• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 21
  • 1
  • Tagged with
  • 22
  • 11
  • 10
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nutrition och nutritionsstatus hos patienter med esofaguscancer

Lundholm, Tommy, Metelius, Marléne January 2012 (has links)
No description available.
2

Sjuksköterskans identifiering av nutritionsstatus med bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment

Fredlund, Josefin, Mattsson, Veronica January 2006 (has links)
<p>Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.</p>
3

Nutritionsbehov vid inflammatoriska tarmsjukdomar

Ekegren, Amanda, Isaksson, Emma, Jönsson, Kristina January 2009 (has links)
<p>Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad. Malabsorption är den viktigaste faktorn för malnutrition hos patient med Crohns sjukdom. Vid intag av hög andel fett i kosten minskar den terapeutiska effekten. Hos barn med Crohns sjukdom som lider av malabsorption och växthämning är polymerisk diet den främsta behandlingen. För patient med IBD är hälften elementaldiet och andra halvan valfri nutrition gynnsam då återfallsfrekvensen minskar. Lägre nivåer av mikropartiklar påvisas hos patient med IBD, där vitamin D brist ingår. Sjuksköterskans uppgift är att bedöma patients näringstillstånd genom ett komplett nutritionsstatus. Nutritionsstatus består av anamnes, kroppssammansättning, fysiska tecken, muskelstyrka och laboratorieprover. För att patient med IBD ska kunna använda sig av nutritionsbehandling krävs mer konkret vetenskaplig forskning om kostrekommendationer. Även utveckling av nuvarande standardvårdplaner som är otillräckliga behövs.</p>
4

Sjuksköterskans identifiering av nutritionsstatus med bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment

Fredlund, Josefin, Mattsson, Veronica January 2006 (has links)
Undernäring förekommer både inom sjukvård och inom omsorg. Det är sjuksköterskans uppgift att identifiera näringstillstånd och det kan göras genom antropometriska mått och bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans nytta av bedömningsinstrument MNA. Resultatet baserades på 15 artiklar. Det är vanligt inom omvårdnad att personer är undernärda eller är i riskzonen för att drabbas av undernäring. MNA klassificerade fler personer som undernärda eller i risk för att drabbas av undernäring än andra instrument. Det visade sig att de som var undernärda eller i riskzonen drabbades av fler komplikationer än de som hade tillfredsställande nutritionsstatus. Mer forskning behövs och framförallt fler kvalitativa studier för att utvärdera varför sjuksköterskan väljer MNA. Kunskapen om MNA bör introduceras tidigt under sjuksköterskeutbildning för att studenten skall få tillräckliga kunskaper.
5

Nutritionsbehov vid inflammatoriska tarmsjukdomar

Ekegren, Amanda, Isaksson, Emma, Jönsson, Kristina January 2009 (has links)
Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad. Malabsorption är den viktigaste faktorn för malnutrition hos patient med Crohns sjukdom. Vid intag av hög andel fett i kosten minskar den terapeutiska effekten. Hos barn med Crohns sjukdom som lider av malabsorption och växthämning är polymerisk diet den främsta behandlingen. För patient med IBD är hälften elementaldiet och andra halvan valfri nutrition gynnsam då återfallsfrekvensen minskar. Lägre nivåer av mikropartiklar påvisas hos patient med IBD, där vitamin D brist ingår. Sjuksköterskans uppgift är att bedöma patients näringstillstånd genom ett komplett nutritionsstatus. Nutritionsstatus består av anamnes, kroppssammansättning, fysiska tecken, muskelstyrka och laboratorieprover. För att patient med IBD ska kunna använda sig av nutritionsbehandling krävs mer konkret vetenskaplig forskning om kostrekommendationer. Även utveckling av nuvarande standardvårdplaner som är otillräckliga behövs.
6

Nutritionens betydelse för patienter med KOL - Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom : Metoder för sjuksköterskans bedömning av nutritionsstatus

Bihl, Eva-Britt, Söderman, Lillemor January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog. Bedömningen av patientens nutritionsstatus är en väsentlig del av sjuksköterskans omvårdnad av KOL patienter då det påverkar prognosen. Patienternas försämrade nutritionsstatus ökar risken för exacerbationer och därmed också risken för dödlighet.Sjuksköterskan kan använda sig av enkla mätmetoder för att upptäcka malnutrition, till exempel BMI (Body Mass Index) och MNA (Mini Nutritional Assessment). Ett steg i att förebygga malnutrition är regelbundna viktkontroller och att varje patient har en individuell åtgärdsplan då patientens behov alltid ska komma i första hand. Det är också viktigt att se till psykosociala aspekter runt måltiderna för dessa patienter. En noggrann planering krävs runt deras måltider som patienten kan behöva hjälp med då sjukdomen utgör ett hinder.För en ökad livskvalitet är det angeläget med information om nutritionens betydelse både till patienten och hans anhöriga.
7

Den preoperativa nutritionens betydelse : för postoperativ återhämtning hos patienter med cancersjukdom / The importance of preoperative nutrition for postoperativerecovery in patients with cancer

Karlsson, Jeanette, Yussuf, Hibaq A January 2015 (has links)
Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska är uppgiften att tillgodose patientens olika omvårdnadsbehov. Nutrition tillhör ett av de mest basala omvårdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll för det postoperativa förloppet. Undernäring är vanligt förekommande bland patienter med cancer varför det är viktigt att fastställa nutritionsstatus preoperativt och sätta in nutritionsstöd vid behov. Syftet med den systematiska litteraturstudien var att undersöka hur den preoperativa nutritionen har betydelse för det postoperativa förloppet hos cancerpatienter. Forskningsfrågan som ställdes var, vilka preoperativa omvårdnadsinsatser som påverkar det postoperativa nutritionsförloppet. I den systematiska litteraturstudien har 15 artiklar granskats och ur detta framträdde två övergripande kategorier: Hur kroppen påverkas av preoperativt nutritionsstöd samt hur kroppens preoperativa nutritionsstatus påverkar det postoperativa förloppet. Genom dessa två kategorier framträdde fyra underkategorier; komplikationer, sjukhusvistelse , förändrat blodstatus samt dödsfall relaterat till undernäring. Resultatet visar att nutritionstillägg före canceroperationer minskade komplikationerna hos de patienter som före operation hade ett försämrat nutritionsstatus. Hos välnärda patienter kunde inte detta resultat visas. Fler studier om vilka preoperativa insatser som har betydelse för det postoperativa förloppet bör utföras.
8

Faktorer som påverkar vårdpersonalens nutritionsomvårdnad : En litteraturöversikt

Erlandsson, Linda January 2009 (has links)
Bakgrund och syfte: Näring är en förutsättning för god hälsa. Undernäring är ett bristtillstånd som är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Vid undernäring ökar risken för infektioner, trycksår och andra komplikationer. Nutrition utgör en del av den medicinska behandlingen men är även en viktig del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens omvårdnad avseende nutrition. Metod: Litteratursökning genomfördes i referensdatabasen PubMed samt i andra databaser. Tretton artiklar inkluderades, nio kvantitativa, en kvalitativ och tre med mixed design. Analys och databearbetning baserades på metod beskriven av Annersten och Willman (2005) då materialet sorterades utifrån frågeställningarna och sammanställdes. Resultat: Delade meningar förelåg huruvida utbildning och kunskap inom nutrition var tillräcklig för att ge en god omvårdnad. Attityden gentemot nutrition visade sig vara bättre än det praktiska utförandet. Behovet av bättre ansvarsfördelning och riktlinjer framkom tydligt. Diskussion: Som omvårdnadsansvarig kan det tyckas att sjuksköterskan bör lägga mer fokus på patientens nutritionstillstånd då detta är en förutsättning för välbefinnande och för att behandling och rehabilitering ska ge ett tillfredställande resultat. Det förefaller dock som att nutrition fått en undanskymd roll i hälso- och sjukvården. Trots till synes god attityd hos vårdpersonalen förefaller det finnas brister i omvårdnaden gällande nutrition i hälso- och sjukvården.
9

Omvårdnadsåtgärder gällande nutrition hos personer med demenssjukdom / Interventions related to nutrition in people with dementia

Miszewski, Emma, Svenander, Hanna January 2015 (has links)
Bakgrund I Sverige lever 160 000 personer med demenssjukdom och prevalensen av sjukdomen är stigande. Tillståndet är progredierande och utan botemedel. Malnutrition är ett stort och komplext omvårdnadsproblem hos denna patientgrupp. Orsaken till viktförlust vid demenssjukdom är multifaktoriell och den personal som arbetar inom demensvården har ofta en låg kunskapsnivå i ämnet demenssjukdom och nutrition. Risken med en försämrad nutritionsstatus är bland annat förhöjd infektionsrisk, minskad livskvalitet, snabbare sjukdomsförlopp och för tidig död. Syfte Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder gällande nutrition som är betydelsefulla för personer med demenssjukdom. Metod Allmän litteraturöversikt valdes som metod då var den metoden var bäst lämpad för att besvara syftet. Databassökningar har utförts i CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycInfo. Tjugotvå artiklar inkluderades i studien. Resultat Måltidsmiljöns utformande påverkar näringsintaget för personer med demenssjukdom. Näringsdrycker har signifikant positiv effekt på nutritionsstatus. Musik under måltiden minskar förekomst av BPSD och främjar näringsintaget. Utbildning av omvårdnadspersonal i demensvården har betydelse för att undvika viktnedgång. Även utbildning av närstående och drabbade av demenssjukdom förbättrar nutritionsstatus. Ljusterapi, massage, akupunktur och doften av nybakt bröd kan också ha betydelse för näringsintaget hos personer med demenssjukdom.  Slutsats Personer med demenssjukdom har stor behållning av en god nutritionsstatus. Insättning av relevanta omvårdnadsåtgärder gällande nutrition är av stor vikt. Näringsdrycker är en viktig del i att förebygga malnutrition och bör därför ges till personer med undernäring eller risk för undernäring. En god måltidsmiljö är viktig och personanpassad musik får gärna implementeras i måltidssituationen.
10

Polyfarmaci och nutritionsstatus hos äldre : En litteraturstudie

Jonsson, Larissa, Mahbubian, Azadeh January 2014 (has links)
Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner. Syftet med denna litteraturstudie, som omfattar 14 vetenskapliga artiklar, är att belysa hur polyfarmaci kan påverka nutritionsstatus hos äldre. Vid granskning av forskning i ämnet identifierades multipla faktorer vilka påverkas av polyfarmaci och har betydelse för uppkomsten av malnutrition. Dessa faktorer var försämrat intag av vitaminer och näringsämnen, xerostomi (muntorrhet), smaknedsättning, aptitlöshet och obstipation. Slutsatsen som drogs var att polyfarmaci direkt eller delvis kunde kopplas till försämrad nutritionsstatus hos äldre. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Page generated in 0.1567 seconds