Bakgrund:  Befolkningen blir i allt större utsträckning äldre och har i högre grad sina egna tänder kvar. Trots detta är munhälsan en stor del av omvårdnaden som glöms bort, vilket kan göra att den äldre personen drabbas av munhälsorelaterade sjukdomar och ohälsotillstånd som hade kunnat förebyggas. Ett ohälsotillstånd som kan kopplas till sjuk munhälsa är ökad risk för malnutrition på grund av besvär i munhålan och svårigheter med näringsintag.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsa och nutritionsstatus hos äldre personer i särskilt och ordinärt boende, och eventuella samband mellan munhälsa och nutritionsstatus. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som utgår ifrån data i samarbete med SNAC-B. I studien inkluderades äldre personer i Blekinge som delades upp i två ålderskategorier, yngre äldre (60–78 år) och äldre äldre (>81), och även könskategorierna män och kvinnor. Analys av data gjordes i statistikprogrammet SPSS där variabler till studiens resultat togs fram, för att sedan redovisas som deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visar att större delen av de äldre i både särskilt- och ordinärt boende har en sjuk munhälsa trots frekventa besök hos tandvården. Det största besväret med munhälsan visade sig vara tuggsvårigheter och muntorrhet. Resultatet visar att deltagarna med sjuk munhälsa inte har större risk för undernäring än de med frisk munhälsa. Slutsats: Teamarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård behöver förbättras, och ett samarbete måste möjliggöras. Munhälsan behöver även implementeras i verksamheterna för att bli en naturlig del av omvårdnadsarbetet där distriktssköterskan står för den främsta kunskapen och utbildningen av kollegor inom ämnet. / Background: The population is increasingly getting older and increasingly has their own teeth. Despite this, oral health is a large part of nursing that is forgotten, which can cause the elderly person to suffer from oral health-related diseases and illnesses that could have been prevented. An unhealthy condition that can be linked to ill oral health is an increased risk of malnutrition, due to problems in the oral cavity and difficulties with nutrient intake. Aims: The aim of this study was to describe oral health in elderly people in nursing home and dwelling home, and possible connections between oral health and the nutritional status. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study based on data in collaboration with SNAC-B. The study included elderly people in Blekinge who were divided into two age categories, younger older (60–78 years) and older (> 81), and also the gender categories men and women. Analysis of data was performed in the statistical program SPSS, where variables to the study´s results were produced, and then reported as descriptive statistics. Result: The results show that majority of the elderly in both nursing homes and dwelling homes have ill oral health despite frequent visits to the dentist. The largest problem with oral health turned out to be chewing difficulties and dry mouth. The results show that the participants with ill oral health have no greater risk of malnutrition than those with healthy oral health. Conclusions: Teamwork between healthcare and dentistry needs to be improved, and collaboration between the two must be made possible. Oral health also the needs to be implemented in the occupation to become a natural part of the nursing work where the district nurse is responsible for the main knowledge and training of colleagues in the subject.

Larynxcancer är den tredje vanligaste formen av huvud- och halscancer och drabbar cirka 175 personer årligen i Sverige. En vanlig behandlingsmetod vid larynxcancer är strålbehandling. Detta är en retrospektiv journalstudie med syfte att undersöka hur svälj- och röstfunktion samt nutritionsstatus påverkas av strålbehandling för larynxcancer. Studiens syfte är även att undersöka om det finns något samband mellan tumörgrad och sväljförmåga efter avslutad behandling samt om och när svälj- och röstfunktion återhämtas. Studien har även undersökt andelen patienter som erbjudits logopedkontakt. I studien har 52 patienter med larynxcancer (C.32) inom region Gävleborg inkluderats. Resultaten indikerar att strålbehandling påverkar svälj- och röstfunktion samt nutritionsstatus. Vid strålavslut hade 24 av 48 patienter tecken på sväljsvårigheter och 33 av 52 patienter hade en påverkan på röstfunktionen. Under behandlingen noterades ett ökat behov av näringsdryck och 24 av 37 deltagare gick ner i vikt under eller efter behandling vilket indikerar nutritionssvårigheter. Andelen patienter som var i behov av enteral nutrition vid strålavslut var 7 av 52 patienter. Sammanlagt erbjöds 33 av 52 patienter logopedkontakt. Återhämtning av sväljfunktionen rapporterades hos 22 av 39 patienter inom ett år efter avslutad strålbehandling. Återhämtning av röstfunktionen noterades hos 8 av 40 patienter inom fem år efter avslutad strålbehandling. Studiens resultat ger värdefull information om strålbehandlingens påverkan på livsviktiga funktioner och hoppas kunna bidra med underlag till prospektiva studier inom huvud- och halscancer. / Laryngeal cancer is the third most common form of head- and neck cancer and each year approximately 175 people receive the diagnosis in Sweden. Radiotherapy is a common treatment against laryngeal cancer. This is a retrospective cohort study, and it has investigated how swallowing, voice function and nutritional status can be affected by radiotherapy. The aim of the study was to explore whether there is a correlation between the grade of tumor and swallowing after treatment and when swallowing and voice function recover. The aim was also to research how many patients received contact with a speech- and language pathologist before or during treatment. The following study included 52 patients with laryngeal cancer (C.32) within the region of Gävleborg, Sweden. The results indicate that radiotherapy affects swallowing, voice function, and nutritional status. By the end of treatment, 24 of 48 patients had signs of dysphagia and voice function was affected in 33 of 52 patients. An increase in the need for nutritional drinks was noted throughout radiotherapy and 24 of 37 patients lost weight during or after treatment, which indicates nutritional difficulties. At the end of the treatment, 7 of 52 patients needed enteral nutrition. In total, 33 of 52 patients were offered contact with a speech- and language pathologist. Recovery of the swallowing function was reported in 22 of 39 patients at some point during the first year after radiotherapy. Recovery of voice function was reported in 8 of 40 patients at some point during five years after radiotherapy. The results of the study indicates possible implications that radiotherapy might have on vital functions, and it can suffice as a basis for further prospective studies within the area of head- and neck cancer.