Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga uppkomsten av trycksår samt vilken förmåga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksår sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som användes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna på svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns många olika förebyggande åtgärder som vidtas. I preventivt syfte var evidensbaserade bedömningsinstrument ett bra och användbart verktyg. Även tryckreducerande underlag som luft- eller trögskumsmadrasser, fårskinn eller vattenfyllda handskar användes som trycksårspreventiva åtgärder. Lägesändringar med hjälp av vändscheman samt tidig mobilisering var också förebyggande åtgärder som vidtogs. Patienternas näringsstatus har stor betydelse i det preventiva arbetet. Resultat visade att det förekommer näringstillägg som en förebyggande strategi. Kontinuerlig inspektion av hud samt noggrann hygien var även något som utfördes i preventivt syfte. Det finns en mängd olika bedömningsinstrument och resultatet av litteraturstudien visar att resultaten vad gällde skalornas förmåga att förutse trycksår varierade mellan olika studier. Uppsatsförfattarna anser att trycksårsprevention är viktigt då trycksår orsakar lidande för patienten och är kostsamma för samhället. Preventiva rutinmässiga åtgärder borde utföras inom de flesta patientgrupper och då är bedömningsinstrumenten en viktig del i det arbetet.

Patienter med cancerdiagnos är i riskzonen för att bli malnutrierade. Sjuksköterskor kan möta patienter med cancerdiagnos och därför är det viktigt att ha kunskap och förståelse om malnutrition och hur det med hjälp av bedömningsstöd kan identifieras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bedömningsstöd och bedömningsinstrument som sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. Metoden var en litteraturstudie vilken utformades utifrån Polit och Beck niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och urvalsprocess kvarstod tio kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte. Resultatet presenterar sex bedömningsstöd sjuksköterskor kan använda vid identifiering av malnutrition samt redogör för vilka bedömningsstöd och bedömningsinstrument som är mest tillförlitliga vid bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos. I Slutsatsen redovisas vilka bedömningsstöd som är mest tillförlitliga: SGA, MUST, PG-SGA och NRS-2002. BMI och MST har visats vara mindre tillförlitliga för bedömning av malnutrition hos patienter med cancerdiagnos.

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke. Det framkom även att respondenterna upplevde en större säkerhet med att fastställa debuttiden med hjälp av anhöriga eller vittnen, jämfört med om bedömningen gjordes enbart med hjälp av patienten. Det framkom även att respondenterna kände sig relativt säkra på när vårdprogrammet skulle aktiveras, trots att över hälften upplevde att det inte fanns klara direktiv om hur en neurologisk undersökning skall utföras. Vår rekommendation för vidare utbildning är en gemensam stroke dag för alla medarbetare i vårdkedjan. Om fler patienter kommer under behandling snabbare kan det vara en samhällsekonomisk besparing på grund av mindre restsymtom och kortare vårdtider.

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården.  En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sju självskattningsinstrument och tre observationsinstrument för användning inom akutsjukvården. Resultatet visar instrument som, förutom smärtans intensitet, bedömer ytterligare en dimension av smärta, samt instrument som underlättar för barnen att urskilja rädsla ifrån smärta. Vid jämförelse av instrumenten framkom likheter och skillnader. Resultatet visar att sjuksköterskor vid observation underskattar barnens upplevda smärta. Barn kan och skall därför i första hand själva skatta sin smärta. Ytterligare forskning behövs för utveckling av instrument som är anpassade för barn och som kommer i kontakt med akutsjukvården. Sjuksköterskor behöver redan i grundutbildningen få kunskap om hur barn skall smärtbedömas. Riktlinjer behöver utformas för vilka instrument som skall användas inom akutsjukvården. / Pain is one of the most common causes for hospital contacts. The care of children's pain has shown to be inadequate within the emergency care. The perception of pain is subjective as well as complex and is affected by several factors. It is a complex task for the nurse to assess and treat pain in children. An incomplete pain assessment can lead to inadequate pain management. The aim of this study was to describe and compare tools to assess pain in children within the emergency care. A literature review was conducted, in which 15 research articles were reviewed and established the result. The results revealed seven self-assessment tools and three observation tools for use within the emergency care. The result demonstrates tools that, in addition to the intensity of pain, assess another dimension of pain and tools that facilitates for children to distinguish fear from pain. A comparison between the tools revealed both similarities and differences. The result reveals that nurses underestimates children's perceived pain when assessing pain through observation. Children can and should therefore primarily assess their pain through self-report. Further research is required to develop appropriate tools assessing pain in children within the emergency care. During education nurses ought to gain knowledge of how to assess pain in children. Guidelines should be developed for which tools to use within the emergency care.

Bakgrund Inom vården finns det delade meningar kring sambandet mellan en god näringstillförsel och utvecklandet av trycksår. Sjuksköterska och patient kan med hjälp av evidensbaserad kunskap förbättra sin förståelse för betydelsen av god nutrition och läkningsfrämjande insatser för trycksår. Dorothea Orems egenvårdsteori kan tillämpas inom sjuksköterskans kompetensområde för att förbättra egenvården med nutritionens betydelse som grund vid sårläkning för patienter med trycksår. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Näringsämnen visade sig ha en stor betydelse vid trycksår då ett överskott av vitala näringsämnen påskyndade sårläkningen. Övriga faktorer såsom kliniska, fysiska och psykiska kunde påverka läkningsförmågan. Ökad kunskap för både sjuksköterska och patient visade på en effektiv och god vård vid trycksår. De bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår visade sig vara användbara och individanpassade. Evidensbaserad bedömning ingick i det preventiva arbetet och förhindrade malnutrition och trycksår. Slutsats Genom extra näringstillskott med protein (arginin), energi, vitaminer och mineraler kan läkning av trycksår förbättras. För att förstå nutritionens betydelse behöver ökad kunskap hos både sjuksköterska och patient tillhandahållas om vilka näringsämnen som är nödvändiga. Användning av de bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår är avgörande i en god vård för patienter med nutritionsproblem och trycksår då sjuksköterska och annan vårdpersonal kan arbeta personcentrerat och evidensbaserat.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ”tysta” och att ”dra sig undan” eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande. Resultat på studiens andra fråga, vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköteskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, gavs en variation av smärtbedömningsinstrument. Från analoga skalor där patienten i själv uppskattade smärta till skalinstrument där sjuksköterskan värderade patientens observerade smärta. Forskarna fann att smärtbedömningsinstrumenten ofta var ”trubbiga” och enbart kunde adekvat mäta smärta hos patienter med verbalförmåga helt eller delvis med fragmenterade ord, men ofta oanvändbar till svårt nedsatt kognitivförmåga.

<p>Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.</p>

Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter.   Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar.   Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer.   Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen.

Delirium är ett allvarligt tillstånd som patienter inom palliativ vård kan drabbas av. Det kan ge sig i uttryck på olika sätt, såsom hallucinationer, aggressioner, misstänksamhet och vanföreställningar, men även påverkan på patientens medvetenhet, tänkande, minne och beteende. Delirium kan misstolkas för demens, fatigue eller depression. Fysiska bakomliggande orsaker kan ge upphov till tillståndet vilket kan vara skrämmande för den sjuke, men även för närstående och för vårdpersonal då man inte kan påvisa vad patienten drabbats av. Om delirium och dess bakomliggande orsaker identifieras kan tillståndet behandlas på ett adekvat sätt istället för att riskera bli obehandlat, misstolkat eller i vissa fall felbehandlat. Sjuksköterskor som arbetar nära patienten har en viktig roll genom att observera och identifiera tillståndet men även uppmärksamma riskfaktorer som kan orsaka delirium. Regelmässig screening efter delirium med hjälp av ett validerat bedömningsinstrument är sällan förekommande inom palliativ vård men önskvärt enligt forskning. Syftet med studien var att undersöka bedömningsinstrument som används för att identifiera delirium i palliativ vård. Metoden som valdes för studien var en vetenskaplig litteraturöversikt där författarna strävar efter att arbeta med systematik. Databaserna CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO, PubMed samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 18 artiklar som styrdes av problemformuleringen och syftet inkluderades i studien. Sammanlagt nämns 11 olika bedömningsinstrument i artiklarna. Övervägande artiklar beskriver instrumenten mer eller mindre i sin metoddel. Sex studier beskriver vårdpersonalens uppfattningar om instrumenten och 13 studier jämför och bedömer instrumentens validitet gentemot ett annat instrument. Resultatet visade att det fanns ett flertal instrument som används för att identifiera delirium inom palliativ vård men endast sex av bedömningsinstrumenten var validerade inom detta område. Confusion Assessment Method och the Nursing Delirium Screening Scale var validerade och översatta till svenska, men ej validerade inom palliativ vård i Sverige. Bedside Confusion Scale, Buffalo Delirium Scale, Delirium Observation Screening Scale och Memorial Delirium Assessment Scale var validerade inom palliativ vård men finns dock inte översatta till svenska ännu. Överlag upplevde inte sjuksköterskorna det betungande att screena efter delirium. Medvetenhet om tillståndet skapades när ett bedömningsinstrument användes. Slutsatsen visar att bedömningsinstrumenten var utformade på varierande sätt, genom observationer, genom intervjuer, att man testar patienten på olika vis eller att patienten själv skattar sitt tillstånd. Flertalet av instrumenten var utformade för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningen. Vissa instrument ställer diagnos medan andra mäter graden eller intensiteten av delirium. Det krävdes utbildning och träning i användningen av instrumenten för att bedömningen skulle bli så korrekt som möjligt. Vetskap och tillgång till ett enkelt validerat bedömningsinstrument där sjuksköterskan kan identifiera delirium kan gynna både patienter i palliativ vård samt deras närstående.