<p>Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala. Analysen utgick ifrån analysmodellen kan, förstår, vill och de huvudkategorier som lyftes fram med hjälp av denna var Hur – socialsekreterarnas användning av ASI, Kan – åtgärder för användning av ASI, Förstår – socialsekreterarnas förståelse för ASI, Vill – socialsekreterarnas vilja att använda ASI.Studien visade att socialsekreterarna använde ASI i utredningsarbetet. I verksamheten vidtogs det åtgärder för att socialsekreterarna skulle kunna använda ASI. De hade kunskaper både om varför och hur de skulle använda metoden, de hade tillgång till olika resurser och tycktes vilja använda metoden. Trots den positiva inställning som socialsekreterarna tycktes ha till ASI implementerade de inte metoden enligt uppsatta mål.</p>

Ett problem som många människor lever med i dagens samhälle är missbruk av alkohol eller droger. Inom socialtjänsten i Sverige används olika bedömningsmetoder för att fastställa klienters problem och hjälpbehov. En av dessa metoder är Addiction Severity Index (ASI) som rekommenderas av Socialstyrelsen i Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och som är en del i en överenskommelse i RIM-projektet i Uppsala län. Tidigare studier har visat att socialarbetare har en positiv attityd till ASI men trots det används metoden inte fullt ut eller i så stor utsträckning som kan förväntas.Syftet i föreliggande uppsats var att undersöka hur personal inom socialtjänsten implementerade ASI, det vill säga hur de använde och värderade metoden i verksamheten. Studiedesign var fallstudie i vilken intervjuer utfördes med 10 socialsekreterare i Enköping och Uppsala. Analysen utgick ifrån analysmodellen kan, förstår, vill och de huvudkategorier som lyftes fram med hjälp av denna var Hur – socialsekreterarnas användning av ASI, Kan – åtgärder för användning av ASI, Förstår – socialsekreterarnas förståelse för ASI, Vill – socialsekreterarnas vilja att använda ASI.Studien visade att socialsekreterarna använde ASI i utredningsarbetet. I verksamheten vidtogs det åtgärder för att socialsekreterarna skulle kunna använda ASI. De hade kunskaper både om varför och hur de skulle använda metoden, de hade tillgång till olika resurser och tycktes vilja använda metoden. Trots den positiva inställning som socialsekreterarna tycktes ha till ASI implementerade de inte metoden enligt uppsatta mål.

Addiction Severity Index (ASI) är tänkt att användas både för klientarbete på individnivå och för forskning på gruppnivå. Denna studie undersöker i vilken omfattning ASI-Uppföljning genomförs samt vilka individ- och organisationsfaktorer som påverkar användningen. Studien är kvantitativ dvs presenterar statistiska analyser. Data samlades in på två sätt. Tillgång till ASI-data gjordes möjlig genom en avidentifierad fil från databasen ASI-Net och omfattade data från elva kommuner i Jönköpings län. ASI-data bestod av 1964 intervjuer från ASI-Grund och ASI-Uppföljning och behövdes för undersökningen av individfaktorerna. Data angående organisationsfaktorerna samlades in genom webbenkäter till cheferna inom Individ- och Familjeomsorg (IFO) i samma elva kommuner. Resultatet visar att andelen uppföljningsintervjuer ökar för varje år och att det föreligger stora skillnader mellan kommuner i genomförande av andelen uppföljningsintervjuer. Analysen av individfaktorerna tyder på att de äldre, med högre utbildning och ett yrke återintervjuas i högre utsträckning. Klienterna med stora problem och hjälpbehov med alkohol genomgår i högre grad en uppföljningsintervju, medan mer problem med narkotika och rättsliga problem tenderar att följas upp i mindre grad. Analysen av organisationsfaktorerna kunde ej på meningsfullt sätt signifikansprövas då populationen för webbenkäten var liten. Dock upptäcktes korrelation mellan andelen uppföljningsintervjuer för varje kommun och två organisationsfaktorer, befolkningsmängd i kommunerna samt personalomsättning. Organisationsfaktorerna visar tvärtemot förväntat att små kommuner följer upp en högre andel, och att faktorer som personalomsättning, utbildning och ärendemängd inte förklarar de skillnader som finns.  Studiens slutsats visar att andelen genomförda ASI-Uppföljning ökar kontinuerligt. Även om ASI-Uppföljning ökar så är det långt kvar till dess att ens hälften av alla ärenden med ASI-Grund återintervjuas. För att öka motivationen att genomföra uppföljningsintervjuer kan det vara viktigt att socialsekreterarna får mer tillbaka i form av sammanställningar och analyser på gruppnivå. / Addiction Severity Index (ASI) is thought to be used both for client work at the individual level and for research at a group level. This study examines the extent to which the ASI Follow-up is carried out, and the individual and organizational factors influencing the usage. The study is quantitative, i.e. presents statistical analyzes. Data were collected in two ways. Access to ASI data was made possible by an anonymous file from the database ASI-Net and included data from eleven municipalities in Jönköping County. ASI data consisted of 1,964 interviews from ASI Basic and ASI Follow-up and was needed for the investigation of individual factors. Data regarding organizational factors was collected through web surveys to managers in Individual and Family Care (IFO) in the same eleven municipalities. The result shows that the percentage of follow-up interviews is increasing every year and that there are large differences between municipalities in the usage of the percentage of follow-up interviews. The analysis of individual factors suggest that the elderly, with higher education and a profession are interviewed to a greater extent. Clients with serious problems and in need of help with alcohol also undergo follow-up interviews more frequently, while more problems with drugs and legal problems tend to be followed-up to a lesser degree. The analysis of organizational factors could not in a meaningful way be tested for significance since the population for the web survey was small, however, correlation was discovered between the percentage of follow-up interviews for each municipality and organizational factors of population in municipalities and employee turnover. Organizational factors show the contrary as expected that small municipalities follow up to higher degree, and that factors such as staff turnover, training and case quantity does not explain the existing differences. The study's conclusions are that the percentage of ASI Follow-up is continuously increasing. Although the ASI follow-up is increasing, it is a long way until the even half of all cases with ASI Basic are re-interviewed. To increase the motivation to carry out follow-up interviews, it may be important for the social workers to get back more in the form of summaries and analyzes at the group level.

Bakgrund Socialtjänsten saknar register för uppföljning av kvalitet. Utan kunskap om vilka insatser som socialtjänsten ger   riskerar personer att blir utan effektiva insatser eller utsätts för insatser som kan vara till mer skada än nytta. Syfte Förbättrad livssituation för individer i socialtjänstens missbruks- och beroendevård genom  systematisk uppföljning. Öka användningen av Addiction Severity Index- (ASI) för att följa och utveckla socialtjänstens insatser. Identifiera faktorer som bidrar till eller försvåra användandet av ASI. Metod Programteorin innehållande fem förbättringsområden togs fram. Förbättringsarbetet följdes upp genom genomförda ASI-intervjuer. Förbättringsarbetet studerades med mixad metod. Kvantitativ data med tidsserieanalys och kvalitativ data  med tematisk analys. Resultaten har analyserats genom Modell för implementering i olika kontexter. Resultat Användning av ASI-intervjuer ökade men nådde ej målen. Studien av förbättringsarbetet ger få svar på vad som påverkar användningen av ASI. Starkare koppling av faktorer med negativ inverkan på ASI-användningen än positiva inverkan. Slutsatser Förbättringsarbete  på flera områden gav ökad ASI-användning. Förbättringsarbete kan bedrivas samtidigt i ett läns kommuner. Det finns intresse för förenklade ASI-intervjuer men försöket gav ej underlag att dra slutsatser. Studien visar  faktorer som påverkar användningen av ASI men att det krävs fördjupningar för att generaliserbara slutsatser. / BackgroundSocial services do not have registers for monitoring quality. Without knowledge of what interventions the social services provide already exposed groups risk missing follow-up and improvement of care and support. Purpose Improved life situation for individuals in social services addiction care through systematic follow-up. Increase the use of Addiction Severity Index (ASI) to monitor and improve social services. Identify factors that contribute to or hamper the use of ASI. Method A program theory was developed. The improvement work was studied with a mixed method. Quantitative data with time series analysis and qualitative data with thematic analysis. Results was analysed through Model for implementation in different contexts. Results The use of ASI interviews increased but did not reach the targets. The study of the improvement gives few answers to what affects the use of ASI. Stronger coupling of factors with a negative impact on ASI usage than positive impact. Conclusion Improvement in multiple areas increased use of ASI. Improvement can be carried out simultaneously in 13 municipalities in a county. There is interest in simplified ASI interviews, but the trial did not provide evidence to draw conclusions. The study shows factors that affect the use of ASI, but that there is a need for more studies to generalize conclusions.