att använda bedömningsinstrument finns i form av utbildning och stöd från organisationen, men det saknas tid, kunskap och utrustning för att använda dessa fullt ut. Den statliga intentionen med en evidensbaserad praktik är att skapa en evidensbaserad kunskapsbank. Trots detta visar undersökningen att utvärdering och statistik är två eftersatta områden gällande hanteringen av bedömningsinstrument. / <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:PunctuationKerning /> <w:ValidateAgainstSchemas /> <w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:DontGrowAutofit /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:LatentStyles DefLockedState="false" LatentStyleCount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-name:"Normal\,Normal1\,Normal11\,Normal111\,Normal1111\, webb2"; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} --> <!--[endif]--> What assessment instruments used in drug and dependent care, and the extent to which the Swedish municipalities are using these instruments is an unexplored area. Socialstyrelsen published in 2007, national guidelines for drug and dependent care which advocates the use of assessment instruments. The study aim is to examine the extent to which, for what purpose and how conditions look for the use of assessment instruments in the social service work with drug and dependent care. How frequent is the use of assessment instruments and the advantages and disadvantages apparent in the use of these? The essay has a rate of quantitative and qualitative elements based on telephone interviews with ten respondents. Those working as administrators in the drug and dependent care for adults and have access to assessment instruments. The results showed that eight out of ten sites (80%) use different assessment instruments. Main purpose is to clarify the client's problem, see the effort need, have a global perspective and to create the active participation of the client. The conditions for the use of assessment instruments are in the form of training and support from the organization, but the absence still time, knowledge and equipment to use them fully. The government intends to evidence-based practice is to create an evidence-based knowledge. Although this study shows that the evaluation and statistics are two areas in the existing management of the assessment instrument.

No description available.