<p>Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.</p>

Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.

No description available.

Bakgrund: En tredjedel av Sveriges befolkning över 70 år ligger i farozonen för att drabbas av undernäring. Detta riskerar inte bara deras hälsa utan även att sänka deras livskvalité.     Syfte: Att undersöka måltidsmiljöns påverkan på nutritionsstatus hos personer som bor på omvårdnadsboenden.   Metod: Litteraturstudie. 11 vetenskapliga artiklar inkluderades, åtta stycken var med kvantitativ metod och tre stycken var med kvalitativ metod.   Resultat: En hemlik måltidsmiljö gav en förbättrad nutritionsstatus hos personer på omvårdnadsboenden. Möjlighet att välja mellan olika maträtter samt möjlighet till självservering gynnar nutritionsstatusen hos personer som bor på omvårdnadsboenden. Förmågan till självservering gav en högre grad bevarad autonomi hos de personer som bor på omvårdnadsboenden när de erbjuds möjligheter att välja själva.   Slutsats: Möjlighet till självservering samt valmöjligheter av mat vid måltider har en positiv effekt på nutritionsstatusen på individer på omvårdnadsboenden. Tillsammans med en förbättrad måltidsmiljö kan det motverka en minskning av livskvalité. Då många interventioner i måltidsmiljön ofta genomfördes samtidigt behövs studier som fokuserar på en intervention i taget, för att se hur olika delar inom måltidsmiljön påverkar personerna som befinner sig i den. Mer utbildning och förbättrad kunskap hos vårdpersonalen behövs för att optimera vården / Background: One third of the Swedish population over 70 years is in danger of suffering from malnutrition. This risk not only their health but also to reduce their quality of life.   Aim: To investigate the impact from mealtime environment on the nutritional status of people living in nursing homes   Method: Literature review. 11 articles were included, eight were with quantitative method and three were with qualitative method. Results: A mealtime with a homelike environment gave an improved nutritional status of people in nursing homes. Ability to choose between different dishes and the opportunity to serve oneself benefit the residents' nutritional status. The ability to serve oneself gave a higher degree of preserved autonomy of persons living in nursing homes when offered opportunities to choose for themselves   Conclusion: The opportunity for self-service and choice of food have a positive impact on the nutritional status at nursing homes. Along with an improved mealtime environment it can counteract a decrease in quality of life. As many interventions in the food environment is often conducted at the same time, studies that focus on one intervention at a time are needed. In order to optimize care, the training and knowledge need to be increased within the medical staff.

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande tillstånd inom hälso- och sjukvården. Undernäring har samband med ökad sjuklighet och dödlighet. Det leder till ökade kostnader för samhället då vårdtiderna blir längre. Patienterna blir utsatta för ett ökat lidande. Enligt nutritionsvårdsprocessen kan undernäring upptäckas om en screening av nutritionsstatusen  utförs. För att sedan utreda vad som orsakar undernäringen kan ät- och måltidsobservationsinstrument utnyttjas. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som observeras i samband med screening för nutritionsstatus och ät -och måltidsobservationer och vilka instrument som finns utvecklade för att identifiera dessa faktorer hos multisjuka äldre. Metod: Litteraturöversikten baserad på vetenskapliga artiklar utifrån studiens syfte. De vetenskapliga artiklarna fanns tillgängliga på Uppsala universitets elektroniska prenumerationer. Analysarbetet gjordes genom granskning och bearbetning av insamlat material. Resultat: Resultatet av granskningen visade att viktminskning, BMI, diagnos, aptit och funktionsförmåga var faktorer som de flesta nutritionsstatus screeninginstrument observerade. Faktorer som observerades i störst utsträckning i ätobservationsinstrument var tugg och sväljsvårigheter, transport av mat till munnen, sittposition och energitillförsel. De flesta av instrumenten som granskades visade sig vara reliabla och validerade. Det fanns inget instrument som observerade endast måltidsmiljön. Det finns även andra faktorer som visat sig ha inverkan på nutritionsstatusen som inte observeras i något instrument. Dessa faktorer var av psykosociala och ekonomisk karaktär.  Slutsats: Det finns nutritionsstatus screening instrument av god kvalité däremot finns det inte lika omfattande ät – och måltidsobservationsinstrument. / Background: Malnutrition is a common condition in health care. Malnutrition is associated with increased morbidity and mortality. It leads to increased charges imposed on society when the length at hospital becomes longer. Patients becomes vulnerable to increased suffering. According to the nutrition care process, malnutrition can be detected when a nutritional status screening is performed. Then, to investigate the causes of malnutrition eating and meal instruments can be utilized. Aim: The aim of the present study was to identify the factors that are observed in connection with the nutritional status screening and eat -and meal observations. Which instruments are developed to identify these factors in multi-ill elderly. Methods: The review was based on scientific papers on the basis of the study's purpose. The data were available at Uppsala University's electronic subscriptions. The analysis was done by examination and processing of the collected material. Result: The result showed that the weight loss, body mass index, diagnosis, appetite and functional capacity were factors that most nutritional screening instruments observed. Factors that were observed to the greatest extent in eat observation instrument was chewing and swallowing difficulties, transportation of food to the mouth, sit position and energy intake. There was no instrument that observed only meal environment. Most of the instruments examined proved to have reliability and validity. There are also other factors shown to influence the nutritional status that is not observed in any instrument. These factors were of the psychosocial and economic character. Conclusion:There are nutritional status screening instruments of good quality, however, there are not as extensive eat -and meal instruments.

ABSTRACT Background: The population of elderly people is an expanding group with an average life expectancy far exceeding that of only several decades ago. This increased number of older adults is a direct result of improved medical improvements, but it has also created a group vulnerable to the decline of bodily functions, diminished physical strength and poor quality of life. They are susceptible to poor nutrition and frailty that can lead to ill health and poor quality of life that ultimately imposes a strain on the health care system and its resources. It is key that effective intervention be established to reverse the negative impacts on the elderly and reduce the growing expenses related to frailty and malnutrition in these older individuals. Purpose: The purpose of this literature study was to demonstrate the value of nutrition for older adults with specific focus on preventing or reducing the incidence of frailty. Method: The method used to write this paper was a literature study based on quantitative original articles. Results: It is important that the elderly maintain good nutrition including; an appropriate amount of protein, an adequate amount of total caloric intake and a diet that will prevent the onset of malnutrition that could otherwise lead to frailty. Diets with an increased amount of protein can help reduce the incidence of frailty or prevent further decline in the state of existing frailty. The prevention of malnutrition through good nutrition including a sufficient amount of daily caloric intake it integral in preventing frailty. Conclusion: This research demonstrates that good nutrition is integral for mature adults over the age of 60 years of age. It is vital that this group of individuals have a sufficient amount of protein in their daily diet, that their overall caloric intake is at an appropriate level and that good nutrition is maintained in order to avoid malnutrition that could further decline to a state of frailty. It is important to prevent malnutrition that can lead to frailty and promote good nutrition that can lead to a good quality of life for older adults. Key Words: frailty, prevention, nutrition, protein, intervention, nutritional status / SAMMANFATTNING Bakgrund: Den äldre populationen är en expanderande grupp med en livslängd som överträffar den förväntade livslängden som man hade för bara ett par år sedan. Det ökade antalet äldre individer är ett direkt resultat av de medicinska framstegen men detta har också skapat en grupp som är sårbar för kroppsliga funktionsnedgångar, försämrad fysisk styrka och dålig livskvalité. Dessa individer är mottagliga för skörhet och malnutrition vilket kan leda till dålig hälsa och dålig livskvalité och blir slutligen en belastningen för hälso- och sjukvården och dess resurser. Det är viktigt att det utförs interventioner för att reversera de negativa effekterna på de äldre individerna och minska de ökande kostnaderna relaterat till skörhet och malnutrition hos dessa äldre individer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att demonstrera värdet av nutrition hos äldre med ett specifikt fokus på att förebygga eller reducera förekommandet av skörhet. Metod: Metoden för denna studie har varit litteraturstudie baserad på kvantitativa originalartiklar. Resultat: Det är av stor vikt att den äldre generationen uppehåller en god nutrition vilket innebär; en tillräcklig mängd protein, ett tillräckligt stort kaloriintag samt en diet som minskar risken för malnutrition som annars kan leda till skörhet. Dieter med en ökad mängd protein kan hjälpa att reducera prevalensen av skörhet eller minska vidare utveckling av redan existerande skörhet. Preventionen av malnutrition genom god nutrition med ett tillräckligt intag av kalorier är en väsentlig del för att kunna förebygga skörhet. Slutsats: Forskning visar att god nutrition är väsentligt för äldre vuxna över 60 år. Det är viktigt att denna grupp av individer har en tillräcklig mängd protein in deras diet, att deras totala kaloriintag är tillräckligt och att en god nutrition uppehålls för att kunna undvika malnutrition som senare kan leda till en fortsatt försämring av den redan existerande skörheten. Det är viktigt att förebygga malnutrition som kan leda till skörhet samt främja god nutrition som kan leda till en god livskvalité för äldre Nyckelord: Skörhet, prevention, nutrition, protein, intervention, nutritionsstatus

No description available.

ABSTRACT   The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2 (29 h), three had surgery day 3 (35 h). One patient had surgery day 4 (61 h). Fluid and energy administration during the preoperative fasting did not meet the basic requirements. The majority of the patients received vasoactive drugs and more than twice the normal requirement of fluids during anesthesia. Postoperative complications were documented in 11/30 records. There was a significant correlation between preoperative fasting hours and length of hospital stay, however there may not be a causal relationship.   The conclusion is that the fasting period is significantly longer than the guidelines recommend and the patients do not receive their preoperative fluid and energy requirements, which may lead to an increased number of postoperative complications and prolonged hospital stay. A goal of the treatment should be that the preoperative fasting time is kept as short as possible and that the basal fluid and energy requirements are met. An evidence based strategy for this purpose should be created.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Introduktion Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i stora delar av världen, problemet kryper dessutom allt längre ner i åldrarna. Övervikt hos barn ger en betydligt ökad risk att som vuxen drabbas av tillstånd som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar samt en ökad risk att dö i förtid. Syfte Syftet med studien var att undersöka om det föreligger skillnader i kroppssammansättning, energiomsättning, substratutnyttjande och insulinkänslighet mellan könen hos barn med övervikt och fetma i åldrarna 10-13 år, samt om det fanns några skillnader inom könen utifrån kategorisering efter BMI för övervikt (25-29,9) respektive fetma (≥30).   Metod Datainsamlingen skedde genom inhämtning av resultat från mätningar av kroppssammansättning, energiomsättning, substratutnyttjande och insulinkänslighet utförda på ett universitetsjukhus i Mellansverige under åren 2008-2014. Resultatet hämtades från 26 flickor och 29 pojkar med övervikt och fetma i åldrarna 10-13 år.   Resultat Det förelåg ingen signifikant skillnad avseende något av mätvärdena mellan könen. Det kunde dock ses en signifikant skillnad avseende insulinkänslighet mellan de med övervikt och fetma hos båda könen, hos pojkarna fanns det även en signifikant skillnad i energiomsättning (p=&lt;0,05). Det kunde ses att flickorna var mindre insulinkänsliga än pojkarna, även de med fetma var mindre känsliga för insulin än de med övervikt i respektive könsgrupp.   Slutsats Studien visade att det förelåg större skillnader avseende mätvärdena utifrån kategorisering i BMI inom respektive kön än mellan könen. Det kunde påvisas en signifikant skillnad mellan de med övervikt och fetma gällande flera resultat, med hänsyn till urvalets storlek krävs dock fler och större studier för att uppnå generaliserbarhet. / Introduction Overweight and obesity is a growing public health problem in many parts of the world. More concerningly, children are getting increasingly affected by this problem. Childhood obesity results in a significantly higher risk of developing conditions such as diabetes, cardiovascular disease and certain cancers later in life. It also increases the risk of dying prematurely.   Objective The aim of this study was to examine sex characteristics in body composition, energy metabolism, substrate utilization and insulin sensitivity in children (10-13 years) with overweight and obesity, and differences within each sex based on categorization of BMI for overweight (25-29,9) and obesity (≥30).   Method 26 girls and 29 boys (10-13 years) were included in the study. Data was collected from medical records of previous tests measuring body composition, energy metabolism and substrate utilization and insulin sensitivity conducted in a university hospital in central Sweden during the years 2008-2014.   Results There were no significant differences in any of the measured values between the sexes. There was a significant difference in energy metabolism between the boys with overweight and obesity, as well as insulin sensitivity between the groups in both sexes (p=&lt;0,05). The girls were less insulin sensitive than the boys. Those with BMI overweight were less sensitive to insulin than those with obesity within in each sex.   Conclusion The study showed more pronounced differences regarding categorization by BMI within each sex than between the sexes. There were several significant differences between those with overweight and obesity, however, with consideration to the limited sample size more research is required to achieve generalizability.